Strömberg/Strömbergshyttan

[harley]

här är ljusstakarna jag skrev om visst är det väl samma om heter p.5 från strömbergshyttan eller ?????

[Rebello]

harley:

Jo dina ljusstakar signerade eda -39 och med etikett Eda är mycket lika de, som enligt tidstabellen på Smålands museum, är ritade av Gerda 3 år tidigare i Strömbergshyttan - men bilden från Sh-katalogen är liten . . . det hade behövts en tydligare än denna som har överförts till mig med telefonkamera och mail.

Frågan är om Gerda hade ritat en sådan ljusstake redan på Eda, innan de flyttade därifrån 1933 - och som man sedan fortsatte tillverka på Eda - eller om det finns annan förklaring?

Vi får se om min brorson med originalbilden kollar här och hör av sig . . .

[Rebello]

Kolmårdstrollet:

Du har alltså remmare ritade av Gerda Strömberg på Strömbergshyttan 1941.

Svar från brorsonen med katalog: "Glasen är Z 67 och katalogen är ju ritad, enl texten, skalenligt. Mäter man ser man att glasen är ca 16,5 cm höga och kupan 6 cm hög och 6 cm vid, det ser ut att stämma bra med "Kolmårdstrollets" bilder."

Min bild som är fotograferad från min digitala kurant har nog blivit lite missvisande vad gäller skalan.
Något namn har tydligen inte detta glas - så som Gerdas serviser har fått.
Det viktiga för dig är väl att de passar bra för vitt vin - och till Z-gruppen hör även remmare - och de är ju för vitt vin.

Ein König ist der Wein
Mit Segen reich beladen
ist er von Gottes Gnaden
und mancher Purpur sein
Ein König ist der Wein !

/hälsningar med en remmarsång från Rebello - nu hemma igen efter kvällens körövning

[Kolmårdstrollet]

Ännu en gång Tack Rebello Storleken stämmer kupan är 6x6cm. Jag kommer att kalla mina Z 67 för Gerdaglasen.

[simco]

Jag återknyter till Harley´s ljusstakar och bidrar med en stor tung diamant som ser ut att kunna tillhöra samma serie.
Diamanten är ca 12,5cm hög, lika bred och väger ca 2kg uppskattningsvis. Om jag räknat på rätt sätt har den 25 facetter.

Signerad under med; Strömbergshyttan B1172 (?)

Vet inte om den kan vara en ledtråd för tillkomsten av ljustakarna? Tycker att den liknar Harley´s ljusstakar med "mjuk" kant runt öpnningen,
till skillnad från de mera skarpt slipade diamanterna av Asta.

Vet själv inget om min diamant så jag tar gärna emot information!

Riktigt snygga glas som Kolmårdstrollet visar upp!

[Rebello]

Harleys Eda-ljusstakar inte riktigt samma modell som P 5 från Strömbergshyttan

Jag har nu svarat på harleys tråd "mina nya favoriter".

Det var svårt att räkna antalet fasetter på den mobilfotade och mailade bilden i #261 på den här tråden, men nu har jag fått ett klart besked från originalkatalogen i Småland:

"P 5 finns som slipad och slät. Den är ca 11 cm i diameter och 5 cm hög, vikten är 800 gram. Skillnaden mot Harleys bild är att katalogens P 5 har 12 slipade fasetter."

Harley anger följande mått "ca 1.5 kg ihop och dom är bara 5.5 cm höga och ca 10 cm i diameter". Det innebär för en ljusstake 750 gram och man kan räkna till 6 fasetter på Edaljusstaken.

Frågan återstår då: hade Gerda ritat den ljusstaken (harleys) redan på Eda, innan hon och Edvard och gruppen av glasblåsasre och slipare flyttade därifrån 1933, ner till Lindefors? Ljusstakar som man sedan fortsatte tillverka på Eda.

Troligen är det så - och sedan ritade hon 1936 till så att det blev dubbelt så många fasetter på den nya modellen från Strömbergshyttan. Och därifrån finns det också en oslipad variant av P 5. Både omkretsen och vikten är (av naturliga skäl) något större på den med 12 fasetter jämfört med den med 6.

[Rebello]

simco

Modellnummer B 1172 ritades vid mitten av 1960-talet och Gerda Strömberg avled den 15 februari 1960. Alltså är din diamant ritad av Asta Strömberg. Men där ser vi att hon fick formidén från sin svärmor . . . och inte bara i det här fallet.

Den katalog nere i Småland som jag har anlitat tidigare i dag - den sträcker sig inte så långt fram i tiden. Men i en annons från Strömbergshyttan 1960, med inlagt varumärke och med bild på två "diamanter", står det så här: "Blomglas B 940 och B 920. Komponerade av Asta Strömberg 1957." Se # 157 här http://precisensan.com/antikforum/sh...shyttan/page16

Det gäller där sådan diamant som jag har visat här i # 72 och som alegni visar i #158 på ovan länkade sida.

