Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Ny, gammal, sölarbete eller kopia på äldre skål?

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Ny, gammal, sölarbete eller kopia på äldre skål?

    Ja, jag vet varken ut eller in faktiskt. Även om jag inte tror den är så där jättegammal, så skulle vara kul att veta vad ni glaskännare säger. Det finns slitage på undersidan, på "tassarna" eller vad man ska kalla det.
    Bubblig glasmassa, tydligt puntelmärke.
    Vikt 533g
    Höjd 9,5cm
    Över öppningen 14,5cm

    Vad säger ni?
    Bifogade filer
    Pes är mitt google.

  • #2
    Det kan ju vara någon på ett äldre flaskglasbruk som klarat av drivtekniken
    och gjort det bra, foten kanske han hade lite sämre kunskap om, eller så provade han denna stuken på foten, han var ju lite mera kunnig än bara blåsa pjäser i form,
    det syns ju på skålen att han hade drivteknik, lusigheten (småblåsorna) ser ju äkta och bra ut, den kan ju vara en ung 1900 taling.
    Hirvi
    SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

    Comment


    • #3
      Som vanligt jättetack Hirvi. Din teori gällande flaskglasbruk hade varit intressant att få veta om. Är det just färgen som gör detta? Riktigt roligt också att det då inte var någon kopia gjord på senare tid. Ibland har man lite tur =)
      Pes är mitt google.

      Comment


      • #4
        Ja färgen på glaset tycker jag som en del talar för min teori,
        sedan min känsla som jag får för glas när jag tittar på det,
        det är väl en yrkesskada som växt in och är svår att beskriva i text, men även jag har fel ibland.

        Lusigheten i glasmassan kunde dom leva med på den tiden, dom hade fått vänta för länge på morgon för att börja blåsa om dom skulle kört ugnen på den höga smälttemperatur som fodrades för att få bort lusigheten i glaset, det talar mycket
        för ett eventuellt flaskbruk, på min tid fick vi vänta på ugnen så glasmassan blev klar.

        Tänk att jobba på ett bruk och bara blåsa flaskor dagarna i ända, massor massor massor med glasblåsare som inte kom längre i sin kariär, slitsamt och trötta blev dom, hade ingen ork för att sölarbeta, dom kunde blåsa flaskor, men att driva forma klippa i glasmassan, det hade inte många kunnighet till på ett sådant bruk, kanske någon enstaka som som varit på ett bruk och lärt sig drivtecknik mm.

        Denna text jag skriver just nu skulle gå att utveckla och bli mycket lång,
        man kan tro att ordet (GLASBLÅSARE) i folkmun spänner över ett brett område
        att kunna göra glas i alla former, men så var det inte på bruken förr, dom var mycket isolerade till sitt bruk och blåsa i formar dagar i ända, och oftast blev det inte mer än så i deras glasblåsarliv.

        Att vara glsablåsare är ett brett kunnande, och jag lovar att det är inte många som klarar hela registret glasblåsning.

        Nu stack texten iväg, men den kunde blivit många sidor
        Hirvi
        SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

        Comment


        • #5
          Ursprungligen postat av Hirvi Visa inlägg
          Ja färgen på glaset tycker jag som en del talar för min teori,
          sedan min känsla som jag får för glas när jag tittar på det,
          det är väl en yrkesskada som växt in och är svår att beskriva i text, men även jag har fel ibland.

          Lusigheten i glasmassan kunde dom leva med på den tiden, dom hade fått vänta för länge på morgon för att börja blåsa om dom skulle kört ugnen på den höga smälttemperatur som fodrades för att få bort lusigheten i glaset, det talar mycket
          för ett eventuellt flaskbruk, på min tid fick vi vänta på ugnen så glasmassan blev klar.

          Tänk att jobba på ett bruk och bara blåsa flaskor dagarna i ända, massor massor massor med glasblåsare som inte kom längre i sin kariär, slitsamt och trötta blev dom, hade ingen ork för att sölarbeta, dom kunde blåsa flaskor, men att driva forma klippa i glasmassan, det hade inte många kunnighet till på ett sådant bruk, kanske någon enstaka som som varit på ett bruk och lärt sig drivtecknik mm.

          Denna text jag skriver just nu skulle gå att utveckla och bli mycket lång,
          man kan tro att ordet (GLASBLÅSARE) i folkmun spänner över ett brett område
          att kunna göra glas i alla former, men så var det inte på bruken förr, dom var mycket isolerade till sitt bruk och blåsa i formar dagar i ända, och oftast blev det inte mer än så i deras glasblåsarliv.

          Att vara glsablåsare är ett brett kunnande, och jag lovar att det är inte många som klarar hela registret glasblåsning.

          Nu stack texten iväg, men den kunde blivit många sidor
          Hirvi
          Ja, man blir mäkta imponerad av hur de klarade av ett så monotont arbete. Men det fanns väl inte många andra jobb alternativ jämfört med dagens samhälle. Framställningen idag ser ju lite annorlunda ut och det lär väl tyvärr glömmas bort hur det en gång såg ut.



          Tackar ödmjukast för dina långa och informativa inlägg Hirvi.
          Pes är mitt google.

          Comment

          Working...
          X