Homantorp R Strand Å Bergqvist

[Rubus Arcticus]

Hej

Har detta glasblock med en Isbjörn ingraverat. Det är signerat Hovmantorp Sweden 1185 R. Strand Å. Bergqvist. En undran är då vad det kan bero på att två signerat detta. Är en gravör o en designer/formgivare? Sen undrar jag om det kan vara gjort i Kristall glas. Skickar in en bild så får vi se.

[Rebello]

Min brorson Åke Bergqvist var glasgravör på Strömbergshyttan när det bruket lades ner 1979. Åke svarade så här om pinkspoons gröna glasblock i inlägg 24 här: http://www.precisensan.com/antikforu...ist#post124992 , dvs på tråden "Glasblock Strömberg":

”När jag slutade 1979 började jag som gravör åt Tage Johansson i Lessebo på Kronobergs Glas. Han hade köpt hela glasberget från Hovmantorps Nya glasbruk och anställde mig som gravör för att gravera dessa gröna block. Rune Strands dekorer ingick i köpet."

Jag skriver till Åke och ber honom kommentera ditt glasblock, Rubus.

[Rebello]

Helkristall och lättkristall och sodaglas

Rubus, betr din fråga om kristall: Det kan vara kristall, men det finns olika typer av kristall - och så sodaglas . . .
Man kan väl begrunda en liten förenklad glas-skola:

GLAS bildas genom smältning under kemisk reaktion vid upp till 1 600 celsiusgrader av material ur följande huvudgrupper (dessutom tillsättes luttringsmedel och färgande komponenter) :

1. Kvartssand (kiseldioxid).
2. Soda (natriumkarbonat) eller pottaska (kaliumkarbonat).
3. Kalksten (kalciumkarbonat) eller blymönja (blyoxid).

Ungefärliga "recept" enligt Calle Hermelins redogörelse från sent 1900-tal:

Sodaglas: till 100 viktsdelar sand tas 35 vd soda och 20 vd kalksten.
Helkristall: 45 viktsdelar pottaska och 60 vd blymönja till 100 vd sand.
Lättkristall: 16 viktsdelar soda, 16 vd pottaska, 10 vd kalksten och 15 vd blymönja till 100 vd sand.

Variationer mellan dessa huvudtyper förekommer. Numera beställer glasbruken sina egna blandningar i form av pelletar från Glasma i Emmaboda. En aktuell bok i detta ämne är Boken om glas, utgiven av Glafo i Växjö 2005: http://www.glafo.se/.
I kap. 7 där redogör man för "Glastyper". Där skriver man: "Förr användes halvkristall som innehöll c:a 5 % blyoxid till servisglas. Den har idag ersatts av blyfri kristall som används till i princip alla produkter inom manuell glastillverkning. - - - Man kan tillverka kristall med samma densitet och brytningsindex som helkristall utan bly. Den får dock inte kallas helkristall." Vidare skriver man att både den äldre halvkristallen (lättkristallen) och den moderna blyfria kristallen är typer av kaliglas, p g a deras innehåll av kaliumoxid, pottaska.
Detta med glasets kemi är inte så enkelt, men intressant. Glafoboken kan rekommenderas för att förkovra sig i detta ämne; jag fick hem mitt exemplar förra veckan.

[Rubus Arcticus]

Jag skriver till Åke och ber honom kommentera ditt glasblock, Rubus.

Vad spännande Rebello, Jag är dig tacksam för det. Var det så att dessa signerades med R Strand (då de ingick i "köpet")?
Så Rebello kanske hade en hand med i dessa? Väntar med spänning på vad Åke kan berätta.
Samt tack för för tipset på boken Glafoboken. Skall se om jag kan låna den på biblioteket eller så. Den väcker mitt intresse.

Mvh
Rubus

[Rebello]

Nej, undertecknad Rebello hade ingen hand med i detta! Men, nu har Åke svarat så här:

"Rune har ritat dekoren och jag har graverat. Blocket är från Kronobergs Glas AB. Glasmassan är slagg från ett fönsterglasverk.

Det låg några ton i det sk. "Glasberget" bakom Köplusten i Hovmantorp. Tage hade fyndat från ett nedlagt fönsterglasverk. Man trodde väl att det skulle vara i evigheter men berget tog helt enkelt slut och företaget fick upphöra med sin verksamhet.

