när kom aromglaset?

[Kerstinfroberg]

Har läst mig vindögd i gamla kataloger... och funnit att konjaksglas ganska länge såg ut som vilket "vinglas" som helst.

När "uppfanns" aromglaset? När blev det vanligt?

I Hovmantorps (Nya) katalog från 1930 (kan laddas ner från https://bergdala-glastekniska-museum...addningar.html) förekommer ett enda arom-artat konjaksglas - övriga är mer eller mindre öppna/utåtgående kupor.

Några smakprov:


De två till vänster (litet ben, närmast spetsigt) är den allra vanligaste typen - "aromglaset" är som sagt det enda i den katalogen som har en "stängd" form.
Så: när blev aromglaset "norm"?

[Anna-Carin]

En sökning på "aromglas" på https://tidningar.kb.se ger i alla fall en antydan - även om det inte går att titta online i så här nya tidningar, så innehåller sökträffarna i alla fall korta textutdrag:

Äldsta träffen är DN 1917-11-06, "[...] man före kriget verklig kvalitetskonjak, som dracks i aromglas. En lika [...]"

Nästa träff är SvD 1926-02-20, "[...] ett stort verre de dégustation — aromglas — få avprova vinkällaren innan [...]"

Därefter 5 träffar 1928-1929, som verkar vara från annonser för aromglas i DN och SvD.

Nästa två träffar är från efter den stora depressionen, och verkar vara från artiklar:
SvD 1934-04-26: "[...] dagarna avsändes från Svenskt Tenn ingå bl a de aromglas som synas pä [...]"
Aftonbladet 1934-12-02: "[...] beställer man vanlig eau de vie till kaffet så får man den i ett aromglas För så [...]"

Sen kommer en artikel från Aftonbladet 1936-06-08, som möjligen kan innehålla något om när glaset uppfanns: "[...] också några aromglas Dessa ha sin egen historia Vid en resa till London ... aromglas Formen på glasen gör nämligen att man vid drickandet ur dem kan [...]"

Därefter är det idel annonser som nämner aromglas från 1938 och framåt, men man behöver nog titta igenom dem år för år för att skilja mellan annonser för glas, och omnämnanden av dryck som ska serveras i aromglas.


Att döma av det äldsta belägget fanns aromglasen i alla fall före första världskriget. 1939-1940 påpekar textutdragen att aromglaset framhäver konjakens smak, och att det behövde sägas kanske tyder på att de inte slagit igenom fullständigt än? Men "Stora kokboken" från 1942 har bara bild på ett enda "cognacsglas", och det är av aromglas-typ.

Hoppas detta är till någon ledning!

[FBQ]

Jag skulle säga senare. Åforsprislistan 1946 har inte med något aromglas, inte heller kostas prislista från 1956, där finns inget glas som redovisas som något särskilt konjaksglas. Uppenbarligen hade man börjat uppmärksamma att konjak kunde avnjutas i aromglas men det var inget som slagit igenom.

Mina far- och morföräldrar hade inga särskilda konjakskupor och upplevde nog att de flesta äldre i min barndom på 1970-talet inte hade det (även om jag knappast blev bjuden på konjak). Nu tror jag farmor oftare serverade sherry till kaffet, mer världsvana kanske oftare hade dessa kupor, men upplever att det var på 1970- och 1980-talet de verkligen fick sitt genombrott.

Funderar om tupanglas och aromglasens genombrott över huvud taget är kopplat till introduktionen av brittiska och amerikanska TV-serier. Formskillnaden mellan röd- och vitvinsglas är ju också en ganska sen historia, jag ser att man 1956 kan få vinglas med grön och vit cuppa, men inga rödvinsglas med särskild form. Slår jag på tulip glass på engelskspråkiga wikipedia så är det en omdirigering til "Beer glassware". Det är ju en i Sverige ännu nyare tradition att vissa ölsorter skall serveras i tulpanformade glas.

Jag ser att på engelska kallas konjakskupor för "snifter" och används även för whisky och brandy, har nog varit med om att man vid provsmakningar serverat whisky i aromglas.

