ett riktigt guldkorn

[Rebello]

Ja - här kom jag in efter Bay utan att ha sett hans inlägg - mitt låg under utarbetande ett bra tag!
Om det nu är som Bay hävdar, så blev det i alla fall en liten genomlysning med bildexempel och text av en intressant epok i Orrefors historia. "Detta kommer mig oskökt att tänka på", som Harrysson sa på spåret.

Likheten är slående mellan de båda i den första bilden. Båda har uppåt utvidgad hals. Sådan mynning, fast inte med så lång hals, finnner jag också på ett exemplar i Agnes Hellners samling: "nr 177 Vas Orrefors 1918 Knut Bergqvist 26 x 17. Balusterformad med tre påklippta bladkrönta ringar på livet. - - -"

Men de nedtill uppåt utsvängda hänklarna hos ditt "guldkorn" - har du eller Bay något annat exempel på sådana? Jag har inga.

Erik Wettergren skrev ett "Konstnärligt facit" i boken om Gate och Hald från 1948. Där uppmärksammar han den tunna och böljande formen hos dessa flaskkaraffer/vaser som ditt guldkorn är ett exempel på. I avsnittet Glaset blir glas skriver Wettergren beträffande utställningarna 1917, att Orrefors här bröt med den konvention, som endast ansåg de diamantslipade tungviktarna med sina skarpa skär som riktigt "fina" och värdiga yrkesskickligheten på Kosta och de andra bruken.

"Men nu fick man se hur mästardynastin Bergkvist med Knut i spetsen fick utrymme för en glasblåsarglädje utan andra hjälpmedel än de primitiva verktyg som i årtusenden använts i hyttan. Hans flygelglas och hans bonbonniär med lösa ringar klingande mot kärlets väggar återskänker i likhet med Ollers brömda gröntonade servisglas från Kosta åt glaset ett av dess mest legitima verkningsmedel. Denna tendens, som åter låter glaset bli glas och inte falska juveler, blev en mäktig inspirationskälla för Gate med hans kärlek till den rika och böljande formen. Sin hunger efter färg tillfredsställde han genom sammanställningar av olikfärgad glasmassa - på en rödbrun karaff gjordes hänkeln grön och foten svart - - - Sedermera renades uttrycksmedlen, färgblandningen upphörde, formerna blev blomkalksaktiga såsom i "slottslglasen" från 1923 - - - "

Är ditt guldkorn kanske ett exempel som passar in i Wettergrens analys av Knuts och Simons glas?

[harley]

nej Bay något lamparbete är det inte med den drivna omvikta foten och den drivna mynningen och glasmassan är inte så tunn och lättviktare nej det tycker jag inte gates lövkaraff väger trots sin storlek bara 282 gram och gates champagnestrut ur serien astrid väger bara 151 gram och har samma glastjocklek som den lilla vasen och vasen av edvin öhrström från sandvik som jag visar bild på väger bara 97 gram så 115 gram som den lilla vasen väger är allt normalt...och rebello på sidorna 284,301,348 i boken kärlek till glas hittar du sådana böjar av knut bergqvist och på sidorna 306 GS 557 sid 307 GS 815 sid 311 HS 1329 i boken glas in schweden hittar du liknande hänklar det finns mer exempel i båda böckerna men det här tycker jag svarar din undran rebello

[Rebello]

Exemplen på hänklar från Kärlek till glas finner jag inte vara så tydliga, men i Glas in Schweden (som jag glömde att kolla i !) där har vi hänkelkroken i modellnr GS 557 och ännu tydligare hos Likörflakon Gate 119.22 från 1919/22 på sid 83 i min upplaga (dina sidangivelser stämmer inte alls i min upplaga som omfattar 309 sidor och har register på sid. 300 - 309). Här fick jag alltså svar på denna min undran! Återstår då undran om färgen och om den stilmässigt markanta struten opp ovanför hänklarna.

