Underbar vas men någon som vet vad det är?

[eikei]

Hittade idag en alldeles underbar vas i glas. Den är svagt aprikos och uppe på själva kanten så är den ljusare aprikos så det blir en effekt av att den har en mörkare ytterkant. Den känns gammal. Är det någon som känner igen denna vas och kan ge lite mer information?
Höjden är ca 16 cm, diameter ca 12 cm.

[eikei]

Ingen som vet ifall själva formen var vanlig för något glasbruk? Och vad kallas formen om det finns något namn för den?

[Hirvi]

Har väl inget bra svar att ge dig på dina frågor, det är ju en vacker form på din opalglasvas, den ser ju munblåst ut i en form, ringfördjupningen i botten talar för formblåst, tydligen ingen puntell i botten, så dom kan ha haft en klo
som håller vasen när dom värmt upp mynningen och format den,
ljusskiftningarna du ser kommer från den värmningen,
tror inte på någon högre ålder
Hirvi

[eikei]

Tack Hirvi! Intressant läsning, dock är jag lite dålig på vad det här med opalglas är för något?! Vasen har liksom 2 lager, ett lager med färgat glas och utanpå det en lika tjock hinna med ofärgat glas. Är det någon sorts teknik också?

[Hirvi]

Tack Hirvi! Intressant läsning, dock är jag lite dålig på vad det här med opalglas är för något?! Vasen har liksom 2 lager, ett lager med färgat glas och utanpå det en lika tjock hinna med ofärgat glas. Är det någon sorts teknik också?

Ja opalglas är benvitt glas, kan kallas flussglas oxå mm,
din vas kan vara (mellanfång) först när man börjar tar man då (klarglas)
sedan (benvitt) och sist (klarglas) det första klarglaslagret blir så tunt,
så inte säkert det går att se. (3 skikt glas).

Börjar man med benvitt som du sade och klarglas över det,
då heter det (underfång) (2 skikt)

Sedan kör man (överfång) klarglas först, sedan färgat glas.
(2 skikt).
Hirvi

[eikei]

Kan opalglas vara även färgat glas? Det syns lite illa på mina bilder men vasen är mer gammeldags rosa/aprikos än benvit. 1000 frågor :-) men det är så intressant det här med glas!

[Hirvi]

Kan opalglas vara även färgat glas? Det syns lite illa på mina bilder men vasen är mer gammeldags rosa/aprikos än benvit. 1000 frågor :-) men det är så intressant det här med glas!

Ser att vasen går åt aprikos, normalt är opal vit,
riktigt hur denna färg blivit till har jag inget bra svar på,
glasblandningar är ett stort ämne.
Hirvi

[eikei]

Ska bli spännande att se om man någon dag trillar över svaret var den kommer ifrån :-). Hoppas på det, för det skulle vara roligt att skaffa fler liknande vaser i just den här annorlunda färgen om det finns.

[Hirvi]

Ska bli spännande att se om man någon dag trillar över svaret var den kommer ifrån :-). Hoppas på det, för det skulle vara roligt att skaffa fler liknande vaser i just den här annorlunda färgen om det finns.

Vi får hålla ögonen öppna
Hirvi

[Rebello]

Tack Hirvi! Intressant läsning, dock är jag lite dålig på vad det här med opalglas är för något?! Vasen har liksom 2 lager, ett lager med färgat glas och utanpå det en lika tjock hinna med ofärgat glas. Är det någon sorts teknik också?

För någon vecka sedan sammanfattade jag i # 5 - 9 på tråden Sejdel i mjölkglas vad man skriver om opalglasets kemi och fysik i Glasforskningsinstitutets senaste bok. Här ett utdrag:

En sammanfattning av de olika opalglasen med hänsyn till de grumlande komponenterna fluor eller fosfor, som bildar de ljusspridande kristallerna i glaset:

Fluoropal: man tillsätter fluor som flusspat (kalciumfluorid) eller kryolit (natrium-aluminium-fluorid).
Fosfatopal: man tillsätter benaska (kalciumfosfat eller natriumfosfat).
(Här kan man alltså placera in benämningarna flussglas, benglas etc. som kommer av vilken råvara som man använder till glassatsen.)