[gärdsle]

Bara för några dagar frågade en person som samlade alla tänkbara glas med Ulle-slipning om jag någon gång sett någon konjakskupa. Det kunde jag inte erinra mig och sa att jag uppfattade det som Ulle-slipningen var tidigare än aromkuporna. För säkerhets skull gick vi igenom alla tillgängliga kataloger från Eda. Eda lade ner 1953 och aromkupan förekommer inte i någon katalog därifrån. Inte heller har jag från min barndom för 60-70 år sedan något minne av att aromkupor användes. I mitt hem fanns i varje fall inte några. Därför är det intressant att Hovmantorp har ett avsett för konjak 1930 och att konjakskupan finns i kokboken 1942. När jag gifte mig på 1960-talet fick jag delar av en servis från Smålandshyttan och då var konjakskupan en självklarhet. Hoppas att fler har saker att berätta om aromglas!

[Kerstinfroberg]

katalogen från Hovmantorp Nya är från 1939 (ingenting annat)!!!

Ber så mkt om ursäkt: 9:an och 0:an sitter ju bredvid varandra - katalogen från *1939*, alltså!

Servisen D45 finns bara avbildad med tre medlemmar, madera, cognac och öl, alla har en aning aromform:



Beträffande andra glasbruk (så är jag fortfarande vindögd) så har iaf Kosta en tendens att a) inte benämna glasens användning i bildkataloger och b) att i prislistor kalla dem för vinglas, tumblers (ibland dricksglas), champagne eller madeira. (Det finns säkert undantag.)
För dagen känner jag inte igen att jag i någon (äldre) prislista har sett "cognac"/"konjak" - *utom* just i Hovmantorps nya, så där vet vi iaf att dedär små glasen är avsedda för cognac.
(Kan inte heller påminna mig någon teckning/bild från något annat bruk - kan säkert vara fel, det också)
Därav frågan.

Ska bli spännande att se vad som eventuellt mer kan komma i dagen!

[FBQ]

Efter gärdles inlägg kom jag ju på att mina föräldrar visserligen hade några kojakskupor de köpt in senare men även några som måste var inköpta ganska tidigt, möjligen redan när de gifte sig 1969. Annars så brukade ju inte mina morföräldrar alkohol alls så där fanns över huvud taget mycket lite av specialglas av det slaget. Jag skulle ju kunna fråga dem vid tillfälle, men det finns ju annars säkert ganska många här kan ge en detaljerad bild av det hela.

Jag har någonstans läst att konjakskuporna skall ha dykt upp redan i slutet av 1800-talet, men jag har hela tiden utgått från att det handlat om när de först introduceras utomlands, inte när de dyker upp i Sverige, jag har ju letat efter äldre kupor men under min tid aldrig sett några. Anna-Carins sökningar visar ju att de förekommit i Sverige som särskilda provglas i vissa sammanhang ganska tidigt men att de uppenbart inte slagit igenom i någon större utsträckning.

Det är ju inte säkert att Hovmantorps modell från 1939 blev särskilt populär, och att det därför dröjde innan andra glasbruk tog upp tillverkningen. Den kan ju dessutom ha upphört ganska snart. Jag konstaterade att det inte stod några namn på glasen i bildkatalogerna så jag gick direkt på prislistorna för att se om det fanns särskilda konjaksglas där. Madeiraglas fanns ju, men det är uppenbart att det vanligen syftar på andra modeller. Men jag gjorde ingen djupdykning i katalogerna, det kan nog vara flera jag missat.

[Kerstinfroberg]

liten genomgång av Skrufs kataloger

Detta borde jag ju gjort innan min första fråga... men nu har jag bläddrat i Skrufs kataloger.

1936 likör, madeira, punsch angivna i bild – dessutom ofta ett 2,5 cl odedicerat
1938 som ovan
1952 inga dedikationer på bild, men i prislista står vin/likör 2,5, sherry 5, port 7,5. Madeira finns kvar (utan volym), punsch borta.
1956 som ovan – tillkommit en öl-tulp i vissa serviser
1962 som ovan – madeira på väg ut, ingen öl-tulp
1974 har ett ensamt aromglas invid en konjaksflaska – ej i serviser. Nå’t enstaka likör (2,5) finns, sherry är numera 7,5 (port utgått), madeira borta
1982 aromglas i den enda servisen; likör nu 4 cl, sherry 7,5
1987 aromglas i de två serviserna; likör 4 cl, sherry 7,5

Alltså: Skruf började med konjakskupor tidigast 1963.

Gott nytt år!

[Ungfyndaren]

Pukeberg tillverkade ett glas 1936, med helt identisk form som de aromkuporna som används idag. Det är på 35 cl.