Fyrbandsglas

[prylsnubben]

Hade sedan tidigare ett länsmansglas dock utan fot,
hittade idag en kompis till det, dessutom med dito.
Båda har förvärvats för varsin ynka femkrona.
Läste på någon tråd att glasen med en fas på foten
brukar tillskrivas Reijmyre, någon som vet mer än
rena spekulationer?

[gärdsle]

Länsmansglas är trevliga. Är det någon som vet varför de kallas länsmansglas förresten? Ibland förekommer de med en nedfasning ytterst på foten. De ser ut som ett med omvikt fot fast tvärtom om ni förstår vad jag menar. Glaset på bilden ser inte ut att ha just den nedfasningen.
När länsmansglasen tillverkades hade vi inte så många glasbruk i Sverige. Med stor säkerhet har Reijmyre, Kosta, Limmared, Sölje och kanske också något av de norrländska bruken gjort länsmansglas. Om de med nedfasad fot endast är gjorda på Reijmyre tror jag inte man kan gå ed på. Jag har några glas med nedfasad fot från den här tiden, bl.a. länsmansglas. Ett av dem kommer med stor sannolikhet från Reijmyre på grund av sin historia, men för min del tror jag att tekniken mycket väl kan ha använts på flera ställen, men väntar med spänning på ytterligare inlägg när jag omsider återvänder till hemmets lugna vrå.

[prylsnubben]

Norrländska bruk ja, kanske benämningen fyrbandsglas har att göra med fyra personer som i
början på 1800-talet förband sig till total nykterhet, länsman skulle kontrollera att löftet hölls.

[gärdsle]

Den förklaringen skall jag be att få använda när jag visar runt på glasmuseet och kommer till länsmansglasen. Folk älskar skrönor och skrönor sprids snabbt och bli fort till sanningar i glasets underbara värld. Låt oss se hur länge det dröjer innan skrönan dyker upp i Antikrundan!

[prylsnubben]

Om Du får lov, ja mer än gärna.

[gärdsle]

Berättade i dag om prästen och länsmannen i Wilhelmina men blev inte trodd. Försöker igen.
Tillbaka till den nedfasade foten. Kollade mina glas idag och fann ett tiotal med nedfasning. De bör allesammans i tid ligga mellan 1820 och 1855. Det troligen äldsta är ett spetsglas med graverad ståndarbård och facettslipat ben en bit upp på kupan. Det följde med en muntlig tradition när jag köpte det som hänför det till Reijmyre, men den är på intet sätt styrkt. Det troligen yngsta är ett facettslipat s.k. balanceglas med insvängd kupa, som finns bl.a. i Kostas och Reijmyres första illustrerade priskuranter på 1850-talet. Tyvärr kan man inte i dem se någon nedfasning på foten. Ett av glasen är jag tämligen säker på har nordtysk bakgrund. Hoppas på fler inlägg i ärendet.