Ja, glasen i lamparbetsteknik är verkligen tunna - så den tekniken kan du väl inte ta fel på. Här en blåsare som gör pokaler med fot och det hela - fot med pålagd färgsträng på kanten men inte omvikt kant vad jag kan se:
[ame="http://www.youtube.com/watch?v=f1o3Rq3HHYs"]YouTube- Glassblower and Stay-At-Home-Dad: Steve Sizelove[/ame]

[harley]

Exemplen på hänklar från Kärlek till glas finner jag inte vara så tydliga, men i Glas in Schweden (som jag glömde att kolla i !) där har vi hänkelkroken i modellnr GS 557 och ännu tydligare hos Likörflakon Gate 119.22 från 1919/22 på sid 83 i min upplaga (dina sidangivelser stämmer inte alls i min upplaga som omfattar 309 sidor och har register på sid. 300 - 309). Här fick jag alltså svar på denna min undran! Återstår då undran om färgen och om den stilmässigt markanta struten opp ovanför hänklarna.

Ja, glasen i lampworkingteknik är verkligen tunna - så den tekniken kan du väl inte ta fel på. Här en blåsare som gör pokaler med fot och det hela - fot med pålagd färgsträng på kanten men inte omvikt kant vad jag kan se:
YouTube- Glassblower and Stay-At-Home-Dad: Steve Sizelove

jag undrar finns det olika böcker glas in schweden min är på 432 sidor...nej lamparbete är det inte tal om

[harley]

vasen GS 815 har stora likheter med min vas men den är större den är 28 cm hög

[Rebello]

jag undrar finns det olika böcker glas in schweden min är på 432 sidor...nej lamparbete är det inte tal om

Jag har denna, se även bild:
Helmut Ricke & Ulrich Gronert - GLAS IN SCHWEDEN 1915 - 1960 - Prestel - 1986. Den finns kanske i senare utgåva också?

Det finns denna också:
Edited by Helmut Ricke & Lars Thor - SCHWEDISCHE GLASMANUFAKTUREN - SWEDISH GLASS FACTORIES - SVENSKE GLASBRUKEN 1915-1960. Orrefors, Kosta, Elme, Eda, Strömbergshyt - Prestel - 1987

[Rebello]

vasen GS 815 har stora likheter med min vas men den är större den är 28 cm hög

Någon vas GS 815 finns inte i min bok!

[harley]

Någon vas GS 815 finns inte i min bok!

jag har den från 1987 jag skall ta ett foto ur boken på vas GS 815 rebello men inte ida i mörrn

[LasseC]

Jag ids, men jag vet inte om de är speciellt lika. Ur Orrefors Sandviks katalog nr 7
DG

[harley]

Jag ids, men jag vet inte om de är speciellt lika. Ur Orrefors Sandviks katalog nr 7
DG

detaljer lasse vi letar detaljer,slå av struten och blås upp den lite och driv ut halsen så vips blir likheten större,jag tror inte min vas är någon större produktion och att den är gjord på orrefors och mycket tidigare

[Rebello]

Först tyckte jag att du skenade iväg helt galet i dina formgivande utsvävningar, harley! Hade du på väg från Orrefors till Sandvik med Knuts och Simons prototyp tagit en av Smålands krogigaste vägar som ringlar runt de stora stenblocken - den mellan Orranäsasjön och Boda - kört alldeles för fort med din mc och blivit alldeles yr i mössan?

Men sedan lade jag upp den första bilden på den lilla vasen i ett nytt fönster och kunde snabbväxla fram och tillbaka mellan guldkornet och GS 815 - och jäklar: visst har de något gemensamt, fast det vid en första titt på GS 815 verkar mycket långsökt! Blås ut den lilla kulan i benet och låt den gå ut i en strut uppåt: voila . . . och heureka . . . han har funnit det! Det skulle kunna finnas ett släktskap . . .

. . . men färgen, harley?

Och: "jag tror inte min vas är någon större produktion och att den är gjord på orrefors och mycket tidigare".

Tidigare än vad? Inte tidigare än 1914, väl?