Man skriver så här i Glafoboken om färgtonerna: "Den knappt synliga färgtonen hos fosfatopalglas är något mera gulbrun/rödbrun jämfört med fluoropalen som skiftar i blått." Därav skulle slutsatsen kunna dras, att din vas är i fosfatopal och också kunna kallas benglas.

I Glafo-boken skriver man också: "Vitt glas finns som opal- eller opalinglas. - - - Om glaset är halvgenomskinligt kallas det för opalinglas. Gränserna mellan opal och opalin är flytande".

Tråden med de åsyftade # 5 - 9: http://www.precisensan.com/antikforu...las#post161109

[Hirvi]

Bra Rebello att du förtydligar glasets kemi,
nu får eikel läsa på.
Hirvi

[eikei]

Tack Rebello... och givetvis kommer det följdfrågor illa kvickt :-) När-var-hur var det populärt med opalglas/benglas/opalin? Var det speciellt populärt under en viss tid och hur är det idag, använder man sig av denna teknik fortfarande?

[eikei]

Hirvi: Ja det är ju så intressant... jag tror minsann jag ska bli glasblåsare i ett kommande liv :-)

[Rebello]

Tack Rebello... och givetvis kommer det följdfrågor illa kvickt :-) När-var-hur var det populärt med opalglas/benglas/opalin? Var det speciellt populärt under en viss tid och hur är det idag, använder man sig av denna teknik fortfarande?

Puh - den där frågan borde jag genast returnera ut till de erfarna på forumet.
Men jag gör ett litet försök själv, till att börja med.

Visst använder man sig av den tekniken i dag också - både som fabriksglas i exempelvis lampkupor och även som konstglas. När det gäller historiken, hämtar jag några uppgifter från "glasbibeln" GLAS, där Elisa Stenberg skriver i två avsnitt om opalglas resp. opalinglas.

Det första mjölkvita glaset hon tar upp är "lattimo" eller "latticino" från 1400-talets första hälft. Dessa glas från 1400- och 1500-talen är dock ganska sällsynta. Hon skriver, att det är först på 1600- och 1700-talen som det mjölkvita glaset blev riktigt uppskattat - i Italien och det övriga Europa. Delvis som konkurrent till det kinesiska porslinet.

Opalinglas tillverkades i stor mängd under 1820- och 1830-talen vid Baccarat, Saint-Louis, Choisy-le-Roi och andra större företag. "De är gjorda av kristallglas, dvs. blyglas som gjorts halvopakt genom tillsats av tennoxid. De har olika beteckningar: "vitt mjölkigt, kallat opalin", "opaliserat", "chrysophrase", "turkosblått", "rött opaliserat". I opalin gjordes t. ex. vaser, ringställ, ljusstakar och sköljkoppar."

Det rekommenderas härmed att på www.antikvariat.net söka boken Glas av Elisa Stenberg och Bo Simmingsköld, från MCMLVIII (!) - även om det finns en del felaktigheter i detta stora bokverk, som vi har påpekat då och då här på forumet. Den moderna motsvarigheten till Simmingskölds andra halva av boken, är Boken om glas från Glafo. Där ger Simmingskölds efterföljare på Glafo i Växjö en briljant exposé över glasets kemi, teknik, tillverkning och även en kort historik. Det kan tilläggas att Simmingsköld ger en utförligare redogörelse för opalglasets kemi och teknik - medan man i Boken om glas har tagit bort metoder som inte används i dag längre.

[Rebello]

Nationalencyklopedin sammanfattar helt kort det jag skrivit ovan: http://www.ne.se/opalglas .

Här om ett forskningsprojekt vid Glafo: http://www.glafo.se/fou/1999/pr184.htm .