12 cm hög, med en mkt lätt blå ton i massan. Omärkt, kanske andra sortering, men vacker ändå, vad kan man gissa på? att det kommer ifrån? Konstglas är inte min starka sida. Kunde inte låta den stå för 20:-
Bifogade filer
Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...
Ariel innebär att man har jobbat med ett ämne i rumstemperatur - blästrat eller slipat ner håligheter som bildat ett mönster. Vid återuppvärmning och anfångning av klarglas över ämnet stängs det in luftformationer i håligheterna.
Ser det ut att finnas ett ämne i botten här? Eller har man åstadkommit luftformationerna genom att bearbeta den heta posten - som ett mellanled i hyttarbetet, dvs. utan avbrott och kylning till ett ämne? Jämför med spikoptik m fl metoder.
Nu kom det in två inlägg medan jag skrev. Jo, jag tänkte just på Strömbergshyttan när jag såg glasmassan med dess färgton i bild nr 3. Vet inte att de jobbade med arielteknik - detta mönster borde man ha kunnat åstadkomma utan att "göra ämne". Som jag har nämnt tidigare så har jag inte koll på Strömbergshyttans produktion med kataloger från deras senare årtionden - måste skicka fråga dit ner. Bay Åkerblom borde veta detta.
Min fråga, om man kan se ett ämne - den var väl inte så klyftig. Det är inte lätt att se skillnad på en skiljelinje inne i glaset - mellan å ena sidan ett arielämne och dess överfång resp. å andra sidan mellan olika på varandra lagda anfång, där man har stuckit in håligheter med ett verktyg i en mellanpost. Eller hur, Hirvi?
Stoppar jag ner fingrarna i vasen blir jag förvånad över att de bottnar så snart, utifrån ser det ut att finnas en botten längre ner.
Det är två på varandra lagda glasmassor förklarar sambon nu, men ngt Arielämne, nja, där råder stor tveksamhet. Mådä; att Hirvi har rätt i att den är gjord i ett kör.
Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...
Som glad amatör måste jag hålla med Hirvi, tror också att den hyttarbetats i en vända. Vad skulle poängen vara med att göra sig omaket att kyla ned ett ämne när man varken har olika färglager eller särskilt komplicerat mönster?
Jag ser inte heller någon anledning att göra ämne i detta fall. Skrev så här i inlägg nr 5: detta mönster borde man ha kunnat åstadkomma utan att "göra ämne".
Och i inlägg nr 8 om hur det kan ha gjorts: olika på varandra lagda anfång, där man har stuckit in håligheter med ett verktyg i en mellanpost.
Jag ser inte heller någon anledning att göra ämne i detta fall. Skrev så här i inlägg nr 5: detta mönster borde man ha kunnat åstadkomma utan att "göra ämne".
Och i inlägg nr 8 om hur det kan ha gjorts: olika på varandra lagda anfång, där man har stuckit in håligheter med ett verktyg i en mellanpost.
Så varde det!
Det låter bra Rebello!
Lite rätt får vi ju ge sambon,
man har ju jobbat med varma ämnen,
i olika lager, jag tror på tre anfång till vasen
Hirvi
SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/
Varför jag först var lite fundersam: Vasen påminner något om en experimentvas i graalteknik av Edward Hald och Gustaf Bergkvist från den 12 sept. 1936 - nr 95 i Agnes Hellners samling. (Endast svartvit minibild i Kärlek till glas.)
Den är en graal som enligt beskrivningen har luftstrimmor som bildar vågräta linjer och har grönt överfång i ämnet. Luftformationerna påminner om dem i vasen här på tråden. I AH:s kortkatalog har man skrivit: "Ariel (Fisk-Graal-typ). Kula av vitt glas, grön inuti - - - ." (Den har dock inga sådana fiskar i mönstret som i Halds fiskgraalar, utan små långsträckta luftblåsor som kan påminna om pyttesmå fiskar - sådana som en del av dem i Ähjt:s vas; min anm.)
Och vid avfotografering och förstoring av vas nr 95 ser jag att några av luftblåsorna är ritade och slipade/blästrade som små fiskyngel med en prick till öga! Dessa bubblor kräver då att man jobbar med ett rumstempererat ämne - men det krävs väl inte för att skapa bubblorna i Äjht:s vas.
Last edited by Rebello; 2009-06-18, 05:26.
Anledning: noggrann granskning av vas nr 95
Comment