Fråga: Overlay glass

[Gunsan]

Hej!

Jag jobbar med undertextning, och i min jakt på en översättning av ovanstående hittade jag det här forumet.
Jag undrar om någon kunnig människa kan säga vad det här heter på svenska?

Tackar på förhand

[FBQ]

Överfångsglas

[Hirvi]

Kollade bara på Överfångsglas, där stod!
ENG, cased glass, flashed glass.

Jag är på språk!
Hirvi

[FBQ]

Kan väl säga att jag inte vet hur bra jag är på engelska - jag bara googlade på overlayed glass, och konstaterade att det mesta som då visades verkade vara överfångsglas.
Men som uppslagsord verkar det inte vara vanligt,undrar om det är mer oprecis vardagsbenämning. Några sökningar på overlayed glass verkar hänvisa till case glass.

Hittade en beskrivning:
overlay glass: "Sometimes called opaline overlay, it is a multilayer glass that is produced entirely by hand. The inner most layer is ruby (produced with the use of gold) the next layer is clear and final outer layer is milk white. An abrasive wheel is used to cut through the white layer and expose the color of the inner layer. In the past century this multi-layer glass has been produced in a variety of colors"

Här osyftas ju alla fall överfångsglas....

[Tingeling]

"Summerso" är ett uttryck för flera lager glas, i början trodde jag att det bara rörde sig om underfång men börjar luta åt att det gäller även som beskrivning för överfång. Är dock inte säker men en bekant i USA hävdar att uttrycket gäller för båda varianterna.

[cjf]

Den ursprungliga betydelsen av det italienska ordet "Sommerso" är nog underfång, eftersom en direktöversättning till svenska och engelska ger "nedsänkt" och "submerged", vilket ju passar fint med att ett lager färgat glas inneslutits i klarglas.

Sen är det väl som med allt annat i dessa eBay- och Tradera-tider, om ett begrepp säljer så sprids användningen till närliggande områden och används som lockrop...

[Gunsan]

Tack så mycket!

Tack, snälla ni, vad hjälpsamma ni är

[Rebello]

Här på hemsidan för Smålands museum - Sveriges glasmuseum visas tekniken med överfång - hur en post i färgat glas drivs över en post i klarglas (krängs över):
http://www.smalandsmuseum.se/Glas/gl..._overfang.html.
(För att inte det färgade glasskiktet ska bli för tjockt, så har man det egentligen liggande i underfång i den "färgade kulan" - det har från början klippts på pipan från en färgtapp.)

Och i denna film får man se hur det går till. Det är mästaren Wilke Adolfsson som driver mästaren Micke Johanssons färgade glaskula över sin post. Det blir ett graalglasämne med färg i överfång. (Dessutom visas i filmen hur Astrid Gate bearbetar graalämnet och hur sedan de båda glasblåsarmästarna arbetar vidare med ämnet vid glasugnen. Resultatet blir ett graalglas, där ämnets blästermönstrade skikt av överfång ligger inbäddat under ett lager av klarglas. Graal är en s. k. mellanskiktsdekor.)
http://www.e-vitra.eu/vitra-technics..._v_148-l4.html.

[Rebello]

Det engelska "overlay" beskriver egentligen tekniken bättre än det svenska "överfång". Som framgår av de båda länkarna i föregående inlägg så fångar man vanligtis inte an det färgade glaset över det ofärgade. "Fånga an" innebär att man doppar ner posten med ofärgat, s. k. klarglas, i en degel med färgat glas. I stället "läggs färgglaset över" - dess post drivs över klarglasposten, som framgår av länkarna. Ändå kallar man tekniken för överfång.
I min engelsk-svenska ordbok översätts "overlay" med "övertäcka" eller "överdra"!

Mästaren Knut Bergqvist har i sina minnesanteckningar berättat om varför man driver över i stället för att fånga an över; se boken Kärlek till glas. Hans beskrivning är inlagd på Wikipedia, se "Överfångsglas" här:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Konstglas-tekniker.

Med överdrivningsmetoden kan man alltså få ett tunnare skikt med färglas överst i slutprodukten, som kan vara ett överfångsglas eller ett graalglasämne. K B har berättat att överdrivningsmetoden "är en speciell svensk metod, och som jag tror vi började med i Kosta i början på 1890-talet. Genom dessa förfaringssätt (överdrivning eller stöpning; min anm.) kan man få vilken tjocklek man önskar på det övre skiktet."

[Rebello]

Skulle man kanske lansera ett nytt ord: överkräng i stället för överfång?

Redan från 1880-talet arbetade Émile Gallé i Nancy med de s. k. överfångsglasen med reliefformad dekor i ett etsat flerfärgat ytskikt. Vid sekelskiftet 1900 började även Kosta glasbruk visa upp sådana jugendglas designade av Gunnar G:son Wennerberg.

Men redan då hade man enligt Knut Bergqvist (mästare på Kosta 1894) slutat med att över klarglasposten fånga an det färgade glaset ur en separat degel. Man krängde i stället en kula med färgen i underfång, krängde den över en klarglaspost, där färgen kom att ligga i ett tunt lager på ytan. Detta för att kunna etsa sig genom färglagret så att mönstret av blomdetaljer framträdde i relief.

Det handlar alltså egentligen inte om överfång och anfångning av färgen - utan om färg från färgtappar eller degel som klipps på pipan och bildar en tunn kula i ett underskikt - och som sedan krängs över till ett ytskikt.

Bra litteratur om den konstnärliga och tekniska utvecklingen från Gallés etsade överfångsglas, via hans glas med invälsad dekor och fram till Knut Bergqvists graalteknik på Orrefors:

Märta Holkers: De svenska antikviteternas historia, sid. 268-269 om Galléglas på 1897 års Stockholmsutställning,
sid. 272-273 om Gunnar G:son Wennerberg och Kosta,
sid.284-285 om flera formgivare på Kosta och Reijmyre och Reijmyreglas med invälsad dekor,
sid. 293 om Orreforsgraalens födelse och utveckling.

[FBQ]

vet inte riktigt... då skulle äldre överfång kallas överfång och yngre överkräng? Då måste man ju också kunna skilja ut hur föremålet är tillverkat...

Det finns ju mängder med ord som härrör från idag försvunna tekniker och som har mindre att göra med hur saker görs nu för tiden, känns som vi skulle få ett väldigt stelt och svåranvänt om alla verb i språket måste tydligt beskriva exakt hur handligen utförs...

[Rebello]

Nej, det har du rätt i FBQ. Det hade varit att gå till överdrift om jag på allvar försökt kränga en ny benämning på dessa överfånsglas, vars namn är så djupt rotat i glaskretsar! Det gällde mest att inspirerad av denna engelska benämning overlay glass uppmärksamma ett par utvecklingslinjer.

Dels hur man redan på 1800-talet lämnade metoden att som ett överfång fånga an färgskiktet. Man övergick på kontinenten till en s. k. stöpningsmetod och på Kosta tog man fram sin överdrivningsmetod.

Dels utvecklingen från Gallés etsade överfång via Gallés glas med invälsad dekor - glastekniker som Kosta och Reijmyre tog efter - och fram till Orrefors mellanskiktsdekor graal. Det finns förresten ytterligare ett par typer av mellanskiktsdekor: den i Frankrike vid Daum Frères fabrik 1889 presenterade Intercalairmetoden och den vid Corning i USA parallellt med graal på 1910-talet framtagna Intarsiametoden.

[FBQ]

Absolut, dina inlägg uppskattas :-)