Bläckhorn eller fågelglas?

[Kecke]

Jag har en fågelmatare, tyvärr nerpackad någonstans, vill minnas att "mataren" var lite annorlunda utformad, mindre totalt sett, men tycker ändå den förefaller vara a birdfeeder.

Kan det vara den här du menar?

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=8314&highlight=f%E5gelmatare

[Äjth]

Kan det vara den här du menar?
http://www.precisensan.com/antikforu...=f%E5gelmatare

Kan vara - har haft några stycken, men modellen är densamma. Du hittar alltid du Kecke! Tack!

[LasseC]

Jag skulle nog tro på bläck. Men nu får Du förklara Kallin varför vattnet stannar i den utskjutande delen. Jag tycker att de fysikaliska lagarna är upphävda. Jag tänker på kommunicerande kärl.
Nu tror jag att jag förstår Det är ingen öppning i den större delen Då förstår jag Gubben börjar bli för gammal
DG

[Rolf J]

Det var en rejäl en
Var också inne på fågelspåret men hittade liknande i ett häfte om Skönviks glasbruk (1968) där visas bilder från kurant ca 1839 och från 1843.
Det du visar liknar 1843 års modell, kallas Bläckhorn, Chemiskt. 1839 har överdelen en rundare mer kupad form och på toppen en rund knopp.

[UncleSam]

Bird Feeder

Have a look at Ebay item# 110475041484

[Lars Kallin]

Jo utrikes är dessa bird feeders eller abreuvoir à oiseaux som nedan visas ganska vanliga.

http://cgi.ebay.fr/ws/eBayISAPI.dll?ViewItem&item=110459098874

Det som är intressant i Sverige tycker jag är att det finns bevis i ett flertal kuranter att det de facto funnits bläckhorn med snarlikt utseende.

Mig veterligen finns det inte i någon svensk kurant avbildat någon motsvarande den jag visar som sägs vara fågelmatare. De som finns i kurant här är antingen de med huv som visats tidigare samt de öppna.

Har någon annan mer info från kuranterna?

[Rebello]

Jag skulle nog tro på bläck. Men nu får Du förklara Kallin varför vattnet stannar i den utskjutande delen. Jag tycker att de fysikaliska lagarna är upphävda. Jag tänker på kommunicerande kärl.
Nu tror jag att jag förstår Det är ingen öppning i den större delen Då förstår jag Gubben börjar bli för gammal
DG

Det är på samma sätt som när man förr gjorde i ordning en kvicksilverbarometer - ett uformat glasrör där den ena skänkeln är sluten i änden. Detta sölade vi med i gymnasiet på 60-talet, så som figuren på Wikipedialänken visar, men det är inte tillåtet att handskas så med kvicksilver i skolorna numera!

Från början har man kvicksilver helt fyllt i det slutna benet av ett stort u-rör. När man så tar bort stoppet i det öpnna u-benet - då sjunker kvicksilvret i det slutna röret, tills dess tyngd balanseras av det rådande lufttrycket. Ovanför kvicksilvret är det ett lågt undertryck - praktiskt taget vakuum. Vi lever ju på botten av ett lufthav som trycker på varje yta av oss - jfr vattentrycket nere i en bassäng - och den tryckkraften verkar också neråt på kvicksilverytan resp. bläckytan i det öppna röret. Förklarande och förenklad barometer här, så som vi blaskade med det i gymnasiet förr. Kvicksilvret i en skål och ett finger tryckt mot rörets mynnning doppades ner däri: http://sv.wikipedia.org/wiki/Barometer. (Det gällde att inte tappa greppet med fingret! Det låg kvicksilver i vrårna utefter golven i många skolor!)

Lufttrycket kan balansera en 760 mm hög kvicksilverperare (normalt) och i de här kommunicerande kärlen i bläckhornen skulle lufttrycket kunna hålla emot en 13,6 ggr så hög vattenpelare i den slutna behållaren, drygt 10 meter! Den upptill slutna behållaren ska alltså vara helt fylld med vätska från början. Om man sticker in ett litet sugrör så att luften kommer in över vätskeytan där - då rinner bläcket ut tills de båda vätskepelarna står lika högt - och det blir inte lolit! Men när man lite i taget häftar an lite bläck med pennstiftet (eller kanske i detta forum "fångar an") då sjunker bläcket pö om pö i den slutna behållaren.

Här finns bra figurer på urörformad kvicksilverbarometer - både en skiss och en verklig barometer - och t o m en överkurs med finlir om detta. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/me...srekord-1.5096. Det öppna röret behöver inte vara så långt.

/Rebello, f d fysikfux vädrade sin numera dammiga pedagogiska ådra.

[Rolf J]

Ett par bilder från Skönviks kuranter, ca 1839 och 1843.

[A.F]

Ett par bilder från Skönviks kuranter, ca 1839 och 1843.

Roligt att se att du har bilder ifrån deras kurant år 1839 i din bok, det är
en av Sveriges äldsta glasbrukskurant.

Text taget ur Fogelbergs kopia av Kosta kuranten 1855......

" Sveriges äldsta kurant år 1818 Årnäs och Bromö "

" Från senare delen av 1830-talet finns uppgifter om 2 kuranter,
Kosta 1837 och Skönvik 1839 "

" 1844 Kosta och 1849 Eda "

" Sedan under 1850-talet satsade de ledande bruken på mer påkostade kuranter, bl.a. reijmyre 1853 "

Så före 1850-talet är det inte vanligt med kuranter ifrån glasbruk i Sverige.
Jag har skrivit lite sammanfattande och inte exakt som i boken.

[Tingeling]

Var tvungen att gå igenom de kuranter jag har för att leta efter fågelmatare och de enda som nämns med bild är just de öppna, din Kallin kallas konsekvent för just Angoriskt bläckhorn. Har en själv och i Limmareds kurant ser man till och med den lilla skruvade glastoppen som just min har. Blev väldigt fundersam, kan det här vara en sådan sak som någon expert har sagt en gång i tiden och sedan bara är vedertaget?

Ska titta i mina engelskspråkiga böcker för och se om de nämner någon birdfeeder.

Fig 6 i din bild Rolf J, vad kan det vara? Dihorn?

[Rolf J]

Det skulle vara intressant att se Kostas från 1834 AF, enl. källinformationen till Skönvikshäftet ska kopior/orginal finnas i arkiven vid glasmuseet i Växjö och på Tekniska Museet i S-holm.

Tingeling, tror som du.

Visar en traderabild som jag sparat ner, blå topp men rektangulär feeder.

[Rolf J]

Fig 6 i din bild Rolf J, vad kan det vara? Dihorn?

Hej Tingeling,

Har nu läst på och barn-nappar står det i båda kuranterna.