Per-Albin

[gärdsle]

Gör ett försök till att få klarhet om dricksglasen med bild av Per-Albin Hansson och Riksdagshuset. Jag har en teori om att de kan ha tillkommit till riksdagens 500-årsjubileum 1935, då Per-Albin var statsminister. Nu finns det inte någon text på glaset, så teorin kan vara fel. Glasen har hittills hittats i färgerna ljusblått, grönt och klart.
Glasen påminner mycket om de s.k. Stormansglas som tillverkades i Finland i början av 1900-talet både på Iittala och i Notsjö. De hade svenska formmakare, Alfred Gustafsson resp. Frans Amandus Andersson. Ett förslag var att Surte glasbruk gjorde de här glasen, men det har inte kunnat bekräftas.
Nu hoppas jag att den glaskunniga pes-publiken kan hjälpa mig.

[FBQ]

Utan att ha en aning är jag tveksam. Visst - jag ser inget som direkt motsäger att glasen är från 1935 - jag antar att det är pressglas?

Däremot känns de ganska fel - för lekfulla för något så allvarligt som rikdagens firande på 1930-talet. Jag jämför med alla andra saker från 400-års firandet jag sett. Och de saknar ju inte bara årtal, de saknar ju även helt referenser till Arboga riksdag 1435. Skulle mer tro att de är kopplade till något Per-Albinfirande.

[gärdsle]

Tack för synpunkterna!
Att Per-Albin kombinerats med just riksdagshuset är det som fått mig att tänka på jubileet 1935.
Sen är frågan hur glaset kommit till. Är det ett glasbruk som på egen hand låtit göra glaset, eller har det beställts av någon, kanske då med anknytning till arbetarrörelsen?
De finska stormansglasen jag nämnde kom till för att stärka den finska nationalkänslan i kamp mot förryskningssträvandena under 1900-talets första årtionde. Pressglas var billigt nog för att nå ut till många. Är Per-Albinglaset måhända tänkta som en folkhemssymbol?
Finns det någon pes-are med minnen av de här glasen från barndomen?
Och så kvarstår frågan: Var är de gjorda?
Något om storleken: Höjd 9 cm, diameter 7 cm.

[prylsnubben]

Måtten stämmer sånär som på någon eller några mm med stormansglasens.
Dessutom är ju modellen samma och även den helt släta överdelen närmast
kanten. Kanske man haft dessa finska som förebild, alltså tillverkat glaset som
en svensk motsvarighet. Om det stämmer borde det finnas fler svenska stormän
på dessa glas än Per Albin. Riksdagshuset är kanske bara till för att lättare kunna
identifiera personen ifråga.

[gärdsle]

Likheten med de finska stormansglasen är som sagt stor, och att de tjänat som förebild för Per-Albinglasen är nog nästan det enda som verkar vara säkert. Det sista finska stormansglaset var om jag inte tar fel Mannerheim som kom 1920. En teori från Finland (där PA-glasen på grund av sin likhet med stormansglasen väckt intresse) är att en ättling till Frans Amandus Andersson fortsatt i hans fotspår och gjort formarna till PA. Det har inte gått att fastställa.
Under många år som glassamlare har jag inte sett något mer svenskt dricksglas av den här pressglastypen med porträtt och motiv i formen. Oscar II och Sofia sitter på pressglasfat och andra kungligheter har också hyllats genom olika former av dekorer. För mig verkar PA-glasen vara unika av sin typ, men nog skulle det vara spännande om Branting, Arvid Lindman och Axel Pehrsson-Brahmstorp också dök upp!
För några år sedan ordnade ett museum i Jyväskylä och senare Nationalmuseum i Helsingfors en utställning om bl.a. stormansglasen under rubriken "En protest i pressglas". Stormansglasen i Finland kom till under helt andra betingelser. De var på sitt sätt politiskt sprängstoff.
Formmakaren till stormansglasen från Iittala var torparpojken från Arvika, Alfred Gustafsson. Han förekommer i varenda bok om finskt glas, men är totalt okänd i sin födelsebygd. För att råda bot på det gjorde Eda Glasmuseum med finskt bistånd en utställning om honom 2015. Eftersom jag arbetade en hel del med den väcktes mitt intresse för PA-glasen, därav denna frågvishet.

[prylsnubben]

Tack för intressant info gärdsle, tyvärr har jag inget mer att komma med i nuläget........