Sejdel i mjölkglas

[Lars Kallin]

Riktigt trevlig sejdel i mjölkglas med randdekor.
Jag tror den kan vara Tysk alternativt från Venedig.

[Kecke]

Härlig.
Vad är det för skillnad på mjölkglas och flussglas?

[Lars Kallin]

Skall väl egentligen vara flussglas detta. Flussglas är mer genpmsynligt än det rena mjölkglaset. Själv använder jag kanske felaktigt mjölkglas och flussglas synonymt. Det man brukar säga om icke genomskinligt glas är att det är opakt.

Opalinglas, mjölkglas, opalglas, flussglas, benglas är alla mer eller mindre genomskinliga.

Opakt glas är inte genomskinligt.

[Kecke]

Tackar.

[Rebello]

I den senaste boken från Glasforskningsinstituet i Växjö (Glafo), Boken om glas, från 2005, skriver man att

Opakt glas är vitt och ogenomskinligt (som sagts här ovan)

Opalglas är en gemensam benämning på vitt glas som man inte kan se igenom men som är i viss mån genomskinligt. Opaliseringen orsakas av partiklar i glaset och dessa sprider ljuset samt bryter och reflekterar det. Man tillverkar fluoropal och fosfatopal, där det tillsätts fluor- resp. fosfatföreningar som bildar de ljusspridande kristallerna i glaset.

Fluoropal. Den f.d. bruksdisponenten som först hade skolats till 2:e hyttmästare i Orrefors, Carl Hermelin, skriver i Glasboken: "Förr användes flusspat som huvudråvara för smältning av opalglas, vilket då kallades flussglas". Flussglas är alltså en typ av fluoropal, där man har tillsatt kalciumfluorid (flusspat). Ett annat grumlingsmedel i fluoropalen kan vara natrium-aluminium-fluorid (kryolit).

Fosfatopal. Hermelin skriver också att grumlingsmedlet i fosfatopalglaset är benaska, därav benglas. Enligt Glafo är grumlingsmedlet i fosfatoplen kemiskt sett kalciumfosfat eller natriumfosfat. "Om man minskar tillsatsen av fosfat så att ljuset sprides mindre, får man opalinglas, ett halvgenomskinligt opalglas, vilket samtidigt får en blåaktig färgton (jfr skummjölk). Fosfatopalglas kallas även mjölkglas", skriver Hermelin.

I Glafo-boken skriver man: "Vitt glas finns som opal- eller opalinglas. - - - Om glaset är halvgenomskinligt kallas det för opalinglas. Gränserna mellan opal och opalin är flytande". (Man skriver "flytande" om mjölkglas - har det månne formulerats av en göteborgare!)

Fotnot: Det optiska fenomenet spridning orsakas av små partiklar i det medium där ljuset ska gå fram. Så orsakas t.ex. den röda solen (och aftonhimlen) av att ljuset vid solnedgången har en lång väg att passera genom luftföroreningar i atmosfären. Då sprids det blåa och det gula ljuset åt sidorna, så att endast det röda ljuset når fram till betraktaren av solskivan. Vid större koncentration av partiklar når inget ljus alls fram genom materialet - och vad gäller glas skulle detta senare exempel kunna motsvaras av det opaka glaset.

[Rebello]

Dessa begrepp kommer upp då och då och benämningarna är historiskt sett många, medan dagens glasforskare på institutet i Växjö tydligen vill sovra och förenkla i begreppsfloran.

Om jag förstår Glafo rätt, så kan man sammanfatta det så, att opalglas är ett övergripande begrepp att ta till. Det kan användas som en sammanfattande benämning på detta vita glas som man i viss mån kan genomlysa med en lampa.

Då koncentrationen av de ljusspridande kristallerna inte är så stor har vi ett halvgenomskinligt glas som kan benämnas opalinglas.

Gränsen mellan de båda benämningarna "är flytande" och dessa övergripande benämningar tar inte hänsyn till vilka kemiska föreningar man har tillsatt som kristallbildare i glassatsen för att få fluoropal resp. fosfatopal.

