otroligt fint graverade glas??

[harley]

dom här kunde jag inte motstå, funderar på om det kan vara bröllopsgåva? det mindre är 8 cm högt och 8.5 cm i diameter uppe i mynningen och det större är 8.5 cm högt och 8.5 cm i diameter uppe i mynningen det är lite blåsor i massan och det mindre väger lite mer än det större och dom har sandpuntelmärke i botten och fint kantslitage det var inget väder för bra foto men JAG har aldrig sett lika fint graverade glas förut är det någon som har nån ide om ålder och härkomst??????????

[harley]

jag försökte ta lite bättre bilder men det är svårt, dom är så mycket graverade runt om och i botten finns rester av sand/järnpunteln i massan, botten buktar in lite så det är svårt att få med det fina kantslitaget på bild, glasen är lite gulare i massan än som framkommer på bild, dom väger exakt lika mycket 141 gram det mindre känns bara lite tyngre, ingen som har någon ide om glasen???????

[Hirvi]

Där var myket kasgravyr på dom harley, mycket arbetade,
men mynningskanten ser väl slipad ut, inte driven,
det är nog ingen puntel på dom, det brukar bli så i botten
beroende vad dom har för formbräda,
så det kan likna en sandpuntel.
Hirvi

[harley]

Där var myket kasgravyr på dom harley, mycket arbetade,
men mynningskanten ser väl slipad ut, inte driven,
det är nog ingen puntel på dom, det brukar bli så i botten
beroende vad dom har för formbräda,
så det kan likna en sandpuntel.
Hirvi

ja dom är mycket arbetade, jag vet inte hur djupt det räknas som kasgravyr hirvi? men figurerna hon och han är ganska djupt graverade och kanten är efterbearbetad både kantslipad och fasad, vad tror du om min teori om bröllopsgåva? och vad tror du om ålder? JAG har aldrig stött på lika mycket och snyggt graverade dryckesglas förut

[Hirvi]

Ja kasgravyr kunde nog hamna på lite olika djup i glaset, det hette nog så ändå
det kan nog vara en bröllopsgåva, men jag är för dåligt påläst på den biten,
det är ju sprängda glas och sedan slipade,
hur var det nu med sprängning av glas, gjordes inte det redan på andra halvan av 1800 talet.
Hirvi

[harley]

Ja kasgravyr kunde nog hamna på lite olika djup i glaset, det hette nog så ändå
det kan nog vara en bröllopsgåva, men jag är för dåligt påläst på den biten,
det är ju sprängda glas och sedan slipade,
hur var det nu med sprängning av glas, gjordes inte det redan på andra halvan av 1800 talet.
Hirvi

jag säger ogärna emot dig hirvimen det jag nu fått fram om kasgravyr är att det var en lättare form av gravering dvs. att man kasade på glaset precis som det låter för att få fram olika mönster lätt på ytan, medans gravyr gjordes djupare med metalltrissa, och att gravyr är lika gammalt som glastillverkning är...och sprängning med ristning med diamant och sedan upphettning verkar oxå vara rätt tidigt får inte fram något specifikt årtal eller århundrande men studerade 1700 talsglas som oxå verkar vara sprängda och sedan slipade och fasade. men som sagt du är proffset vettu hirvi

[Legion]

Det som kommit fram tidigare här på Pes om sprängning är att det kom i bruk ca 1870-tal. Tidigare klippte man kanten.

[Hirvi]

jag säger ogärna emot dig hirvimen det jag nu fått fram om kasgravyr är att det var en lättare form av gravering dvs. att man kasade på glaset precis som det låter för att få fram olika mönster lätt på ytan, medans gravyr gjordes djupare med metalltrissa, och att gravyr är lika gammalt som glastillverkning är...och sprängning med ristning med diamant och sedan upphettning verkar oxå vara rätt tidigt får inte fram något specifikt årtal eller århundrande men studerade 1700 talsglas som oxå verkar vara sprängda och sedan slipade och fasade. men som sagt du är proffset vettu hirvi

Jag är lika nyfiken på hur länge glasen har sprängts, ristats mm,
har äve läst vill jag minnas att det gjordes i hyttan och kanten värmdes i ugnen,
vore bra om någon hittar lite fakta om detta.

Kasa Gravera kommer här!
Hirvi

[harley]

[quote=Legion;156203]Det som kommit fram tidigare här på Pes om sprängning är att det kom i bruk ca 1870-tal. Tidigare klippte man kanten.[/quo sprängning på det viset att det ristades med diamant och sedan värmdes så glaset small av i skärningen verkar vara betydligt äldre än 1870 det finns ju bevisligen glas ner på 1700 tal som är slipade i mynningen..funderar på hirvi det måste ju funka lika bra med stark nedkylning oxå?