I # 155 visar jag en variant B 950 som är mer utsträckt på höjden (16.5 cm).

[simco]

Tusen tack för utförligt svar Rebello!

Det som slår mig är att övre delen på min vas är i det närmaste identisk,
bortsett från storleken, med Harley´s ljusstakar. Jag tänker på de sex slipade facetterna
och den "mjuka" kanten. Skulle man kapa min vas och runda av de övre facetterna i underkant, skulle de vara mycket lika.

Spännande att få veta årtal!
Det måste vara så , precis som du skriver, att inspirationen är tagen från
Gerdas tidiga design, om det nu inte var så att man använde sig av gamla ritningar och gjorde en nylansering?

Tack för att du delar med dig av värdefull information!

Diamonds are a girl´s best friend! som Marilyn Monroe skulle ha sagt.

[Rebello]

Intressant diamant, simco!

Jag har inte sett den tidigare - men visst är det som du säger om likheterna i form.
Och det ska tilläggas: fina bilder som passar en diamant (!) med bra ljussättning och skärpa och fönstret i bakgrunden passar in väl !

Om attribueringar och provenienser. Det har blivit många tillfällen här på PES under en fyraårs tid som jag särskilt mycket har saknat min äldre bror, som inte finns bland oss längre. Han var hyttmästare vid Strömbergshyttan från slutet av 1940-talet och fram till nedläggningen 1979. Där i hans minne fanns det en "katalog" över allt som hade tillverkats under hans tid (och mer därtill) och mycket att berätta om glasens tillkomst (och även om vår fars glasmannagärning). Nu får jag gå kringelkrokiga vägar till halvkompletta kataloger (en digital sådan skänkt från cjf och så den som jag får mejla till i Småland) förutom mitt bibliotek.

Eftersom detta är en tråd om Strömbergshyttan visar jag en bild från 1950-talet där min bror Putte "går ronden" i hyttan. Det är mästaren Kjell Andersson som sätter grepen på en kanna - han som drev den Nylundska sommersovas som inleder den här tråden (enligt vad Asta informerade mig om då när tråden var ny).

[simco]

Jag har inte sett den tidigare - men visst är det som du säger om likheterna i form.
Och det ska tilläggas: fina bilder som passar en diamant (!) med bra ljussättning och skärpa och fönstret i bakgrunden passar in väl !

Om attribueringar och provenienser. Det har blivit många tillfällen här på PES under en fyraårs tid som jag särskilt mycket har saknat min äldre bror, som inte finns bland oss längre. Han var hyttmästare vid Strömbergshyttan från slutet av 1940-talet och fram till nedläggningen 1979. Där i hans minne fanns det en "katalog" över allt som hade tillverkats under hans tid (och mer därtill) och mycket att berätta om glasens tillkomst (och även om vår fars glasmannagärning). Nu får jag gå kringelkrokiga vägar till halvkompletta kataloger (en digital sådan skänkt från cjf och så den som jag får mejla till i Småland) förutom mitt bibliotek.

Eftersom detta är en tråd om Strömbergshyttan visar jag en bild från 1950-talet där min bror Putte "går ronden" i hyttan. Det är mästaren Kjell Andersson som sätter grepen på en kanna - han som drev den Nylundska sommersovas som inleder den här tråden (enligt vad Asta informerade mig om då när tråden var ny).

Tack så mycket Rebello!

Diamanterna är verkligen dekorativa och tacksamma inredningsförhöjare.
De reflekterar ljus, kastar solkatter och bildar optiska mönster från omgivningen.
Kul att kunna bidra med något som inte visats förut.

Jag förstår att du saknar din bror. Jag måste säga att du gör ett utomordentligt jobb med dokumentationen kring glasbruken, personliga historier från hyttarbetarna och produktionen vid bruken. Det är verkligen hedrande för dem som arbetat där och värdefull information för oss som inte har insikt i historien kring dessa.
De fina miljöbilderna från hyttorna med arbetarna är grädden på moset och gör historien mer levande.

Vad stilig din bror Putte var med skjorta och slipover!

Mvh Simco

[Rebello]

Jag förstår att han har stannat till, och stod nog där ett bra tag och beundrade sin mästares skicklighet . . .

Putte (egentligen Sven-Erik) kom inte så långt som till mästare. Han var uppblåsare, när han fick gå in och efterträda sin far Knut som i sin tur övergått från mästare till hyttmästare, när disponenten Edvard Strömberg gått ur tiden 1946. Edvard hade själv agerat som hyttmästare och lämnade efterhand över rollen som vd till sin son civilingenjören Eric Strömberg. Under en period på Orrefors hade även Knut haft en dubbel roll: dels mästare och dels biträdande hyttmästare till Oscar Landås. Knut hade alltså lärt det yrket också, samt överförde det till sin son vid slutet av 40-talet, när han som mentor för honom slutade sin 65-åriga gärning i glashyttorna. Om hyttmästarens jobb med glassatserna - och med mäster Knut i den hemliga kabyssen i #15 här: http://precisensan.com/antikforum/sh...ght=glassatser)

. . . ty det är något speciellt att se på när mästaren med grepsaxen
tar tag i anfångarens glas som rinner ner från dennes spik
och fäster det vid kannan, klipper av,
låter sin puntel rotera ett varv samt fångar upp ämnet till grepe
och fäster den andra änden vid kannan, samt som här på bilden, formar grepen till en god och slutlig fason !

