Servis Bero (Eda och Kosta) - eller "söl"?

[Kerstinfroberg]

I Bergdala glastekniska museum har vi, tror vi, två exempel från servisen Bero.



Vi tror det, eftersom mönstret är detsamma på båda.
Men: när jag jämför med div katalogblad, så visar det sig att vårt vinglas har benet åt fel håll...



(fler bilder finns på http://bergdala-glastekniska-museum....erat/bero.html )

Har någon annan sett ett ben som vårt? Isåfall... skulle jag vilja veta allt!

[gärdsle]

Nog ser etsmönstret ut att vara Bero, men inte själva glaset. Förutom att ha ett annat ben har det också en facettslipning nedtill på kupan som Bero inte har. Det ser ut som en korsning med serien "Bo" som hade just sådant ben och sådan slipning och "Bero" med pantograferingsmönstret.
Båda serviserna kom under Gerda Strömbergs tid på Eda, troligen 1928, men om hon har ritat det är inte klarlagt. Efter Edas stora konkurs 1933 sålde Kosta ut Edas lager. De finns därför med etikett med "Eda", "Eda/Kosta" och bara "Kosta". Om de tillverkades på Kosta senare vet jag inte.
Sällsynt kan man hitta sådana här hybrider ibland. Ofta är det fråga om särskilda beställningar: - Vi skulle vilja ha glas som "Bo" men dekorerat som "Bero". Seltersglaset är en "äkta" Bero.

[Kerstinfroberg]

Hur vanligt var sådant?( "vill ha glas Bo, etsat Bero")

Dessutom finns i Kulturarvscentrum Växjö "bero selter" med fasettslipad ... fot? nederdel? - samma storlek som våra "äkta"? selters.

Intressant med alla möjliga variationer...

I digitaltmuseum uppger Kulturparken småland att Gerda S designade, samt att de finns i Edas katalog fr 1930.
Jag har funnit Bero i ett par 40-talskataloger från Kosta (utan designernamn)

En indikation på Kosta-tillverkning är att vi har pantografplåten. Jag är dessutom ganska säker på att vinglaset har kostaetikett (i ögonblicket omöjligt att kolla - har jag fel återkommer jag)

[prylsnubben]

Hej, tänker att det vad gäller t.ex. porslin är tämligen
vanligt med samma dekor på olika modeller...............

[Kerstinfroberg]

Jag har alltid trott att det var olika dekorer på samma grundservis - det var kanske ett senare påfund?

Nördar en ner sig i glaskatalogerna ser det ut som om det var så (alltså ordinarie, ej specialbeställningar) - kolla på http://bergdala-glastekniska-museum....rat/evald.html
Nu kan det ju vara att glasen är mer annorlunda än de ser ut på de tecknade katalogsidorna, förståss.

[gärdsle]

Olika dekorer och olika färger på samma grundservis är ganska vanligt, men ibland förekommer också hybridisering. Det exempel på en tänkbar beställning som jag angav var ju egentligen inte varken svår eller kostnadskrävande.
Det är också så att långt ifrån allt vad som gjordes vid ett glasbruk hamnade i en katalog. På museet här i Eda kommer det rätt som det är in "glas som inte finns", dvs de står inte i någon katalog, men har en solklar dokumentation bakåt. Det var intressant att höra att även seltersglas med Bero-mönstret hittats med facettslipning. Eftersom katalogen inte visar slipning så är det ju ett "glas som inte finns."
Det skulle vara intressant att veta hur mönsterskyddet på de glas Gerda Strömberg ritat för Eda fungerade efter Edas konkurs. Eda hörde ju liksom Kosta till De svenska kristallglasbruken. Sannolikt var det därför en Kosta sålde Edas restlager. Om mönsterskyddet var De svenska kristallglasbrukens och inte bara Edas borde fler och kanske mera lyckade serviser än Bero fått fortsatt tillverkning vid Kosta. Har det skett?

[Kerstinfroberg]

Specialbeställning: visst, som du säger, varken svår eller kostnadskrävande. Dock, om jag utgår från mig själv - jag skulle inte komma på iden att ens fråga. (Men så har jag ju varken restaurang eller jättehushåll) Därav frågan: var sånt vanligt? (får vi kanske aldrig veta, förståss)

Kataloger: någon har berättat för oss att för Kristallbolagens exportsortiment gjordes katalogerna lokalt - så är vi där igen: hur hitta exportkataloger - och vart exporterades...

Om jag håller mig till pantograferat: vi har (minst) 200 unika mönster, av vilka vi har kunnat identifiera bortåt 15-16 st. Plus en som sades finnas i en exportkatalog till Spanien.
Med (antagligen) en liknande situation hos er (fast ni har inga pantografplåtar, va?) så vet jag precis hur du menar.
Där hamnar ju den sista frågan också: vi *vet* ju inte om Bero gjorts i Kosta, men inte kan (rimligen?) lagret varit så stort att Kosta hade lager för 10-12 år?

Vi har en långsiktig plan att visa alla plåtar på nätet, men dit är det fn så långt att jag hellre bjuder in dig att komma och botanisera... (eller: skicka bilder på era "pantade" glas, så kan jag botanisera)

Den enda servis jag vet att den gjorts "överallt" är Pall Mall.

Mönsterskydd: bra tips, ska försöka finna ut om/hur det fungerade då.

[gärdsle]

När glasbruken hade börjat anlita återförsäljare var det nog mest de som förmedlade "betydelsefulla" kunders önskemål; det kunde handla om enskilda kunder eller återförsäljare lite längre ut i kedjan. Särskilt vanligt var det säkert inte, men vi möter ju ändå de annorlunda glasen då och då.
Restauranger eller institutioner kunde säkert beställa en enklare modell som kanske saknade en eller flera dekordetaljer för att få ner priset. Jag har sett flera exempel på modeller som är oslipade fast de i katalogen alltid försetts med slipning och glas som enligt katalogen har en viss färg men återfinns i klarglas. Det gick säkert också att göra motsatsen, dvs få en dekor som inte fanns i katalogen eller en annan än den som stod i katalogen. Det gick säkert an så länge det inte innebar att tillverkningen fördyrades över kundens önskan.
Jag har ingen uppfattning om hur stor tillverkningen av Bero var och inte hur stor efterfrågan var heller. Servisen Bygge hade samma grundform, så kanske det i lager fanns odekorerade glas som sedan försågs med pantografering Bero eftersom mallen fanns. Vi lär som du säger nog aldrig få veta, men de är bra att nôe å grûnne på som vi säger i Värmland.
Tyvärr är vi inte säkra på vilka pantograferade mönster som användes på Eda eftersom tiden 1905-1925 är ganska illa dokumenterad.

[Kerstinfroberg]

ps: Bero på Kosta

Kom just att tänka på "ekebergafilmen" (den heter nåt i stil med "susande ädelfur och klingande kristall", medio 50-tal) - där finns ett avsnitt visande en synnerligen avspänd pantografförare som med ena handen gör Bero - borde tyda på produktion medio 50-tal - eller en gammal återanvänd filmsnutt.
Iallafall tror jag det betyder att Kosta faktiskt producerade Bero under nån period.