[harley]

Jag är lika nyfiken på hur länge glasen har sprängts, ristats mm,
har äve läst vill jag minnas att det gjordes i hyttan och kanten värmdes i ugnen,
vore bra om någon hittar lite fakta om detta.

Kasa Gravera kommer här!
Hirvi

där har du ordet rutcha = kasa (låter nästan som det är värmlänska) det innebär ju att man drar lätt över glaset och således får en inte atlför djup och billigare variant av gravering. taget ur glasboken av hermelin och welander romarna började ju gravera glas med diamant sk dom ritade på glaset gravörer var lika med glasritare.. det jag kommit fram till httils om sprängning är att dom ristade med diamant och sedan hettade upp glaset igen så det blev spänningar och glaset small av i skärningen men hirvi skulle inte det idag funka även med stark nedkylning...lite som när man spränger härdat stål??

[Legion]

Elisa stenberg skriver:
"Sprängningens införande. Efter 1870-talet lärde man sig här i landet att spränga servisglas med maskinell hjälp. hittills hade så gott som allt glas varit drivet dvs det hade gjorts färdigt i hyttan. Kupan hade fått sin jämna kant genom att denna klipptes av för hand medan glaset ännu var varmt. Sprängningen innebar att glasen kyldes i halvfärdigt tillstånd och först därefter skars kupan av på lämplig höjd. Detta förfaringssätt medförde visserligen att kanten inte blev så stark och inte fick samma mjuka rundning som på det drivna glaset, men man kunde i gengäld tilverka servisglas i så mycket snabbare takt än förut"

Vi behöver alltså inte gissa och tro om allt, det mesta finns i glaslitteraturen

[harley]

Elisa stenberg skriver:
"Sprängningens införande. Efter 1870-talet lärde man sig här i landet att spränga servisglas med maskinell hjälp. hittills hade så gott som allt glas varit drivet dvs det hade gjorts färdigt i hyttan. Kupan hade fått sin jämna kant genom att denna klipptes av för hand medan glaset ännu var varmt. Sprängningen innebar att glasen kyldes i halvfärdigt tillstånd och först därefter skars kupan av på lämplig höjd. Detta förfaringssätt medförde visserligen att kanten inte blev så stark och inte fick samma mjuka rundning som på det drivna glaset, men man kunde i gengäld tilverka servisglas i så mycket snabbare takt än förut"

Vi behöver alltså inte gissa och tro om allt, det mesta finns i glaslitteraturen

då är vi tillbaka på ruta 1 i glasboken av hermelin-welander står det sprängning = ristning med diamant och sedan upphettning... men det kanske var före 1870.... och märk väl att det står maskinellt i stenbergs bok i boken the history of glass kan man se flera 1700 talsglas med sprängd och slipad cuppa

[Legion]

Jag misstänkte att det inte skulle räcka... jag har inget mer att säga om detta förutom att den som ständigt ifrågasätter de svar han får blir snart utan svar.

[harley]

Jag misstänkte att det inte skulle räcka... jag har inget mer att säga om detta förutom att den som ständigt ifrågasätter de svar han får blir snart utan svar.

varför skulle ditt svar räcka????jag har elisa stenbergs böcker oxå + ett gäng till och tycker du att ditt svar är nog så tar du allt fel legion...jag vill ha fakta inte en massa gnäll..du har inte kommit med något om mina glas som tråden handlar om!!!!!!!!!!!!!

[Hirvi]

Jag satt här och svarade endel, men vips så blev jag av med hela baletten
såg att ni diskuterat när jag var och tog emot ett pris.

Glaset som sprängdes i Fåglavik!
Före min tid drevs lågorna med bensin, sedan var det gaslågor,
ritsades och värmdes, sedan en kall tumme på så hoppade kappan av,
detta hände ju i spränghuset när glaset gått igenom härdning, det var ju rumstempererat då,
sedan värmdes kanten på värmemaskin eller slipades.

Men att dom har sprängt glaset i hyttan med en temp 500gr+-
det vet vi ju sedan dom blåste fönsterglasvalsarna,
då skränktes glaset med en kall järnten (skrängjärn) i hyttan,
så det kude dom nog göra ganska tidigt,
satt ett glas på punteln då i hyttan, så kunde dom ju spränga det med järnten
och värma kanten derekt i hyttan.
Hirvi