Filbunkskålar blå kant.

[Ulferic]

Köpte ett antal av dessa skålar på loppis.
Görs antagligen fortfarande. Dessa har
slitage i botten puntelmärke och orenheter
i glasmassan. Kanske inte lätt att bedöma
bara med bilden som hjälp men vore kul att
veta om de är gamla eller nya. Skall användas
som efterrättsskålar men kan vara bra att veta
om jag skall vara rädd om dom.

[hose]

Tykmælk skåle lavet i stort antal på Aalborg Glasværk i perioden 1890-1910
Også Århus og Holmegaard glasværker averterer dem.
Kastrup Glasværk har dem i katalog 1924 og 1934 løbenummer 2918.
Så de kan sagtens være danske.

[A.F]

Tycker helt klart dom ser ut att vara gjorda under 1900-talet, men när är
inte lätt att säga, säg 1900 - 1950 så tror jag inte man är fel ute.

De som är ännu nyare brukar ha en stor sandpuntel i botten då jag sett
dem och ha renare glasmassa.

Dessa skålar med blåkant är gjorda på flera glasbruk i Sverige och har
gjorts i mängder så troligast är iallafall att de är Svenska.
Bergdala gör dem ännu idag.

[hose]

Hej AF
Jeg er enig med din bedømning om at de sikkert er svenske. Imidlertid så er tilsvarende lavet i danmark - og deres datering angiver vel hvornår de svenske kan være fra.
Omkring sandnagle - Bogen Dansk Glas 1825 til 1925 planche 347 er tykmælkskåle 1890-1910 hvor de som er afbilledet har sandnagle. Så vi kan ikke konkludere, at det er de nyere som har sandnagle.

[Äjth]

Sandpunteln hur skiljer den sig från en äldre? Har en skål som denna, men utan blå kant, den är ganska sned. De med blå kant är väl inte nödvändigtvis äldre, som jag fått för mig?

[Jung_Kee]

Sandpunteln hur skiljer den sig från en äldre? Har en skål som denna, men utan blå kant, den är ganska sned. De med blå kant är väl inte nödvändigtvis äldre, som jag fått för mig?

Sandpunteln är till skillnad från den vanliga uppvärmd en andra gång och därför avrundad, mjuk att dra fingrarna över. Den tenderar också att finnas på objekt med en flatare botten då den inte repar bord och så som de gamla knacken gjorde. Det är i alla fall min erfarenhet och de med blå kant har förefallit mig nyare i sin framtoning än de enkelfärgade, mer sliror, slitage och "känsla" som vår gode vän 766 säkert skulle utrycka det.

[Ulferic]

Tackar alla för svaren. Jordgubbarna blir nog
tidiga i år. Då kommer skålarna att användas.

[Jung_Kee]

Tackar alla för svaren. Jordgubbarna blir nog
tidiga i år. Då kommer skålarna att användas.

Det låter ju härligt! Jag kan bara önska att dem är mogna när jag kommer hem till Västkusten, även om de kanske inte kommer att serveras ur lika tjusiga skålar som dina. Tycker det är roligt att du tänker använda skålarna, det gör dem levande som de var dagen de skapades istället för att hållas som döda konserver, och vad gäller din undran i ursprungsinlägget så säger jag som jag brukar; Man bör fröjdas över och använda det man älskar så att det glädjer en och man kan fortsätta att älska det, och ta hand om det man älskar, nytt eller gammalt, dött eller levande, så att det kan glädja en länge än.

[A.F]

Sandpuntel är när man har sand eller glaskorn på glasklicken som sitter på
punteln innan man fäster den.
När man sedan knackar av punteln blir det en slät yta som är lite som en
blästrad yta istället för en vass knack, har inget med eftervärmning att göra.

Man får inte blanda ihop begreppen heller, sandpuntel är inget att gå efter
när man ska bedömma ålder på glassaker, jag har en butelj ifrån 1760-1770
med sandpuntel.
När jag skrev att de nyare jag sett har en stor sandpuntel så tala jag bara
om dessa skålar med blåkant.

Men alla filbunkaskålar och spillekummar i glas jag sett som är ifrån 1700-talet
och 1800-talet har haft en vass puntel eller en rörpuntel, men så kanske inte
är fallet på de ifrån utlandet.

[hose]

Nej ikke ifølge den danske glasbibel, men nu skal vi nok ikke hænge os for meget i produktionsmetoderne.
Metoder har givetvis varieret og været meget personafhængige. De danske glasværker har været meget påvirket af de tyske glasmagere og deres traditioner.
Vi må også regne med, at man har valgt metoder som man har haft succes med. Jeg tror bestemt ikke at sandnagle eller knækket bund har været tilfældig. Men har været brugt ud fra den tradition som personen er oplært i.
Disse tykmælk skåle med blå kant laves ikke længere i Danmark, men jeg kan forstå at produktionen er fortsat i Sverige.

[Jung_Kee]

Sandpuntel är när man har sand eller glaskorn på glasklicken som sitter på
punteln innan man fäster den.
När man sedan knackar av punteln blir det en slät yta som är lite som en
blästrad yta istället för en vass knack, har inget med eftervärmning att göra.

Man får inte blanda ihop begreppen heller, sandpuntel är inget att gå efter
när man ska bedömma ålder på glassaker, jag har en butelj ifrån 1760-1770
med sandpuntel.
När jag skrev att de nyare jag sett har en stor sandpuntel så tala jag bara
om dessa skålar med blåkant.

Men alla filbunkaskålar och spillekummar i glas jag sett som är ifrån 1700-talet
och 1800-talet har haft en vass puntel eller en rörpuntel, men så kanske inte
är fallet på de ifrån utlandet.

Tack för förklaringen AF! Glas är inte min starka sida men jag lär mig gärna nyt, och lär om det som jag inte fick rätt första gången

[LasseC]

Här är mina filbunksskålar Där tror jag den med blå kant är den yngsta medan de andra kan vara från början av 1900

[Äjth]

Lasse, är dina skålar utan blå rand mkt lätta? (i förhållande till vad man väntar sig s.a.s.)

[LasseC]

Otroligt tunna och lätta