bläckhorn med skumt puntelmärke

[Surmasen]

Kom över detta häromsistens, men hur har de burit sig åt?
Det jag benämner som puntelmärke ser ut att vara en tunn skiva glas inpassad i ett hål då det är tunnare än godset i botten
Hirvi eller Kallin(eller kanske nån annan) kanske har sett nåt liknande och vet tillvägagångssättet?
Tycker förövrigt att det är ett trevligt bläckhorn med anor från andra halvan av 1800-talet känns det som
Slipade ränder typ "nästan Rydberg"

[Hirvi]

Häftig pryl, men jag har nog inget bra svar på mäsket i botten,
den år ju snurrad blåst i form,
mynningen är ju bearbetad efter den lämnat hyttan
så ett puntelmärke i botten är ju överflödigt.
Hirvi

[Lars Kallin]

Du har nog kommit över ett trasigt återanvänt föremål.
Har troligtvis varit någon form av skål eller dylikt som en gång i tiden har varit försilvrad innuti. Alltså ett fattigmanssilver föremål. Det du kallar puntelmärke är täckskivan över hålet där glasblåsarpipan varit fastsatt och senare där silverlösningen hälldes i.

När föremålet gått sönder har det återanvänts till bläckhorn.

[Surmasen]

Du har nog kommit över ett trasigt återanvänt föremål.
Har troligtvis varit någon form av skål eller dylikt som en gång i tiden har varit försilvrad innuti. Alltså ett fattigmanssilver föremål. Det du kallar puntelmärke är täckskivan över hålet där glasblåsarpipan varit fastsatt och senare där silverlösningen hälldes i.

När föremålet gått sönder har det återanvänts till bläckhorn.

Tack Lars!
Tanken slog mig faktiskt men jag tyckte det var långsökt men då skulle det ju kunna vara foten till en ljusstake likväl, kanske någon kan visa upp en fot som är likadan från en stake eller skål i fattigmanssilver?
Snacka om recycling.....
Men en fråga kvarstår: hur har de burit sig åt att få det så plant som täckskivan är?

[Hirvi]

Riktigt hur denne finlirare har gjort få vi nog aldrig reda på,
locket kanske är en bit fönsterglas han filat på,
det perfekta runda hålet kanske han vidgade med en rund pinne
fin sand och vatten, om han inte jobbade på något bruk.
Hirvi

[Lars Kallin]

De var till och med märkta på denna glasförslutning ibland. Bilder från Victoria & Albert museum London.

[Rebello]

Du har nog kommit över ett trasigt återanvänt föremål.
Har troligtvis varit någon form av skål eller dylikt som en gång i tiden har varit försilvrad innuti. Alltså ett fattigmanssilver föremål. Det du kallar puntelmärke är täckskivan över hålet där glasblåsarpipan varit fastsatt och senare där silverlösningen hälldes i.

När föremålet gått sönder har det återanvänts till bläckhorn.

Här behövs det mera förklaringar om "det du kallar puntelmärke".
Varför sätta fast en glasblåsarpipa i botten, när den är blåst från ovansidan?

Och för det engelska museiföremålet.
De hällde en försilvrande lösning in mellan två väggar av glas, enligt texten. Förstår inte hur detta gick till - med ett mellanrum mellan två väggar - men så var det patenterat också!

[Lars Kallin]

Bläckhornet på bilden är blåst från botten. Överdelen som numer är bortslipad har varit helt tät. Ljusstakar, skålar mm var alla blåsta från botten. Man kan säga att de är tillverkade som en termos med ett inner och ett ytterlager av glas. däremellan hällde man silverblandningen. Skall försöka få till någon egen bild senare. http://de.wikipedia.org/wiki/Silberglas

http://www.antikvarlden.se/fattigmanssilver.aspx?article=12773

http://www.antiquemercuryglass.com/

Enkelt sett kan man säga att t ex skålen är blåst som en flaska som är snurrad i formen fast den är blåst från botten.

[Rebello]

Tack för länkarna, Lars - men nu jobbar de små grå för högtryck.
Hur gör blåsaren för att åstadkomma detta dubbelväggiga utan att väggarna häftar ihop då han blåser i formen?
Börjar han med att ha en kulformad utblåst och tunnväggig post och trycker in postens botten så att den blir dubbelväggig?

Enligt länken till Antikvärlden blåste man sådant på Boda för Monica Backström och "på 1990-talet följde flera glaskonstnärer efter, däribland Mårten Medbo och Ulla Forsell. Idag arbetar många konstnärer med det giftfria silverskimrande glaset."
Jag finner inte någon Youtube-film. Har Hirvi eller mi.ke. blåst sådant och kan ni svara på min fråga - eller någon annan som har sett det utföras i hyttan?

