Fråga: Graverade små glas på fot

[Kecke]

Glas i fyra olika storlekar.
Det högsta är 11,5 cm och rymmer 6 cl.
Det minsta är 9 cm högt och rymmer 2 cl.

DEt kallas kanske inte gravyr?

Någon som känner igen och kan berätta mer om dem?

[LasseC]

De är väl pantograferade eller ordet som jag inte kan stava till just nu (alla böckerna är på fel plats.
Sedan är de etsade
DG

[Äjth]

Nr 4 från vä har ett annat ben, i övrigt instämmer jag med Lasse C.

[Kecke]

De är väl pantograferade eller ordet som jag inte kan stava till just nu (alla böckerna är på fel plats.
Sedan är de etsade
DG

Pantograferade var det ja.

Nr 4 från vä har ett annat ben, i övrigt instämmer jag med Lasse C.

Jag hade inte sett att benen var olika.

Vad kan det vara för ålder på glasen?

[Bucket]

Som redan skrivits här är glasen med pantografdekor. I bl a Orrefors och Kosta blåstes glas som dekorerades med mekaniskt utförda mönster som pantografering i första halvan av 1900-talet.

De tre munblåsta och skira glasen som är lika är Orrefors från början av 1920-talet (tror de är i sk halvkristall dvs mindre blyhalt än 24%). Formgivare kan möjligen vara Simon Gate (Edvard Hald gjorde också servisglas på denna tiden men likheten i formspråket är mer mot Simon Gate). På denna tiden tillverkade och sålde Orrefors mest konstglas och skålar i helkristall och glasserviser bl a denna modell.
Det tredje glaset från vänster är som sagt inte lika som också har "bågen" som går nedåt med annan form (raka streck ej vågformat mönster) och ser ut att ha tre ränder under översta sicksack mönstret + att kupan är annorlunda. Men det är inte otroligt en modell från Elme eller Skruf som "kopierat" Orrefors modell som var mycket populär.

Har själv ett 70-tal glas av denna sort bl a vinglasen ovan samt selterglas och champagneskålar som du kan se på bifogad bild. Sköna glas som ger trevligt samtal kring bordet just för skirheten och formen. Underbara glas helt enkelt.

[Rebello]

Välkommen, Bucket - och tack för en gedigen redovisning i text och bild!

I boken Glas av Steenberg - Simmingsköld visas på sid. 358 en pantograf från Kosta Glasbruk.

På den här tråden redde vi till slut ut skillnaden mellan pantografering och guillochering: http://www.precisensan.com/antikforu...raf#post141483 . Apparaten i den trådens inledning är en guillocheringsmaskin - och alltså inte en pantograf, vilket gubbarna i Madesjö felaktigt har uppgett.

[Henrik S]

Vid mitten av 20-talet tillverkade Orrefors 10-12 slipade bordsserviser. Serviserna var betydligt mer omfattande än dagens; vinglas i 6 olika storlekar plus ett par varianter, madeira- och champagneskålar, punsch- och brännvinsglas, tumblers i 4 storlekar, remmare samt sköljkoppar.

Till detta kom ofta också diverse olika bordsattiraljer. Exempelvis saluförde man 1926 ett sjuttiotal (!) olika karaffer, ofta dessutom i tre (ibland fyra) olika storlekar samt med eller utan grepe. Plus ett antal vattenkaraffer, vinkannor och vattenkannor. Osv.

[LasseC]

Har verkligen Orrefors tillverkat glas som är pantograferade. Jag har aldrig hittat detta i litteraturen eller sett några glas
DG

[Henrik S]

Har verkligen Orrefors tillverkat glas som är pantograferade. Jag har aldrig hittat detta i litteraturen eller sett några glas
DG

...hm, jag körde så långt in på mitt sidospår ovan att jag glömde det jag egentligen skulle komma fram till. Jag tror inte bubblan längst ner på benet finns på någon av Orrefors tjugotalsserviser. Däremot var den vanligt förekommande hos t ex Kosta och Skruf. De sistnämnda gjorde en servis som hette Lina, med mönster och form åtminstone mycket lika bilderna ovan (de med bubbla) om jag minns rätt. Jag tror det är den.

[LasseC]

Jag har ingen kurant för Pukeberg men de gjorde många pantograferade serviser, bl.a. för export
DG

[Henrik S]

Lina från Skruf, den enda bild jag hittade. Knyckt från Gyllentider Antik.

[Bucket]

Tack så mycket för välkomnandet och tråden Rebello!

Hmmm…. Håller med Henrik S om misstänkt likhet med Skrufs Lina….

Vad roligt med liknande glas och det gör det inte lättare precis att hålla reda på var dom kommer från. Populära glas har man sett efterliknas titt som tätt av olika glasbruk genom tiden liksom även fortfarande.

Orrefors är inblandad då jag sett rester av etikettmärket på glasen jag har innan en ”vänlig” medhjälpare i disken diskade bort dom (Om jag inte fått totalt hjärnsläpp ). Sett också att även jag har några liknande det tredje glaset dvs utan ”knapp”. Kanske inköpta som komplement efter glaskross?? Ser nu också att det andra glaset på bild verkar ha annan kupa samt ”bågen” eller draperingen är annorlunda…..annat glasbruk??...eller synvilla?? Kanske förändrades glasen genom tillverkningsåren??

