Etsat glas Svea med Lejon

[Lars Kallin]

Känner någon igen detta glas. kulslipat i botten etsad dekor som synes Svea med lejon.
Borde väl vara 1870-tals.

[gärdsle]

Har för mig att jag sett Svea någonstans och har därför sökt efter etsmönster i olika priskuranter, men inte hittat henne. Det finns en liknande figurframställning i Kosta 1896, men där är det Bacchus som tronar på en tunna. Ölglaset är väl vad som brukade kallas "Bierstang". Jag skulle inte vilja placera glaset riktigt så tidigt, men inte långt ifrån (1880-1905).
Har förresten en bierstang med graverad text "Minne från Lagerlunden 6/9 1890". Är det någon som vet var Lagerlunden ligger (låg)? Skulle sen någon ha en aning om vad som hände där på det angivna datumet skulle samlarlyckan bli fullständig.

[prylsnubben]

Lagerlunden kanske är denna?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lagerlunden

[Rosa]

Gärdsle, kanske var det någon avslutningsfest innan operahuset skulle rivas?
http://www.cafeopera.se/page.asp?pageID=1309

[prylsnubben]

Det var gravöl för Lagerlunden den 6/9 -1890. Det var den sista dagen för Stockholms
populäraste sommarrestaurang på den tiden. Jag återkommer med lite mer information under dagen.....

Lite senare.........I boken "Stockholm genom sju sekler", en bokfilm av Per-Erik Lindorm 1951 står det på
sidan 340 MYCKET utförligt om när "Lagerlunden försvinner för alltid" och "Då Lagerlunden skövlades".
I slutet på det långa stycket "Då Lagerlunden skövlades" kan Du nog läsa om vad Du har för ett glas gärdsle.
Allsköns folk stal allt de kom över av inredningen och lösa inventarier medan de ärliga stamkunderna skänktes
varsitt sådant glas som Du fått fatt på ("de stämplade glas"), grattis till det vill jag säga.

[prylsnubben]

Undrar med tanke på ovanstående om inte Lars Kallins glas kan härstamma från Sveasalen som ju var
samtida med Lagerlunden. Ska försöka luska lite.............

[Lars Kallin]

Vilket detektivarbete.
Riktigt intressant, stämplade glas stämmer ju också in med vad det är.

[Svärdsfalla]

Spännande läsning! Det kan tydligen ligga mycket historia bakom ett glas.

[gärdsle]

Jösses, go vänner! Lyckan är fullständig. Jag är, som ni kanske redan märkt, dålig på det här med bilder, men jag skall försöka få någon som hjälper mig att fota glaset. Jättetack allihop, särskilt till prylsnubben!
Det gav sån mersmak att jag slänger iväg ett mysterium till: Jag har ett grogglas i urangrönt med gravyr med kyrilliska bokstäver om en Abrahamsson som gästat orten Pjatnogorsk i Ryssland bortåt Kaukasus till 1906. Jag har fått det uttytt av en ryskspråkig, som också talade om att platsen var naturskön och att namnet betydde "de fem kullarna". Någon som har en aning om Abrahamsson?

[nobe]

Jag skulle tippa på att det är ett brunnsglas för man drack tydligen brunn i Pyatigorsk

Mvh/Bengt N

The first mention of the mineral springs is found in the writings of the 14th-century Arabian traveler Ibn Battuta. Scientific interest in them was first shown by Peter the Great, but the information collected on his expedition has since been lost. Interest was revived at the end of the 18th century when the first Russian settlement was founded—Konstantinogorskaya fortress, erected at Mt. Mashuk in 1780.[citation needed]
The value of the Caucasian mineral waters led to the construction of a resort in 1803, and the first studies of their medical properties began thereafter: on April 24, Alexander I signed a decree which made the mineral waters state property. There are now many settlements near the springs. The first such settlement was Goryachevodsk (now part of Pyatigorsk) at the bottom of Mt. Mashuk, then Kislovodsk, Yessentuki, Zheleznovodsk.[8]

http://en.wikipedia.org/wiki/Pyatigorsk

[prylsnubben]

Tackar och bockar, roligt att kunna bidra med lite pusselbitar ibland. Jag hade tur
att börja i rätt ände och att jag dessutom hade den litteratur som behövdes.
Att Abrahamsson var iväg och drack brunn låter högst troligt, men apropå Sveasalen
blir jag lite brydd eftersom dom som kabarélokal inte hade serveringstillstånd vad jag
kan se...................

[gärdsle]

Onekligen intressanta uppgifter. Jaså, minsann! Han var där och drack brunn, han Abrahamsson! Jag relaterar till det jag tidigare nämnde om mig och bilder, men glaset har samma form, proportioner och volym som ett grogglas. Vid den här tiden var den sortens glas vanliga som just souvenirglas, så det finns inget problem i det. Det verkar som all text är graverad samtidigt. På minnesglasen var annars oftast bilder och platsnamn indekorerade i förväg och sen satt någon gravör och ritade namnen på plats. Jag undrar mycket hur Abrahamsson kunde komma på iden att åka till Kaukasus och dricka brunn 1906. Fanns han kanske på närmare håll. Baku? Nobel? Hur det sen kom sig att glaset 90 år senare säljs för en billig penning på en samlarmässa i Arvika är ett annat mysterium. Det är tur att en är samlare så en har nåt å grunne på som det heter här i Värmland.
Sen känner jag mig lite skyldig över att ha stulit utrymme från Kallin. Jag har fortfarande inte hittat någon moder Svea i någon katalog. Det kan ju tänkas att Sveasalen kan vara en lösning, men å andra sidan var det mycket nationalromantik i farten i slutet av 1800-talet. "Hör oss Svea, moder för oss alla" bölade många manskörer på den tiden. Så nog kan Svea ha varit ett erbjudet schablonmotiv.
Titta lite närmare på Kallins bild förresten! Det var inga dåliga etsare de hade på den tiden som kunde få Sveas huvud att hänga med ovanför glaset! Man ska inte tro allt man ser.
Än en gång, tack alla som gjort den här dagen jättehärlig trots att det verkar som jag uppenbarligen har gått och blivit hälare på gamla dar.
Antikrundan, släng dig i väggen!

[Rosa]

Roligt med deckargåtor som blir lösta . Tack prylsnubben, gärdsle och Lars K som lånat ut tråden.

[prylsnubben]

Kollade en PDF-fil från carlstads-gillet. Där dracks det brunn här hemmavid och Sveriges första
missionär i Ryssland, Nils-Fredrik Höijer var i Kaukasus och däromkring runt sekelskiftet 1900, men
att få ihop detta till något med substans låter sig inte göras i nuläget.

http://www.carlstads-gillet.s.se/gillet-17.pdf

http://sv.wikipedia.org/wiki/Nils_Fredrik_H%C3%B6ijer