Färgtonerna. Jag fann just nu en liten anmärkning i Glafo-boken: "Den knappt synliga färgtonen hos fosfatopalglas är något mera gulbrun/rödbrun jämfört med fluoropalen som skiftar i blått." Men detta stämmer väl inte överens med Hermelins redovisning, eller? Han skriver att fosfatopalinen får en blåaktig färgton (jämför skummjölk)! Vem av dem har rätt?

Men att benglas är en fosfatopal och att flussglas är en fluoropal - det är båda överens om.

Jämför också med klarglas, som är helt genomskinligt och dessutom genomsynligt. (Om man nu kan tala om helt genomskinligt, då alla glasytor reflekterar en del av det infallande ljuset - man kan exempelvis spegla sig i en fönsterruta - men detta är en marginell anmärkning i sammanhanget.)

[Rebello]

Härlig.
Vad är det för skillnad på mjölkglas och flussglas?

I exempelvis Bonniers lexikon står mjölkglas som en övergripande benämning på opalglas. Eftersom det enligt Glafo finns dels fluoropal och dels fosfatopal, och flussglas är en fluoropal - så skulle alltså flussglas vara en typ av mjölkglas!

Hermelin skriver att fosfatopalglas även kallas mjölkglas - men det utesluter i och för sig inte att även fluoropalglas, dvs. flussglas kan kallas mjölkglas, vilket man skriver under ordet flussglas i Bonniers lexikon.

Hermelin skriver att man förr använde flusspat som huvudråvara för smältning av opalglas, "vilket då kallades flussglas". Efersom flusspat är kaciumfluorid så är alltså flussglas ett fluoropalglas och beämningen flussglas kommer av kemikalien, råvaran i smältan - inte av graden av genomskinlighet.

Vad gäller genomskinligheten: Om ett opalglas är mera genomskinligt så kallas det ett opalinglas. Denna senare slutsats kan man dra både av Hermelins och Glafos framställningar, vad jag kan förstå. Hermelin skriver i avsnittet om fosfatopalglaset benglas: "Om man minskar tillsatsen av fosfat så att ljuset sprides mindre, får man opalinglas, ett halvgenomskinligt opalglas". Och Glafo skriver, att opalglas är ogenomsynligt och om det är halvgenomskinligt kallas det för opalinglas.

[Kecke]

Tack för all information Rebello.

[Rebello]

Ursäkta mig, Lars, för att det blev mycket om begreppen omkring opalglas på din tråd med den fina sejdeln!

En sammanfattning av de olika opalglasen med hänsyn till de grumlande komponenterna fluor eller fosfor, som bildar de ljusspridande kristallerna i glaset.
Fluoropal: man tillsätter fluor som flusspat (kalciumfluorid) eller kryolit (natrium-aluminium-fluorid).
Fosfatopal: man tillsätter benaska (kalciumfosfat eller natriumfosfat).

Förutom till konstglas används ju opalglas till bruksglas, exempelvis i lampglas och jag vill bara avrunda med att belysa(!) skillnaden mellan begreppen genomsynlig och genomskinlig. Opalglaset är inte genomsynligt, ty i bilden här kan man inte se glödlampan genom opalglaset - glödlampan är dold och syns inte. Men opalglaset är genomskinligt - lampljuset skiner genom opalgaset som sprider det ut i rummet - här från en av lampetterna i mitt badrum:

[harley]

Ursäkta mig, Lars, för att det blev mycket om begreppen omkring opalglas på din tråd med den fina sejdeln!

En sammanfattning av de olika opalglasen med hänsyn till de grumlande komponenterna fluor eller fosfor, som bildar de ljusspridande kristallerna i glaset.
Fluoropal: man tillsätter fluor som flusspat (kalciumfluorid) eller kryolit (natrium-aluminium-fluorid).
Fosfatopal: man tillsätter benaska (kalciumfosfat eller natriumfosfat).

Förutom till konstglas används ju opalglas till bruksglas, exempelvis i lampglas och jag vill bara avrunda med att belysa(!) skillnaden mellan begreppen genomsynlig och genomskinlig. Opalglaset är inte genomsynligt, ty i bilden här kan man inte se glödlampan genom opalglaset - glödlampan är dold och syns inte. Men opalglaset är genomskinligt - lampljuset skiner genom opalgaset som sprider det ut i rummet - här från en av lampetterna i mitt badrum:

fin lampa rebello design sigvard bernadotte för IFÖ