Jag fick instruktioner från Rune hur han ville ha figurerna graverade men vi ( jag och Jarl Sturesson som slipade) hade ändå ganska fria händer."

Det kan noteras att förutom gravyrarbetet, så skulpterades och slipades formen på dessa glasblock.

Åke anger att det är slagglas från ett fönsterglasverk. Då borde det vara sodaglas. I Glafoboken skriver man, att råvarorna i sodaglas är billiga och därför görs fönsterutor, förpackningar, enklare servisglas och mycket mer av sodaglas. Vidare skriver man, att sodaglaset ofta har en svag grön ton från föroreningar av järnoxid i råvarorna. Voila!

[KrB.]

Glaset kom från Oxelösund, oxelösund 1928-1969.

[Rebello]

Ytterligare uppgifter från Åke Bergqvist om tillverkningen av sådna här glasblock vid Kronobergs glas:

Efterfrågan var ganska stor så Tage anställde även Lasse Jansson, utöver Jarl Sturesson och Laila von Wendel. Även Lasse var en duktig gravör från Strömbergshyttan och han anställdes efter att han hade avvecklat sin egen gravörfirma, som han hade startat efter nedläggningen av Strömbergshyttan 1979. Den låg i Lessebo ett stenkast från Kronobergs Glas. Jarl slutade sedan sin anställning och övergick till Sandvik vilket gjorde att Lasse, som kan det mesta, tog över slipningen och skulpterandet av blocken också.

Fotnot. Lasse heter Lasse och inte Lars. Han är född i Finland men uppväxt i Skellefteå och kom till Lessebo på 1960 talet.
Laila von Wendel har beskrivits av Åke på tråden Glasblock Strömbergshyttan (http://www.precisensan.com/antikforu...ila+von+Wendel): "När jag slutade hos Tage våren 1981 såg jag till att han fick den bästa av gravörer nämligen Laila von Wendel. Jag hade lite dåligt samvete då jag slutade redan efter 1 år. När blocken tog slut startade Laila eget. Hon arbetar fortfarande som gravör i anslutning till sin bostad i Skruv. Laila är den skickligaste gravören i Glasriket."

[Rebello]

Glaset kom från Oxelösund, oxelösund 1928-1969.

Här i slutet av Riksantikvarieämbetets sida om glasmaterialets historia kan man läsa om fönsterglasbruken i Oxelösund, Glava, Emmaboda och Halmstad:
http://www.raa.se/cms/materialguiden..._historia.html.

(Men vad skriver man där om startåret för Kosta - jämfört med Limmared! Jämför med studiecirkeln "Hemma på Kosta" som anger, att visserligen fick löjtnanten Silfersparre privilegier redan 1736 för grundandet av ett glasbruk i Johanstorp i Lenhovda socken. Det blev inget glasbruk där och tillståndet flyttades 1740 över på hemmanet Dåvedshult i Ekeberga socken, men Silfersparre byggde inte då. Det blev landshövdingarna Koskull och Stael von Holstein som realiserade planerna på ett glasbruk, som startades 1742 och gavs namnet Kosta. "Söndagen den 25 juli 1742 ägde invigningsfesten rum hos gästgivaren på Kulla - 18 daler och 2 öre kostade det kalaset." )

Här skriver Riksantikvarieämbetet om glasets kemi och framställningsprocesser - med speciell inriktning på sådant planglas som är aktuellt för den här trådens glasblock:http://www.raa.se/cms/materialguiden...stallning.html.

[rebessin]

Om jag inte minns fel så kom fönsterglasberget från Emmaboda glasverk vars vanna lades ner i juni 1978. Årtalet och datumet stämmer väl överens med det nystartade Kronobergs glas 1979, då min bror anställdes av Tage Johansson. Nu finns tre uppgifter om var glaset kom från.
1. Hovmantorps Nya glasbruk
2. Oxelösund.
3. Emmaboda Glasverk

Vem är rätt? Någon som vet säkert?

[KrB.]

Tage J. köpte resterande lager från Hovmantorps glasbruk, som i sin tur hade köpt
från Oxelösubund. Kosta köpte av Emmaboda. Man ser en klar skillnad på färgen varifrån glaset kopmmer.