Saltkar dubbelväggigt

[Lars Kallin]

För ett tag sedan bytte jag till mig detta saltkar.
Tillverkningsmässigt är det lite intressant. Det är blåst dubbelväggigt i skålen. Kan det ha varit blåst som en boll som sedan trycktes över en kula?

Puntelmärket sitter inne i skålen.

[Björn L]

Udda och intressant sak. Tillverkningsmetoder är något jag har börjat studera lite nogrannare på sistone. Tryckt över en kula låter ju troligt. Tänkte först på att det kanske var själva punteln som var "kulan" ? Skriv gärna några rader om du hittar något i din litteratur ! Slaggstenen höjde saltkarets charm ytterligre ett snäpp förövrigt..

(Det allra första jag tänkte på när jag läste "trykt över en kula" var ett ord som en samlar kollega från västergötland lärde mig häromdagen "dockning"
men det är helt uppenbart något annat )

[766]

Alla fattigmanssilversaker är dubbelväggiga så det är ju inte så ovanligt med detta dubbla, för att inte tala om termosflaskor.

[Hirvi]

FD Glasblåsaren

Hel! Skulle vilja gå till botten med tillverkningssättet på sådana här pjäser! Man vet ju vilka ramar som är möjliga att bearbeta varm glasmassa när man har sysslat med det, är hela glaset luftfylt och dubbelvägg från topp till tå och enda märket är under foten (puntelmärke) då är ju glaset blåst från fotändan med pipan,själva skålen kan som Lars Kallin ha sagt ha varit som en kula i formen, men när man lämnat formen värmt in på nytt halva kulan (framdelen) i ett mindre hål i ugnen eller i en (luns) mindre värmugn,och därefter trycker man in skålformen ex med blött tidningspapper, man skall veta att det är alltid svårt att blåsa ut mönster regaliner (liknande en fot) som sitter högst upp i formen som på denna pjäs (altså närmast pipan för formen blir smal där och så skall du snurra samtidigt,fastblåsta pjäser blir något annat då kan man blåsa mycke hårdare,(vi får höras vidare om jag inte uppfattat glaset rätt) Häls: Ingemar N

[766]

UUmmm nu har vi chansen att fråga en riktig yrkesman om han blåste mycket med händerna. Eftersom AF inte verkar vara inne just nu så kan jag inte hålla mig, är det så att du blåste mycket med händerna?
Man får väl har rätt stora händer om det skall bli något av det?

[Hirvi]

FD Glasblåsaren

OBS Glöm (dubbelväggen) i förra inlägget! Jag har aldrig blåst fattigmansilver, inte sett så mycke heller, undrar på vissa saker? som detta glas som ex med fot och en midja däröver,finns det dubbelvägg i hela glaset, då är jag nyfiken på hur dom handblåste dom? någon kanske har en bild på ett dubbelväggigt glas med midja och fot? Till något annat! Stora händer behövs inte kanske lungor i vissa fall, när man blåste flaggstångskulor fick man ont bakom öronen i (brosket) för man blåste så hårt. Vad jag blåste var en fråga! Belysningsglas,Kemiskt glas, Luft press små flaskor upp till en lit, Centrifugerat Glas, men helt frihand-glas var väl min grej, visade för turister mycke, det var fåglar, fiskar, hästar, björnar, brevpressar, vasar, listan kan bli lång. Häls: Ingemar N

[Lars Kallin]

Hel! Skulle vilja gå till botten med tillverkningssättet på sådana här pjäser! Man vet ju vilka ramar som är möjliga att bearbeta varm glasmassa när man har sysslat med det, är hela glaset luftfylt och dubbelvägg från topp till tå och enda märket är under foten (puntelmärke) då är ju glaset blåst från fotändan med pipan,själva skålen kan som Lars Kallin ha sagt ha varit som en kula i formen, men när man lämnat formen värmt in på nytt halva kulan (framdelen) i ett mindre hål i ugnen eller i en (luns) mindre värmugn,och därefter trycker man in skålformen ex med blött tidningspapper, man skall veta att det är alltid svårt att blåsa ut mönster regaliner (liknande en fot) som sitter högst upp i formen som på denna pjäs (altså närmast pipan för formen blir smal där och så skall du snurra samtidigt,fastblåsta pjäser blir något annat då kan man blåsa mycke hårdare,(vi får höras vidare om jag inte uppfattat glaset rätt) Häls: Ingemar N

Saltkaret är nog som du säger format från en kula och därefter nedvärmt över en halv kula. Därefter fästes punteln inne i skålen. När detta var gjort anbringades den ej ihåliga foten för hand.

[Lars Kallin]

Här kommer några bilder på fattigmanssilver.

Jag tror de är blåsta från botten snurrade i en form, med en tapp i botten som formar själva hålrummet i glaset, där man häller i snapsen om man så önskar

Troligen satt gångjärnen på längden varvid hela formen kunde öppnas radiellt.
På den nedre bilden ser man tydligt att en glasplatta är anbringad över hålrummet med kvicksilvret.

[Hirvi]

FD Glasblåsaren

Tackar för bilderna Lars! Jag förstår hur du menar med tappen, det blir altså dubbelvägg ner till botten på bägaren, sedan är det enkelvägg resten av glaset,det talar för att mindre prylar var lättare att göra,blev det höga saker med lång (tapp) blev det nog problem,glasen bör ha blivit bra tunna förstår jag när jag går in på hur dom gjordes. (vrider tillbaka hjärnan 25 år nu) rätta mig om jag ser glaset fel. Häls: Ingemar N

[Lars Kallin]

Det är faktiskt dubbelväggigt ända upp till mynningen på glaset. Det är också förvånansvärt tjockväggigt. Glaset är 90 mm högt och väger 120 gram.
Ett annat föremål jag har i samma teknik har en godstjocklek i botten om ca 5 mm. Inne i skålen verkar det dock vara mycket tunt.

[Hirvi]

FD Glasblåsaren

Ja mynningen där man sätter läpparna, det blir naturligt det tjockaste stället, foten bör bli tunnast, vi kan nog börja blåsa dessa glas nu! Ingemar N

[Hirvi]

FD Glasblåsaren

Hej! Till saltkaret, ja foten var heljuten, då har du inget brytmärke uder foten (puntel) då kan ju foten vara formjuten och skåldelen avknackad och påsatt medan foten var glödande massa. Ingemar N

[766]

Har HIRVI någon hum om hur tidesödande det är att slipa glas, som t.ex. att framställa ett fasettslipan vanlgit vattenglas med kanska 12 fasetter.
Eller kom med ett annat exempel om det är för dig lättare.

[Hirvi]

FD Glasblåsaren

Hej! Vi hade slipare kommna från Småland här i Fåglavik, servisglasets tid i Fåglavik var över när jag började,men jag har sett fint slipat Fåglaviksglas, vana slipare kunde nog hålla ett högt tempo,men fasettslipning på avanserade pjäser tog säkert sin tid, kan tillägga att komma och röra Mästarnas grejer som ung det var samma som stryk, för att lära sig yrket då var att stanna på rasterna och( söla) men det blev mycke skäll ändå. Ingemar N

[766]

Hur många steg fick man utföra, grovslipning och direkt efter detta ploering eller fan man slipa i fler steg innan polering.