Allmänt meddelande

**Rosa** · 2010-01-17, 00:20

Läckert!!!

**Äjth** · 2010-01-17, 11:17

Heja Rubus, den här var söt. Kan jag få se den med öppet lock oxå.

**Rubus Arcticus** · 2010-01-17, 18:47

Ursprungligen postat av Äjth Visa inlägg

Heja Rubus, den här var söt. Kan jag få se den med öppet lock oxå.

Absolut. Äjth Den har stått i min framlidne Fars hylla, så länge jag kan minnas (det är väl inte så långt)

Men en cirka fyrtio år och har allrtd förbryllat mig.

Snygg Hatt förresten.

Bifogade filer

**Äjth** · 2010-01-17, 18:50

En får tacke. Jättetrevlig ask.

**simco** · 2010-01-18, 20:25

Hej!
Mycket fin dosa! Satt och snöade lite på Tradera och hittade denna vackra antika "brunnsmugg", från bömen med snarlik dekoration och utförande som din dosa. Kanske är din dosa också böhmisk och importerad till U.S.A. för något hotell eller liknande, precis som du spekulerade i ditt första inlägg. Länkar till auktionen då jag inte vill "stjäla" bilden utan säljarens medgivande. Tänkte att den kunde vara en bra referensbild och kanske ge lite ledtrådar om dosans ursprung

http://www.tradera.com/Antik-brunnsmugg-bohmen-auktion_102438095

**Kaptenen** · 2010-01-19, 01:18

Jättefin dosa! Jag har också googlat och kommer inte heller fram till någon vettig förklaring av SB Lodge 1828.

När jag leatde efter fakta om mitt rosa kurbadsglas, såg jag också bilder på Spiegls hemsida
http://www.spiegl-enterprises.de/03_glas/02.htm ---- gå sen till----Farbenglas und Überfang. Vilken teknik; bets eller gult överfång, som har använts här tycker jag verkar svårt att avgöra utifrån bilderna och kanske inte ger så mycket heller för att fastställa varifrån lockdosan kommer. Böhmen är nog ett gott alternativ, men jag tror att tekniken har använts på många glasbruk i Europa och USA.

Stilen och slipningen är klassisk och svår att tidsbestämma. Min magkänsla är att dosan är ca 100 år alltså tillverkad 1910--1915. Men rent tekniskt sätt med gulbets eller gult överfång kan den vara 100 år tidigare.

**Rubus Arcticus** · 2011-04-04, 19:32

Hej

Här var det länge sedan jag var. Somco den auktionen var borttagen (såklart efter denna tid). Kapten jag var inne på din sida o läste om glasen med Überfang. Studerade dosen lite närmare och visst är det Gult Överfång eller Bets, Vilket kan jag inte avgöra. Det kanske finns något sätt.

Rubus

**Kaptenen** · 2011-04-04, 19:58

Betsen blir ju bara ett tunt lager som kan slitas och repas så att klarglaset kommer i dagen. Jag tror att det är bets och fann ett ställe som Du kan studera närmare.

Bifogade filer

**Rebello** · 2011-04-04, 20:24

. . . och "betsat" heter egentligen laserat - som Hirvi påpekade här om dagen på tråden Gelbglas http://precisensan.com/antikforum/sh...27998-Gelbglas - och med stöd av förre Glafo-chefen Simmingsköld.

På den tråden förklaras också tekniken med gul- eller rödlasering ("betsning").

**Rubus Arcticus** · 2011-04-05, 09:37

Ursprungligen postat av Kaptenen Visa inlägg

Betsen blir ju bara ett tunt lager som kan slitas och repas så att klarglaset kommer i dagen. Jag tror att det är bets och fann ett ställe som Du kan studera närmare.

Hej Kapten, Jo mycket riktigt fann du en liten repa att undersöka. Skadan är utanpå o mycket tunn, men man ser Klarglas. Jag vet inte hur tunt man kan lägga på Överfång i Glas. Men detta handlar om minre än ca. 0,2 mm. Skulle detta kunna betyda att den är betsad samt gjord ännu tidigare än 1910?

Ursprungligen postat av Rebello Visa inlägg

. . . och "betsat" heter egentligen laserat - som Hirvi påpekade här om dagen på tråden Gelbglas http://precisensan.com/antikforum/sh...27998-Gelbglas - och med stöd av förre Glafo-chefen Simmingsköld.
På den tråden förklaras också tekniken med gul- eller rödlasering ("betsning").

Hej Rebello efter att läst tråden lutar det nog åt Betsning.

**Rebello** · 2011-04-05, 11:52

Ett överfång är ju ett skikt av hårt glas, som det övriga godset i pjäsen - medan "betsningen" är en pålagd och inbränd lasyrpasta. Det torde vara lättare att repa i en laserad yta än i en yta av överfång - som kaptenen är inne på.

I glas med överfång blir det väl inte gärna ett streck i ytskiktet - såvida man inte ritsar med ett verktyg - utan det går oftast en oregelbunden flisa ur glaset och som lätt går ner i klarglaset också.

Men - förstorade nu din bild och ser att det inte är ett streck utan ser ut som en jämnt rundad fläck. Den ser mer ut att ha uppstått i ett tunt lasyrskikt än i ett skikt med färgat glas i överfång - fast inte lätt att bedöma säkert utifrån en bild. Och färgnyansen stämmer väl gott överens med de "gelbade" glasen här på forumet? De gulbruna som härrör från sliversalter i lasyrpastan.