En liten delhistoria …..Vad det gäller Orrefors vardags/bruksglas får man oftast läsa Sandviks Glasbruk (vilka var erkänt mycket duktiga på tunna sköra glas) som var en del av Orrefors och som gjorde stor del av Orreforsglasen (bl a Gate, Hald och Cyrén formgav för Orrefors vardags/bruksglas som tillverkades på Sandvik, konstglasen gjordes på Orrefors glasbruk). I början märkt med både Sandvik och Orrefors etikett sedan endast Orrefors.
Glasen i denna tråd är tillkomna innan Världsutställningen i Paris 1925 då Orrefors som enda glasbruk fick medalj (personlig medalj även till Gate och Hald) och glasbruket fick internationellt genombrott och med det ett kraftigt uppsving. Det tunna sköra graverade konstglaset och vardagsglaset fick stor uppmärksamhet. Gate och Hald hade länge experimenterat med olika tekniker innan utställningen. Gate använde gärna draperier, bladrankor, kapitäl och svulstigt barocka utsmyckningar medan Halds gravyrer var tunnare och mer modern. Fanns också en Hemutställning 1917 där Orrefors visade upp graverade tunna glas men dessa glas var inte vad jag vet med där. Men efter Hemutställningen blev Orrefors tunna sköra vardagsglas med gravyr/etsning (från Sandviks glasbruk) mycket populära.

Mvh Bucket ”den mångordige”

[Rebello]

Hallå, Bucket!

Du uppmärksammar att Sandvik gjorde servisglas som märktes Orrefors. Ja exempelvis Erika Lagerbielkes vinglas intermezzo med den blå droppen i benet - den tekniken togs fram i samarbete med den skicklige glasblåsarmästaren Hans Johansson vid Sandviks glasbruk i Hovmantorp. När nu Sandvik har lagts ner så gör man Orrefors servisglas på Kosta - t o m kronprinsessparets Divine och den omdiskuterade ambassadservisen till USA:s utrikesdepartement.

Hemutställningen på Liljevalchs 1917. Har du tillgång till bild eller hänvisning till bild på graverade servisglas från Orrefors 1916-18? Skulle vara kul att se. Jag har mest sett graverade karaffer och pokaler och skålar med motiv såsom stjärnhimmelsmönstret, negerhyddan etc. De servisglas man har sett i litteraturen, av Gate eller Hald från den tidiga perioden, är oftast odekorerade soda- och sulfatglas för tillverkning på Sandvik. Dock - i Orrefors jubileumsbok finns på sid. 29 en graverad servis "Molnet" av Gate från 1919. I Agnes Hellners samling finns en specialtillverkad servis "Hellner" med fasetter och graverad eller finslipad dekor - men den är "tillverkad 1915 - 1916 innan någon konstnär anställdes". Här finns en i etsat överfång, före Gate; enligt koll med Sveriges glasmuseum Smålands museum i Växjö är det Orrefors 1914-15: http://www.precisensan.com/antikforu...nstglas&page=5 .

Paris 1925. Orrefors Glasbruk fick Grand Prix liksom Gate och Hald. Två mästare på Sandvik och två i Orrefors samt gravören Abels där fick diplôme de medalj d´or, och ett av av dessa diplom hade vi inramat på väggen i mitt barndomshem - men jag tror inte att någon av dessa fem löste ut sina guldmedaljer (i vart fall kostade inte mäster Knut på sig det).

Mvh - den likaså mångordige Rebello!

[Henrik S]

Jag har funderat lite på glasen och diskussionen i den här tråden och tror så här:

Är glasen från Orrefors?
Nej. Jag har inte kunnat hitta modellen i katalogerna från 20/30-talet, eller den mönsterbok för graverade modeller 1917-21 som återges i Rickes bok. Formen känns inte heller som Orrefors, jag har t ex inte hittat några modeller med knapp längst ner på benet, mönstret är för enkelt och gjord i en teknik som är tveksamt om den förekom på Orrefors, rakt ben gjordes inte förrän till kunglighetsserviserna en bit in på tjugotalet, kupan och foten passar inte ihop med övriga Of-modeller från denna tid, som ofta var ganska snarlika varandra i formen, osv.

Är glasen från Sandvik?
Nej. Finns inte med i någon katalog från tiden. En av poängerna med den vackare vardagsvaran från Sandvik var också att glasen gjordes färdiga i hyttan, utan mönster som störde den rena formen. Gravyr eller likande bearbetning är ovanligt, även om det ibland förekom på t ex pokaler.

Gjorde Orrefors graverade servisglas 1917?
Ja! Åtminstone 1917/18, utifrån mönsterboken. Ofta udda konjaksglas ihop med karaffer. Mönstren var varianter på draperier, moln och druvklasar. "Molnet" som Rebello nämner är från dessa år och en av de allra första graverade serviserna. Alla graverade dricksglas från dessa år är Gates, Hald gör inga modeller förrän ett par år in på tjugotalet, då är det å andra sidan pang på med stjärnhimmel och mimosa direkt.

Visade Orrefors graverade servisglas på Hemutställningen 1917?
Sannolikt inte. Det man ställde ut, och fick beröm för, var enkla hyttarbetade sulfatglas i olika nyanser. De graverade glasen hörde inte heller hemma under utställningstemat "vackrare vardagsvara", utan var ett annat, om än mycket framgångsrikt, spår.

Visade Sandvik några glas alls på Hemutställningen 1917?
Sannolikt inte. Orrefors skrev på arrendekontraktet för Sandvik nästan samtidigt som utställningen började. Däremot var det säkert så, som det står i utställningskatalogen från när Sandvik fyllde 100 år, att man kunde dra nytta av Orrefors framgång med sulfatglasen på utställningen, när väl den egna vackrare vardagsvaran kom.

Pust! Mångordigast...

[Henrik S]

Såhär på söndagskvällen kom jag på att jag faktiskt tog en liten film med mobilkameran på Hemutställningen 1917. Tyvärr var det med min gamla mobil, så bildkvaliteten är inte den bästa och batterierna tog slut lagom när jag kom in till själva utställningen, men ändå...

http://svtplay.se/v/1433474/hemutstallning_pa_liljevalchs_1917_utan_ljud