Fåglaviksglas

[Hirvi]

Som vanligt är det en prövning varje gång man fotar glas, det vet vi alla PESare

Har fått äran att förvalta detta glaset en tid, kasgraverat och skärslipat, (kulslipad puntel)
jag monterade upp hela rasket vid garaget ute för att få dagsljuset,
passade på när solen var bakom målnen, satte upp svart (vlieseline tyg)
som profsen säger är bra till klarglas,
reflexer är svårt att bl av med helt, samma tyg på bord och vägg,
ändå blev det tvåfärgat, så nog är det svårt alltid.
Ville bara visa resultatet,
stora pokalen är cirkus 85 cm hög
Hirvi

[Rebello]

Jäklar i din låda, vad man kunde prestera på Fåglavik!

Vilken tidsperiod är detta?
Hur många hade man i sliperiet och gravörverkstaden - var där fasettslipning också på bruket - nederdelen på pokalens skåldel ser ut som fasetter, hur är den gjord . . .

Pokalens lock: toppknoppen verkar inte vara slipad - hur gjordes locket.
Benet: gjordes det i etapper - berätta.
Är det omvikt kant på foten?


Det blev mycket på en bild. Klickade på Alt och Visa och Zooma och upp till 400% och närbilderna blev inte allt för suddiga. Men bild på enstaka objekt skulle inte skada att få se. Bra fotat - den där andra färgen, du nämner, den störs jag inte av.

[Rebello]

De två till vänster: är det skärslipat eller pressat?
Den kannan vore något att servera lådvinet i i morgon kväll !

Kannan i förgrunden: vackra proportioner och snitts på grepen - inte så lätt att sätta dit och slutforma sådana. Minns en sommar på sena 40-talet när en benmakare på Strömbergshyttan tog steget upp till mästare. När det blev dags att göra sejdlar - och den nye mäster kämpade med att efter att ha häftat på anfångarens ämne till grepe och klippt av - efter ett varvs rotering (eller hur det nu var) - skulle fånga upp grepen och fästa den upptill på kannan - då blev det många sejdlar i skärvlådan! Sedan dess beundrar jag snygga grepar.

Hur är det i Västergötland - säger ni grepen, eller vad? Krukmakarna talar om örat på en kopp eller mugg (i Västvärmland heter det öret som uttalas öre´.)

[Legion]

Trevliga glas Hirvi! Pokalen har jag sett tidigare på bild, en rejäl sak

[Hirvi]

Hemsidan http://www.faglaviksglas.se/

går man till äldre glas sid 3, rullar ned en bit, så kommer man till glaset på bilden, det står, förvaltare Adolf Carlsson sonsonen Gösta Carlsson sitter med pokalen på bild. 84 cm med lock, (inte 85 cm som jag skrev)

Den jag visar på bild nu, står på Växjö glasmuseum den är 64 cm,
skall vara slipad 1888-89.

Nu är det tråkiga att det finns inte mycket skrivet om detta som vi kan hitta,
jag får nog sätta en tidsperiod på glaset från 1880 tal till 1920 tal,
namn på mästare i hyttan näms ju i texter, men inte till vilka föremål,
Rebello du frågar om fasettslipning, det gjordes oxå, det var tydligen mycket folk i sliperiet under den tiden.

Pokalen har slipade fasetter nertill, även knoppen var slipad Rebello,
jag var tvungen att gå och titta, bilden ljuger,den såg faktiskt fastblåst ut som det blir i järnformar, men det var inte så,
locket är tydligen blåst i en träform med glaspåläggning och drivning till sina former,
kuppan är nog oxå blåst i träform, sedan har dom lagt på glas undan för undan och format, foten har inte omvikt kant, den är utdriven med en större fotsax, riktigt stor 15-17cm, en rejäl klump glas för att driva ut den,
man kan ju oxå tänka på att den mästaren som satt på stolen måste haft stora problem att nå ända ut till ben och foten, pipan skulle ju rullas hela tiden och samtidigt klippa på och forma glaset så långt från kroppen,
till viss del var dom nog två man i samarbete på pjäsen.

Kannan med (grepe) säger vi, slipad grepe, ja hela den har fantastisk slipning och riktigt tung är den.

Dom till vänster är skärslipade.
Hirvi

[Hirvi]

En lockpokal till, ca 40-45cm hög,
ägare Karin Anderberg.
Hirvi

[Rebello]

Utmärkt sliparbete!

På en annan tråd har jag lovprisat slipningen av Gerdas konfektskål Clarholm från Eda.
Här lyfter du Hirvi fram lika skickliga slipare från Fåglavik.
Dessa fasettslipares verk är klart strålande stjärnor på glashimmeln!
Det lär vara fasetterna, varvet runt på exempelvis ett smalt ben eller som här på kronan,
som är det svåraste, enligt vad en gammal slipare på Eda förtalte mig för länge sedan.

Och pokalen i sin helhet är ju också en godbit - i allt från ritbord till hytta och sliperi!

[Hirvi]

Jag tror på ditt ord Rebello att det krävs en skicklig hand till det fina Svenska slipade glaset.

Jag provade någon gåg att finslipa en kub med 6 plana ytor,
det var otroligt svårt att få bra, och lång tid tog det,
flera raster
Hirvi

[söffe]

Vilket fantastiskt glas som visas!
söffe