Tweet
Jag satt och bläddrade i boken Gammalt glas av Gunnar Lersjö. Döm om min förvåning när jag hittade ett foto på några glas som var väldigt likt de jag har i skåpet. Se bild. Det står på bildtexten att glasen är från Reijmyre 1853 och Eda 1862. Hur kan jag se om det verkligen är såna glas? Vilket av bruken är mina glas från för det framgår inte av texten vilka glas som är vilka. 
-
-
Lersjö använder bara exempel från Eda och Reijmyre i sin bok men glaset är av en vanlig typ så det går att lägga till ett dussintal bruk över listan som tillverkade såna här glas.
Det är i alla fall ett facettslipad glas med knapp på benet och det är från andra halvan av 1800-talet. Vissa kallar typen för paraplyglas. -
Glasen i Lersjös bok ingår i en samling av dryckesglas från hela Nordeuropa som finns på Eda Glasmuseum. De kallas för anglaise, engelska eller koniska i priskuranterna och dyker upp i Sverige på 1840-talet och finns kvar i tillverkning in på 1900-talet. De förekommer som servisglas för vin, likör och champagne och dekoreras på en mängd olika sätt, släta, halvfacetterade, opticblåsta, fastblåsta, graverade, emaljmålade och med benslipningar och variation i antalet knappar. Limmared har t.ex en trevlig målad tomte. De fanns på snart sagt vartenda nordeuropeiskt glasbruk som tillverkade småglas. Mönsterskydd är inte av intresse förrän formgivarna träder in på arenan.
Andra hälften av 1800-talet är kanske den mest likriktade tiden i glashistorien. De förbättrade kommunikationerna, stora utställningar, illustrerade priskuranter, förbättrade tillverkningsmetoder med betydande volymökning gör tillgängligheten större för gemene man. Tyvärr åtnjuter inte dessa den första generationens industriellt masstillverkade glas tillbörlig uppskattning. Därför är det trevligt att Du visar upp dem.
Kanske får vi se Wellington, Baril, Berliner, Wilhelm Tell och andra så småningom.Comment
Comment