**Rubus Arcticus** · 2011-04-05, 13:35

Ursprungligen postat av Rebello Visa inlägg

Ett överfång är ju ett skikt av hårt glas, som det övriga godset i pjäsen - medan "betsningen" är en pålagd och inbränd lasyrpasta. Det torde vara lättare att repa i en laserad yta än i en yta av överfång - som kaptenen är inne på.

I glas med överfång blir det väl inte gärna ett streck i ytskiktet - såvida man inte ritsar med ett verktyg - utan det går oftast en oregelbunden flisa ur glaset och som lätt går ner i klarglaset också.

Men - förstorade nu din bild och ser att det inte är ett streck utan ser ut som en jämnt rundad fläck. Den ser mer ut att ha uppstått i ett tunt lasyrskikt än i ett skikt med färgat glas i överfång - fast inte lätt att bedöma säkert utifrån en bild. Och färgnyansen stämmer väl gott överens med de "gelbade" glasen här på forumet? De gulbruna som härrör från sliversalter i lasyrpastan.

Jag tittade närmare på detta och det är en som en liten rundad fläck. Ingen flisa borta där samt att klarglaset kikar fram. Tror vi på Bhömen för tillverkning. Länken jag fick av Kapten tycker jag ger sken av att de som är Laserade har man formligen "badat glasen" i rikligt med färg. Medans de med överrfång är mer sparsamt gjorda. Kan det vara en slutsats att det var enklare/billigare att bada/Färga Glaset?

Jag vet inte hur kedjan går till från varm Glasklump till ett ex. farbenglas. Men det vore ju väldigt intressant....

**Rebello** · 2011-04-05, 18:58

Jag har inte sett metoden med lasering men föreställer mig att den är enklare att utföra än överfångsmetoden. Metoder med att kränga färger över varandra, först i underfång och sedan till överfång, de kräver verkligen sin mästare!

Metoder med överfång
Jag har beskrivit detta på tråden Olika tekniker för framställning av konstglas. För att få riktigt tunn färg lägger man den först som underfång i en kula. Färgen klipps då på pipan från en färgtapp och blåses först ut till en liten post. Över denna fångas an klarglas och detta blåses upp: färgen blir då uttunnad som ett underfång där inne i posten (jf dina sommersovaser på tråden Strömberg!). Denna kulformade post fästs så ihop med en annan post, knackas loss och värms in, och krängs över denna (se filmen nedan). Färgen kommer då att ligga ytterst som överfång. Dessa ämnen med överfångsfärger står bredvid Astrid Gate på ritbordet i filmen.

I den här filmen lägger Micke Johansson två färger i underfånget - som ska bli överfång. Den första färgen gjordes så som jag beskrev här ovan - den andra färgen klipper han på direkt från en annan färgtapp och driver den över den första. Micke dockar sedan ihop sin kula med den grundpost till ämnet som Wilke Adolfsson har gjort samtidigt och Wilke driver sedan kulan med färgat underfång över sin post till ett överfångsämne som läggs in i kylugnen. Eftersom Astrid ska blästra och penngravera genom färgerna är det inte så stort krav på tunna färgskikt som när man etsade graalämnena på Orrefors - då blåste Knut Bergqvist den andra färgen (eller ännu flera) som en liten tunn kula, som krängdes över den första färgen. Filmen här: http://www.e-vitra.eu/vitra-technics..._v_148-l4.html

Vad gäller bearbetningen av det avsvalnade överfångsglaset, ska nämnas, att man i filmen återuppvärmer det för att göra en graal - och vi kan stoppa filmen där - men när det gäller sådant mönster som hos smyckeskrinet här så bearbetas det färdigt i rumstemperatur: genom att man slipar sig genom ytans färgskikt.

Gul- och rödlasering ("betsning")
Jag förmodar att man gör hyttarbetet färdigt på ett antal pjäser. Sedan kan man lasera flera stycken vid samma tillfälle i måleriverkstaden och bränna dem tillsammans i en brännugn. (För inte kan man väl bemåla direkt på den varma posten i hyttarbetet - vad säger Hirvi; eller CBA som väl känner till hur man gjorde på "Nya"?) Bo Simmingsköld ger inte dessa detaljer men skriver om "gul- eller silverbetsning" att "man bestryker (målar på) glasytan med en pasta, som innehåller silvernitrat, vissa indifferenta tillsatsmedel och terpentin e.d. Då man värmer upp glaset, så att det blir rödglödgat (450 à 500 celsiusgrader) sker en invandring av sliverjoner (jonutbyte) som sedan reduceras till silver. Resultatet blir ett gult till gulbrunt genomskinligt ytskikt på glaset. För att få ett gott resultat rekommenderas tillsatser till grundglaset av små mängder av vissa ämnen, bl.a. antimontrioxid och ferrosalter. - - - Resultatet av en sådan behandling är beroende av bl.a. glasets sammansättning, t.ex. proportionerna mellan natrium och kalium."

Ser nu att Gunnar Lersjö skriver i boken Färgat glas, efter att han omnämnt metoder med överfång, från romartid till nyupptagning på 1800-talet, att "man kan nå samma effekt (nåja i vart fall liknande, min anm.) på ett enklare och snabbare sätt genom "gelbetsning"."

**CBA** · 2011-04-05, 23:57

"Jag förmodar att man gör hyttarbetet färdigt på ett antal pjäser. Sedan kan man lasera flera stycken vid samma tillfälle i måleriverkstaden och bränna dem tillsammans i en brännugn. "

Rebello: det stämmer. Jag har svårt att tänka mig att man skulle måla på hyttvarmt glas.

Allmänt meddelande

Smyckesskrin i slipat glas

Smyckesskrin i slipat glas

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment

Comment