Vem är formgivare - osäker attribuering

[Rebello]

Här i forumet blir det ofta ett livligt utbyte av synpunkter på vem som är formgivare till en viss glaspjäs.

I några fall har jag fått besked från källan själv - Asta Strömberg - om svaret skall vara Gerda, eller Asta Strömberg eller Gunnar Nylund. Det finns många liknande fall av svar på dessa frågor i trådarna här på PES.

Här på forumet finns många duktiga kännare som ger raka besked och som har tillgång till bra kataloger. Men i många fall får vi tyvärr sväva i okunnighet. På glasbruken tänkte man inte alltid på oss i senare generationer som ville ha besked! Det känns kanske lite bittert att t. ex. inte kunna avgöra om det är Gerda eller Asta Strömberg som var formgivaren.

Just nu har vi ett sådant aktuellt fall på tråden Strömberg/Strömbergshyttan.
Och här i bilden är den 15 cm höga vasen B 868 från Strömbergshyttan som Helmut Ricke sin bok garderar med "Entwicklung: Gerda oder Asta Strömberg, um 1957/58". Det exemplaret har sign: "Strömberg B 868" - men varken vasens signering eller katalogen ger svar om vem av de två formgivarna det gäller här.
(Ännu sämre besked hos mitt exemplar, som är en osignerad "sekundapjäs" som flitigt använts för snittblommor.)

[Rebello]

Gissa graalen

Vem eller vilka har formgett den här graalen?
Vem har blåst och drivit?
Glasbruk?
Höjd 13,5 cm.

[Rebello]

En svår överkursfråga - graalen är nämligen tillverkad vid två glasbruk!
På 1920-talets Orrefors Glasbruk blåste Knut Bergqvist graalämnet och Heinrich Wollmann etsade in sitt mönster.
När KB 1929 flyttade till Lindefors glasbruk (som 1933 bytte namn till Strömbergshyttan) hade han med sig
ett tiotal graalämnen! Några tidiga morgnar år 1945, före det ordinarie arbetets början,
blåste han graalar av dessa ämnen vid Strömbergshyttans glasbruk. Endast tre av dem lyckades.
De övriga sprack! Kanske beroende på att glasmassan i Strömbergshyttan var kemiskt olik den i Orrefors.

Knut hade förbundit sig att inte fortsätta vid Lindefors med den graalteknik som han själv hade tagit fram.
Han var 72 år gammal 1945 och detta var hans näst sista år i mästarstolen vid glasugnen -
så därför tog han sig då friheten att blåsa dessa graalar.
Detta exemplaret placerade han på hyllan i sin egen glassamling - det signerades inte - han visste ju ändå dess historia.
Det kan tilläggas att jag satt med hos min far i hyttan denna morgon 1945 och min bror assisterade med att puntla osv.

Mönstret hade alltså ritats av Heinrich Wollmann och formen skapade mäster Knut själv i sitt arbete i hyttan.
Han behövde inte en arbetsritning till alla graalar som han blåste och drev -
mästarstolen kunde vara hans "ritbord" och idén till formgivningen, den fanns i huvudet!

[daniel s]

mycket häftigt!!

Liknar ganska mycket en spetsgraal jag har hemma.

[Rebello]

mycket häftigt!!

Liknar ganska mycket en spetsgraal jag har hemma.

Vad kan du berätta om den?

[daniel s]

kan posta bild senare.

[daniel s]

spetsgraal. No 7. Tillverkad 1944. Lite molningt och mörkt just nu så inget vidare foto....färgerna är jämna i verkligheten.

[Rebello]

Mäster Knuts graal här ovan, har blåsts utgående från ett etsat ämne, knappt decimetern högt.
Vet du något om tekniken att behandla ämnet vid spetsgraal? Då vore det bra om du lägger in bild och beskrivning av tekniken - på tråden Olika tekniker för framställning av konstglas.
Är den här skålen matterad i strukturen?

Jag har sökt i Orreforsböcker och på Google och Yahoo, men det är endast länkar till din lilla näpna skål som dyker upp när jag söker "spetsgraal". Man länkas till vad du har skrivit om den skålen här och till den bild som du har visat i ett tidigare inlägg här på PES.

[daniel s]

Ska fixa bättre bilder och lägga i tråden som du hänvisar till.

Tyvärr vet jag inte mkt om tekniken. Denna skål är nummer 7, man kan anta att det totala antalet inte är speciellt stort. Som vanligt har säkert ett par gått sönder, ngn kanske finns i OF's arkiv. har själv sökt men inte funnit mer om denna typ.

[Rebello]

Säkra och osäkra attribueringar av graalglas

Daniels spetsgraal här ovan är ju säkrad betr. upphovsmannen: en klar signering.
Men - i fråga om de tunnväggiga graalarna från 1910/20-talen på Orrefors - där råder det i många fall stor osäkerhet. Denna osäkerhet är otillfredsställande - särskilt med tanke på de höga priser som dessa inkunabler ofta betingar.

Som "konstnärlig rådgivare" på Orrefors fick Simon Gate in sitt monogram i det varumärke som de graalarna oftast har signerats med - även i sådana fall då han uppenbart inte har formgett dem! Detta har ställt till med stor förvirring vad gäller attribueringarna - och så har vi de exempel då signering saknas. Auktionshusen går ofta på känsla när man ska utse en enda upphovsman och signeringen S/Graal tolkas allt för ofta felaktigt. S i ligatur med G i S/Graal är ett varumärke - och inget annat - ett varumärke som fastställdes hos Patent- och registreringsverket den 3 april 1917.

