syrapolering

[FLOURVÄTESYRA]

hej jag funderar på att ta över syrapoleringen i orrefors nu när företaget inte vill driva det längre tror ni det finns en marknad för att rengöra gammalt glas och ev syra nya slipade produkter har 25 års erfarenhet av syrapolering mvh seth

[cjf]

Välkommen till PES!

Hur stor marknaden är vete fåglarna, men att döma bara av antalet frågor här på PES och andra fora så finns det väldigt många som efterfrågar detta!

[FLOURVÄTESYRA]

syrapolering

alla kanske inte vet vad vad som menas med syrapolering det betyder att man sköljer glasen i olika bad och polerar på så vis tex en gammal vas som är grå av beläggningar så den blir som ny eller bättre om någon har glas som har beläggningar ni inte får bort så hör av er mvh seth

[Legion]

Jag och sannolikt alla andra glassamlare har en massa karaffer och vaser mm som är gråa och flammiga invändigt. Frågan är om det är ekonomiskt försvarbart att göra något åt det?

[Emil Brannstrom]

Jag har samma fundering. Jag antar att det är en rätt så kostsam behandling (jag vet iaf att jag inte skulle jobba med flourvätesyra utan fyrpunktsbälte och skinnvantar) så det krävs nog tyvärr att det är ett föremål med stort ekonomiskt- eller affektionsvärde för att jag skulle överväga det. Sen har jag en del andra frågor kring det hela, som till exempel hur mycket syran tar bort av glaset? Kan man se att föremålet restaurerats?

MvH
Emil

[FLOURVÄTESYRA]

Jag och sannolikt alla andra glassamlare har en massa karaffer och vaser mm som är gråa och flammiga invändigt. Frågan är om det är ekonomiskt försvarbart att göra något åt det?

hej för en vas blir kostnaden ca 200kr något mer för en karaff

[FLOURVÄTESYRA]

Jag har samma fundering. Jag antar att det är en rätt så kostsam behandling (jag vet iaf att jag inte skulle jobba med flourvätesyra utan fyrpunktsbälte och skinnvantar) så det krävs nog tyvärr att det är ett föremål med stort ekonomiskt- eller affektionsvärde för att jag skulle överväga det. Sen har jag en del andra frågor kring det hela, som till exempel hur mycket syran tar bort av glaset? Kan man se att föremålet restaurerats?

MvH
Emil

hej man polerar inte bort mer än vad som behövs ca 2-3 10/mm föremålet ser nytt helblankt ut

[FLOURVÄTESYRA]

Jag och sannolikt alla andra glassamlare har en massa karaffer och vaser mm som är gråa och flammiga invändigt. Frågan är om det är ekonomiskt försvarbart att göra något åt det?

menade 2-3 tiondels mm

[cjf]

Med det priset tror jag att du skulle kunna få en hel del kunder, särskilt om du ordnar med nån smidig fraktlösning.

[simco]

Intressant!

Har ett par frågor jag undrar över,

Hur tas syrorna omhand efteråt?
Finns det något sätt att göra det som är skonsammare för naturen?

När det gäller gammalt glas, slutet av 1700- början av 1800 talet, som är "vattensjuka" ej glassjuka, är det "okej" att behandla dem?
Undrar precis som Emil om det syns att glaset blivit polerat?
Gammalt glas är ju ofta vågit och har sliror i glasmassan.

Mvh simco

[Rebello]

Vill framhålla hur bra resultat syrapoleringen kan ge.
Jag har köpt några ölglas och snapsglas från Glasboden: ur Gerda Strömbergs gamla servis S 19 Park. Man betalar ingen moms för begagnat glas därifrån - men det begagnade skicket ser man intet av - de måste vara syrapolerade med det strålande blanka skicket - som nya av prima sortering! Och det syns inte någon skillnad i godstjocklek mellan dessa och mina gamla glas. Någon tiondels millimeter syns naturligtvis inte på en skål som varierar från en mm vid randen till några mm vid basen.

Jag borde väl skicka ner till dig mina gamla glas som har blivit mjölkiga, nästan som opalinglas, efter diskande i de förr så fräna maskindiskmedlen. Sedan några år är det handdisk av allt servisglas som gäller här!