Det blev mycket - men du utmanade mig att berätta, simco.

Här har Putte (som var något av brukets allt i allo) dragit på overallen
och hjälper Jan Johansson att dra ut en degel som har tjänat ut
och skall bytas mot en ny - som står och väntar i tempererugnen.
Degelbyte i rundugnen på Strömbergshyttan på 1960-talet:

[simco]

Intressanta historier och fina bilder!

Vet inte om du är i farten redan, men jag tycker att du borde skriva en bok!

De gamla svartvita fotona är jättefina! Vilken ordning det var i kabyssen, prydligt uppställt med raden av Kockumsskålar. Härligt perspektiv på fotot med utdragningen av degeln.

Tack igen!

[Rebello]

Intressanta historier och fina bilder!

Vet inte om du är i farten redan, men jag tycker att du borde skriva en bok!

De gamla svartvita fotona är jättefina! Vilken ordning det var i kabyssen, prydligt uppställt med raden av Kockumsskålar. Härligt perspektiv på fotot med utdragningen av degeln.

Tack igen!

Dessa min brors bilder (och några fler) finns i ett häfte från en studiecirkel som han medverkade i - i serien I Glasriket: Lindefors - Strömbergshyttan 1876 - 1979. Jag fick ett dedicerat ex och har köpt flera andra i serien, från www.antikvariat.net .

Men visst knåpar jag själv på en bok - där både jag (delvis med citat ur litteraturen) och min far berättar om hans gärning i glasets tjänst . . . 69 st illustrerade A4-sidor i manuskript hittills. Skriver just nu in min fars skildringar från Kosta hytta och livet på bruket vid 1880- och 90-talen. Så här börjar det avsnitt där min far berättar (från hans blyertsskrivna minnesanteckningar), se bifogad bild. Vi siktar nu snart mot midsommar - och då kan nämnas att man på Kosta sköt salut med en liten kanon där på hyttbacken. Stubinen tändes på det sättet, att en hyttlu fick springa ut med gulvarmt glas på en inbärargaffel! Och apropå att det ingick särskilda madeiraskålar i serviserna förr: jag har upplevt på Madeira, att man skjuter salut vid midsommarsolståndet - överallt ute i byarna kl. 12.00 för att hylla Sao Giao (om jag nu stavar rätt till Johannes döparen på portugisiska).

[Rebello]

Åter till simcos fråga om att skriva bok

Först: den titel som blev bortskuren här ovan skall vara "Hemma på Kosta". (Jag hörde aldrig under mina kontakter med min farbror och kusiner därifrån, att man sa "i Kosta".)

Det här inlägget med sin bifogade bild borde kanske läggas in på en tråd om Kosta glasbruk, men jag vet inte om det finns någon sådan. Det kan noteras att både Edvard Strömberg och Knut Bergqvist, två huvudpersoner på den här tråden, skolades in i glasets värld på Kosta. Jag har nog nämnt det tidigare här att praktikanten Edvard blev färdig hyttmästare ungefär samtidigt som Knut blev mästare vid Kosta glasbruk.

Och: författaren till nedanstående handskrivna sida har avhandlats en hel del på den här tråden om Strömbergshyttan. Det var också där som han, min far Knut satt 1950-52 och skrev dessa "memoarer"; något år före sin död.

Originalet tror jag finns på Smålands museum. Det är ett petgöra att sitta och läsa från de kopior jag har fått och föra över till maskinskrift, som framgår av den här bifogade sidan. Den handlar om midsommarfirandet på Kosta, någon gång vid slutet av 1800-talet eller ev. början av 1900-talet. Exakt tidsangivelse är inte angiven. Jag har fyllt i en del "krumelurer" där.

Vad säger du om det, Hirvi: att sticka ner en inbärargaffel i en degel och fånga an för att kunna fyra av kanonerna? Men så var det "hemma på Kosta" - något för Glashotellet att ta upp till midsommar för att locka till sig ännu fler gäster!

[simco]

Tack för förhandsvisningen Rebello!

Det ser ut att bli en mycket fin bok!

Det är just dessa berättelser från de som varit med som är extra intressanta att läsa, när man har ett intresse för föremålen man äger eller uppskattar.

Återigen måste jag kommentera bilden. Verkligen stiliga, välklädda Herrar med plommonstop och halmhatt. Det ser ut som att de precis klivit upp från bordet från målningen ”Hipp, hipp, Hurra!" konstnärsfest på Skagen 1888, av Peder Severin Kröyer.