[Hirvi]

Jag försöker oxå
Som Kallin sade så blåses alla föremål med botten, foten, mot pipnaveln,
det krävs en kulle som står på formbrädan som formen stänger inne när man blåser för att bli en skål, samma om det skall bli en ljusstake, då blåses glaset runt ett ämne som bildar ljushållaren,
det blir bara skålhalvan som får dubbla väggar,eller bara ljushållaren på en ljusstake.
Man förstår ju att dom måste jobbat med mycket varmt glas, blåsa hårt och snurra, det svåra med denna typ av blåsning var att kunna blåsa ut (foten) så den blev fullblåst, och stor risk att den blev väldigt tunn i glaset,
ingen puntel på fattigmansilver.
Hirvi

[Lars Kallin]

Det är inte bara monica Backström som ligger bakom dessa saker.

http://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/40103223

[Hirvi]

För att inte göra det för krångligt kan man ju säga som så,
det år ju inte så mycket som skiljer att blåsa dessa fattigmansilver i formar
än att blåsa annat glas i formar, som jag sade förut, det gäller att jobba med varmt glas.

Varmt är det nog, men jag menar lite extra varmt.
Hirvi

[Rebello]

1. Surmasens bläckhorn är alltså helt och hållet dubbelväggigt - och den formen är inte så avancerad.

2. Exempelvis de där pokalliknande vaserna på en av länkarna: hur får man dem dubbelväggiga med alla insnörningar, i överdelens trattform och för ben och fot nertill? Har glaset då det lämnar formen varit ett nästan cylinderformat kärl, som man sedan format med drivsaxar så att det får sin slutliga form? Inte kan väl en sorts kärna i formen ordna alla dessa former: "en kulle som står på formbrädan som formen stänger inne när man blåser för att bli en skål" . . . eller?

Du skriver också, Hirvi: "samma om det skall bli en ljusstake, då blåses glaset runt ett ämne". Kan det vara ett ämne som ger den slutliga formen med alla insnörningar och utbuktningar? Alltså: kan man blåsa alla dessa "krusiduller" direkt i formen och få pokalen dubbelväggig ända från fotplattan till mynningen? Då skulle det där ämnet vara utformat som den slutliga pokalformen - och det gaur väl inte.

[Hirvi]

Nej det har spårat ur lite med dessa dubbelväggar och termosar,
det går inte blåsa ett föremål i form så att hela föremålet blir dubbelväggar.

Om nu Surmasens fotdel har varit en skål en gång, så var bara skåldelen
intryckt i formen som det blev en dubbelvägg där, det vi ser på bild är foten
och en del av benet, inga dubbla väggar där.

Pokalerna som du visar på bild kan endast ha en mindre fördjupning i mynningen, det kanske går plats en bukett Vitsippor i hålet,
försilvringen förvillar hela föremålet pga man ser inte glasväggarna från sidan.

Jag visar en ljusstake på bild som inte blivit försilvrad, där ser man hur lite dubbelväggar det är i en sådan, endast lite dubbelvägg där ljuset sitter.

Det är lätt att det spårar ur om man föreställer sig en bild på bara dubbelväggar
Ljusstaken ar blåst i ett stycke i form med pipan unde foten.
Hirvi

[Rebello]

Nej det har spårat ur lite med dessa dubbelväggar och termosar,
det går inte blåsa ett föremål i form så att hela föremålet blir dubbelväggar.
- - -
Det är lätt att det spårar ur om man föreställer sig en bild på bara dubbelväggar
Ljusstaken är blåst i ett stycke i form med pipan under foten.
Hirvi

OK Hirvi - nu förklarar du, pedagogiskt elegant som så många gånger tidigare, så att även jag förstår det hele - tror jag!

Vad gäller surmasens "bläckhorn", att "det vi ser på bild är foten och en del av benet, inga dubbla väggar där" -
och att det endast var i den bortslipade överdelen som man hade gjort dubbelvägg -
det var inte så lätt att ana sig till för en som inte har sett sådana här glas i "fattigmanssilver" i verkligheten.

Den där "urspårningen" som jag gjorde, kom sig väl av Lars Kallins liknelse med en termos
och av vad man har skrivit på det engelska museet:
"att man hade hällt en försilvrande lösning in mellan två väggar av glas."
Den där engelska vasen, som Kallin visar, har kanske inte så komplicerad form,
utan att man har kunnat ha en större inträngning av "ämnet" och med en större fördjupning med dubbelväggar . . .

Större delen av "bläckhornets" och pokalernas inre har alltså fått en försilvrande lösning
på insidan av det till större delen enkelväggiga glasföremålet.
Det är endast mynningen som ner till ett visst djup är dubbelväggig.
Och - på så sätt både ger man en elegant form upptill - och får en avstängning för silverlösningen när den hälls i.
Är det korrekt uppfattat nu, så att polleten föll ner till slut ?