[LasseC]

Fråga. Det är väl bara kristallglas som går att syrapolera
DG

[Rebello]

Vilken typ av kristall menar du, Lasse? Menar du kanske alla typerna av kristall - till skillnad mot sodaglaset. Vi har ju den gamla helkristallen och så lättkristallen eller halvkristallen och mellanting av dessa. I dag har vi så den blyfria kristallen. Det ska bli intressant att se vad syrapoleraren seth svarar.

Carl Hermelin skriver: "I stället för med kork eller pimpsten poleras helkristall vanligen sedan början av 1920-talet genom neddoppning i en ljum blandning av fluorvätesyra och svavelsyra. Arbetet är farligt och fordrar speciella anordningar."

Jag förmodade att mina S 19 Park är syrapolerade, men Glasboden har kanske låtit polera dem med kork eller pimpsten eller på annat sätt. De är av Strömbergshyttans halvkristall eller lättkristall som Calle Hermelin benämner det. Han ger dessa grundtyper av kristall:

Helkristall: 45 viktsdelar pottaska och 60 vd blymönja till 100 vd sand.
Lättkristall: 16 viktsdelar soda, 16 vd pottaska, 10 vd kalksten och 15 vd blymönja till 100 vd sand.

Variationer mellan dessa huvudtyper förekommer. I Glafo-boken skriver man: "Förr användes halvkristall som innehöll c:a 5 % blyoxid till servisglas. Den har idag ersatts av blyfri kristall som används till i princip alla produkter inom manuell glastillverkning. - - - Man kan tillverka kristall med samma densitet och brytningsindex som helkristall utan bly. Den får dock inte kallas helkristall."

Vidare skriver man att både den äldre halvkristallen (lättkristallen) och den moderna blyfria kristallen är typer av kaliglas, p g a deras innehåll av kaliumoxid, pottaska. "Vår tids blyfria kristallglas som enligt Konsumentverkets föreskrifter får marknadsföras under begreppet kristall innehåller oxider av Zn, Ba eller K var för sig eller kombinerat i mängd större än eller lika med 10 %."

[Rebello]

Om syrapolering i Glafo:s Boken om glas

Carl Hermelin skrev 1979, att det är helkristallen som syrapolerades, men det behöver väl i och för sig inte innebära att det är endast det glaset som går att behandla så.

I Glafoboken skriver man, att om den yta som ska poleras inte går att komma åt med en polerskiva, manuellt eller med automatisk excenterpolering, så kan borstpolering användas. "Glaset hålls mot en roterande borste som översköljs med en blanding av polermedel och vatten."

Man nämner där också syrapoleringen som ett alternativ. "Glaset blir blankt genom att doppas omväxlande i syrabad och i ett sköljbad med vatten." Syrapoleringen behandlas på ett par tre ställen i boken, men man begränsar sig inte till en viss typ av glas - vad jag kan se. Man ger utförliga anvisningar om denna metod och t o m om styrning av processen i kapitlet Processtyrning: om reglering av temperatur, tryck och syrahalter och vattenflöde.

Man får uppfattningen att syrapolering är något som används i dag (boken gavs ut 2005) och här presenterar Glafo ett projekt för att söka alternativ till syrapolering av konstglas: http://www.glafo.se/fou/2008/P1204.htm .

[Rebello]

Intressant!

- - -
När det gäller gammalt glas, slutet av 1700- början av 1800 talet, som är "vattensjuka" ej glassjuka, är det "okej" att behandla dem?
Undrar precis som Emil om det syns att glaset blivit polerat?
Gammalt glas är ju ofta vågit och har sliror i glasmassan.

Mvh simco

I Glafoboken berör man problemet med att glas kan få "ytangrepp från fuktig luft eller från en vätska - kan synas genom att ytan blir matt och till och med vit. - - - Glasets resistens mot fuktangrepp är beroende av sammansättningen. - - - En torr miljö med jämn temperatur är det bästa om man vill undvika angrepp."

Man berör också problem med maskindiskning, som "kan skada glasytan, men problemen har minskat med nya glassammansättningar och med diskmaskiner som kan köras med lägre vattentemperatur."

Man anger emellertid inte hur dessa defekter kan åtgärdas, t.ex. om det går med metoden syrapolering.

Betr. dina farhågor om att syrapoleringen skulle kunna "gå snett", skriver man: "En yta som syrapoleras för länge kan bli ojämn, vilket kallas för att den blir bränd." Det kan finnas partiklar i glaset som inte löses upp lika lätt som den omgivande glasmassan. Det misslyckade resultatet framträder som toppar eller kratrar i glasytan.