Glassatser

[Rebello]

Ja, Limmared imponerar på många sätt. Det har jag erfarit då jag har studerat den praktfulla bok som du hjälpte mig att införskaffa, Legion. Allt från 1700- till 1900-talets handgjorda praktglas av allehanda slag - till vad som står om produktionen år 1990, då boken gavs ut. "Tillsammans med Hammars Glasbruk tillverkar och säljer vi ca 430 miljoner förpackningar per år - - - vid en av våra fem linjer tillverkas en 20 cl flaska med en hastighet av 240 flaskor per minut."

Har du något att tillägga om dagens produktion?

Ytterligare en fråga som mer direkt berör den här trådens tema. På sid. 103 i boken finns en bild på ett kvartsbrott i Näfshult, varifrån Limmared tog största delen av sin kvartsråvara under 1700- och 1800-talen. "Brytningen av kvarts i Näfshult återupptogs 1989 - - - kvartsens renhet är mycket hög - - - Den råvara som bryts idag används bland annat till mikrochips och fiberoptik men även vissa specialglas och finare porslin." Bryter man där även idag och och till vad använder man i så fall sådan kvarts?

Hembygdsföreningen i Västvärmländska Ottebol är intresserade av detta, eftersom man där har funnit ett till hälften utnyttjat kvartsbrott, i en bergsrygg med kvarts i dagen. Varifrån mjölkkvarts (kvalitetsmärkt av LasseC) skeppades till Glava glasbruk i gamla dagar. Finns det flera exempel än dessa två nämnda, där man har nyttjat sådana kvartsbrott i stället för sand från sjöstränderna. (Den finaste kvaliteten av glassand kommer idag från ett dagbrott - Sibelcos fyndighet i Belgien. Sandlagret där från gammal havsbotten bryts i olika skikt med varierande, men låg järnhalt.)

[Legion]

Hastigheten på glasmaskinerna ökas ständigt och därmed antalet glasförpackningar som tillverkas. Därtill är kvalitetskraven från kunderna mycket mycket högre idag än för bara 20 år sen. Flaskorna är också betydligt mer avancerade idag, speciellt sprittillverkarna vill ha unika flaskor som syns i hyllorna. På det stora hela kan man säga att det är svårare att göra glasförpackningar idag.
Tråkigt är det förstås att Hammar fick kasta in handduken, det vägde mellan Limmared och Hammar i flera år vilket bruk som skulle läggas ner. Detta lämnade Limmared kvar ensamt som det enda flaskbruket i landet.

Men det var inte enda gången som bruket varit nedläggningshotat, Jag har hört berättas om att på tidigt 70-tal skulle PLM lägga ner ett bruk och det diskuterades fram och tillbaks vilket det skulle bli. En dag satte sig direktörerna från Malmö i en bil för att åka till Limmared och framföra dödsbudet, vid lunchstoppet på Hallandsåsen kom diskussionerna igång igen. När bilen slutligen anlände Limmared stannade den inte utan forsatte mot Surte...Så nära var det den gången

Oj, här kom jag utanför spåret ordentligt, åter till glasråvaror som svar på frågan om kvartsbrytningen i Näfshult kan jag inte säga så mycket, jag vet faktiskt inte om det bryts där ännu. När det startade upp igen 1989 hade det nog inget med bruket att göra.