I många fall kan det vara fler än en som ligger bakom mönster och form. Vid auktionen i Hovmantorp nu den 9 maj angavs detta så här: "201. GRAAL Knut Bergkvist & E Hald Orrefors 1920-tal. osign. H 22,5 D 19,5." Utropspris 12 000 SEK. Bergqvist kan själv ha svarat för formgivningen av denna osignerade graal, med hyttstolen som sitt "ritbord", och utgått från ett ämne ritat av Hald. Man kan också ha gjort en stilmässig bedömning, att mäster Knut skulle ha haft en arbetsritning gjord av glaskonstnären Hald. Då skulle det också kunna vara någon annan än Hald som har ritat det mönster som Heinrich Wollman har etsat på graalämnet, t ex Wollmann själv. Men - man vet inte säkert - och detta utrop var heller inte belagt med droit de suite.

Det kan vara en eller två - eller rentav tre av följande personer som var inblandade i formgivningen av en tunnväggig graal från 1910/20-tal: Hald, Gate, Blomqvist, Wollmann och Bergqvist. En kan ha ritat mönstret - och en eller två andra kan ha stått för formgivningen i det slutliga hyttarbetet. Ibland tog nämligen en av personerna i detta arbetslag till sig ett ämne som legat färdigt en tid - lät värma upp det - och så blåstes det upp av mäster Knut i en formgivning av någon annan än den som hade ritat mönstret till ämnet.

Mer om detta finns i "Nationalmusei utställningkatalog nr 469" från 1983. Margareta Reuterskiöld har där skrivit en essä benämnd "Graalglas" i denna bok om en Edward Hald-uställning.

[Rebello]

En säker - men osignerad tidig graal.

Här visas ett exempel där Knut Bergqvist själv, både svarade för hyttarbetet och formgivningen av en tidig graal. Han berättade om detta lilla askfat i graalteknik, att han blåste och drev det, i sin egen formgivning i Orrefors c:a 1920 - och till sitt eget rökbord i bostaden "Kristallpalatset". Askfatets diameter är 11,5 cm. Längs sidan ligger en i ett och ett halvt varv pålagd tunn sträng i samma mörkvioletta färg som i mönstret.

Dessutom gjorde Knut en tillhörande bägare med samma mönster i graalämnet - en bägare för hans cigarrcigaretter. Mönstret ritades och etsades av Heinrich Wollmann. Bild 2 visar mönstret sett uppifrån (graalens insida) och bild 3 sett från undersidan (med graalens ytskikt). Mönstret ligger under ett mycket tunt ytlager av klarglas. Vid detta rökbord fördes också många samtal om GLAS - både glasteknik och glaskonst, Knuts yrkesbröder emellan, under perioden 1923 till 1929 i mäster Knuts hus Bergklinten i Orrefors. Bordet med tillhörande askfat och bägare följde sedan med Knut Bergqvist till Lindefors/Strömbergshyttan.

[daniel s]

mkt vacker, var finns denna tingest nu? I din ägo?

[Rebello]

mkt vacker, var finns denna tingest nu? I din ägo?

Jag fotograferade den kl 8 i dag när morgonsolen började skina in genom fönstret på östsidan. Men den tillhörande bägaren för cigarrcigretterna, den finns på annat håll. Det kan tilläggas att den är lite matterad invändigt av all aska från cigarrcigaretterna. Så här skrev Fireflites om detta: "man kan välan inte aska i en sån där snygg sak bättre med en rostig plåtburk då juh =)" i inlägg nr 80 efter att jag i inlägg nr 78 hade visat ett annat av Knuts askfat, från Lindefors 1930: http://www.precisensan.com/antikforu...?t=9174&page=8.

Jag svarade: "För Knut var detta askfat en gul grej som han gjorde till sig själv. Nåväl - han askade också i senare askfat från Strömbergshyttan eller ute i det fria - och från Orreforstiden t o m i ett eget designat askfat i graalteknik." (och här i dag kom det också in på PES) "Men plåtburkar: inget för en glasblåsare! I mungipan på mäster Knut satt en Havanna II så fort tillfälle gavs - medan disponent Edvard hade snuggan därstädes."
Radarparet Bergqvist - Strömberg presenterades i nr 81 och 82 här: http://www.precisensan.com/antikforu...?t=9174&page=9.

[Rebello]

Grogglas med proveniens från 1910/20 - men osäker härkomst - Orrefors och/eller Kosta

[B] - - -
Vid detta rökbord fördes också många samtal om GLAS - både glasteknik och glaskonst, Knuts yrkesbröder emellan, under perioden 1923 till 1929 i mäster Knuts hus Bergklinten i Orrefors.

I ett nummer av Jyllandsposten(!) från 1928 skriver man om en sådan kväll hemma hos Knut Bergqvist:

"Jeg sidder en aften lunt og hyggeligt roligt i Mester Bergqvists smukke Hjem. Vi er ett lille, sammenrystet Selskab: Værten, bred og festlig, Simon Gate, Løjtnant Sjøblom, Ingenjør Hermelin, Chefen för Datterbruget i Sandvik. Og vad taler de om? Om Vejret, politik, Lønforhøjelse, det økonomiske Virvar? Nej, saa vist ikke – vi taler en hel lang Aftenstund om dette ene: Hvad er en Kunstner, og hvad er Kunst!"

Då stod säkert detta askfat på rökbordet - och förmodligen också en groggbricka - med dessa glas:

[daniel s]

tack för intressant info. Grogglasen är helt i min stil. När groggens tid nästan är förbi så nyttjar jag mina som vardagsvattenglas.