Sådna här grejer började med att Knut vid nyanställningen 1914 fick i uppgift att experimentera och finna nya former och tekniker.
Konsul Ekman till Knut, enligt Knuts berättelse: " Gör vilka experiment som helst. Ta inte hänsyn till vad det kostar eller om verkstaden ger förtjänst. Huvudsaken är att vi kan komma med nyheter som slår igenom." Knut experimenterade med frihandsblåsta pokaler o dyl i venetiansk stil - en av dem gick för 10 500 SEK hos SAV 2007. Knut lät glaset bli glas som Wettergren skrev - och visade med sina enkla redskap fram en glasblåsarglädje som Gate inspirerades av och som blev grunden för hans stilrena och skira karaffer och vaser.

Du finner märkliga, provocerande och intressanta ting som kanske skulle kunna vara inkunabler, harley! Först carborskålen - och så detta guldkorn.

[Hirvi]

Här vid noden mellan skål och fot är de helt annorlunda gjorda.
(Förstår inte hur Knut har gjort här - inte tillstymmelse till skarv - allt tycks vara gjort i ett stycke - kanske därför så liten fot. Men kan man göra så? På t.ex. Kostas Château m.fl. är benet utdraget ur kuppan, men inte foten. Vad säger Hirvi?)

Jag ser att Rebello frågar om sin karaff, skålen och foten är i ett stycke,
förstår att frågan är befogad, många har nog inte en tanke på att undra
varför den ser ut så, Rebello hade väl jobbat med glas eller på ett glasbruk
en gång i tiden så jag förstår varför du undrar.

Jag har inte gjort allt som finns i glasväg, men jag har jobbat såpas länge med glas att jag vet var gränserna går med glasmassan och inte går.

Om Rebellos karaff tror jag att den kan vara friblåst,
när man blåst ut det varma glaset och det är lagom varmt för att börja forma till så är det fullt möjligt att skära glasbiten med antingen en skärsax eller en pinnsax så att du får denna midja mellan skål och fot,
det blir altså en glaskula nertill som sedan skall bli foten,
när fotkulan svalnat lagom så går den ju att värma in i lunsen (värmugn)
draga ut en snip i glaset med nypsaxen, knacka av snipen, då har man ett hål att börja att jobba i, värma igen driva upp hålet klippa jämt, värma driva den omvikta kanten, så någon fotsax skall inte behövas.

En svår fråga skall få ett svårt svar, detta är min teori, även jag är öppen för flera förslag, till viss del formblåst kan jag oxå gå med på
Hirvi

[Rebello]

Tack Hirvi för den lektionen! Så kan det ha gått till, ty där finns inte tillstymmelse till skarv mellan skål och fot. Möjligen trodde jag att han hade använt en fotsax - men din teori verkar vara bättre - tänkte inte på att det ju kan vara luft i klumpen, dvs en glaskula - tänkte på den massiva klumpen hos dagens Châteaux.

Du skriver: "Rebello hade väl jobbat med glas eller på ett glasbruk en gång i tiden så jag förstår varför du undrar". Jo jag är Knuts yngste son men blev inte glasblåsare - feriejobbade bara några somrar under skoltiden som "hyttlu" och vistades mycket i hyttan och har sugit åt mig en hel del om teknikerna. Min far gick bort 1953 då jag var 18 år så det är mycket som jag missade att fråga honom om. Tänk om man kunde få en frågestund med honom och klara ut detta med harleys guldkorn - och alla dessa oklarheter om formgivningen av de tidiga graalarna! Hans minnesanteckningar har tyvärr många luckor och likaså graallistorna i Orreforsarkivet.

[LasseC]

Det är tur att vi har Hirvi här som fortfarande kan förklara hur man gjorde och gör i hyttan. Tack Hirvi.
Vad som gäller Harley:s guldkorn är för mig färgen där jag inte vill tro att det inte ens är en tidig Orreforsprodukt. Jag tycker inte heller att den har den "spänst" som de gamla grejerna har Svårt att uttrycka det här vad jag menar med spänst, men se bara på hänklarna. Det är inte bara pålagda utan är även den typiska Gate-utformningen. Då menar jag GS815
DG

[harley]

vill bara säga att nu när jag kollat med pannlampa och förstorningsglas så står det of kB och något mer graverat under foten.....och vas 815 är en riktigt ful pjäs den har ingen symetri och ser mer ut som tårta på tårta, så det där med spänst begriper jag inte vad du menar lasse