Gammal Karaff of H 53

[Maria]

Läser jag rätt of H 53, jag får inte få märkningen att stämma?

Jag hittar samma karaff som Hx 1334, 1059, 1060, H 1115 och H 680 har nästan samma motiv men har en måne och stjärnor bland molnen, någon som kan hjälpa mej?

[nisse 8]

Jag tycker det ser ut som JF K 53.

[Sladden]

Jag tycker det ser ut som JF K 53.

Har du sett film nyligen?
JFK?
Tänk om det skulle vara Josef Frank? Sensation!

Jag tycker flaskan är mycket trevlig, en konstnärlig ådra hos formgivaren. Ett lugnt och harmoniskt motiv.
Hoppas vi får veta formgivaren.

[Lars Kallin]

En solklar Hald.
Har en rejäl dylik med tillhörande snapsglas. kan skicka bild vid tillfälle.

[Sladden]

Men hur i h-vete får du sign. till Of H?

[Lars Kallin]

Här är min signatur.

[Maria]

Sladden, jag har en liten Orrefors vas med en graverad fatasifågel på, av Hald med nästa identisk signatur, (of H 2332).

[Maria]

En solklar Hald.
Har en rejäl dylik med tillhörande snapsglas. kan skicka bild vid tillfälle.

Dom bilderna vill jag gärna se.

[Sladden]

Dom bilderna vill jag gärna se.

Dito!

[harley]

flaskan är ju kanonbra jag har kollat på den flera gånger och när jag såg signeringen så tänkte jag på fritz kallenberg kosta men det är nog som lars säger hald orrefors men man blir lite förvillad av signeringen

[Rebello]

Mäster Knuts plunta

Jag tycker mig se likheter med denna plunta, som Knut Bergqvist blåste till sig själv på Orrefors, 1910- eller 1920-talet. Den är inte signerad och har oslipat puntelmärke, men Knut lät Wollmann måla signaturen KB som skymtar på baksidan här, förutom motivet i övrigt. Knippet med abborrar - är det fångsten från Halds fiskare på Marias flaska? Kanske blåste mäster Knut din flaska också, Maria? Fast din flaska är kanske yngre - gjord efter 1929 då Knut flyttade från Orrefors till Lindefors glasbruk.

Flaskan stod lite för länge i brännugnen, då motivmålningen brändes in. Därav har denna plunta fått charmiga och greppvänliga inbuktningar - just vid de båda korsade supglasen och ännu mer på motsatt sida under monogrammet, samt på gavelsidorna.

Supglaset med metkrok i stället för fot - att hänga i knapphålet - sådana gjorde Knut till en av de fester där konstnärer och mästare m.fl. träffades på supé.

"Klädsel: i skjortärmarne", skrev Hald på de konstnärligt utformade inbjudningsbladen till en av dessa fester. På Knuts inbjudan har Hald skrivit: "Konstnärerna Simon Gate o Edward Hald hafva härmed äran inbjuda Konsterfarne Glasblåsarmästaren Herr Knut Bergqvist till supé i Brukshotellet. Fredag den 16 Maj 1919 Kl 8 e.m."

[harley]

Jag tycker mig se likheter med denna plunta, som Knut Bergqvist blåste till sig själv på Orrefors, 1910- eller 1920-talet. Den är inte signerad och har oslipat puntelmärke, men Knut lät Wollmann måla signaturen KB som skymtar på baksidan här, förutom motivet i övrigt. Knippet med abborrar - är det fångsten från Halds fiskare på Marias flaska? Kanske blåste mäster Knut din flaska också, Maria? Fast din flaska är kanske yngre - gjord efter 1929 då Knut flyttade från Orrefors till Lindefors glasbruk.

Flaskan stod lite för länge i brännugnen, då motivmålningen brändes in. Därav har denna plunta fått charmiga och greppvänliga inbuktningar - just vid de båda korsade supglasen och ännu mer på motsatt sida under monogrammet, samt på gavelsidorna.

Supglaset med metkrok i stället för fot - att hänga i knapphålet - sådana gjorde Knut till en av de fester där konstnärer och mästare m.fl. träffades på supé.

"Klädsel: i skjortärmarne", skrev Hald på de konstnärligt utformade inbjudningsbladen till en av dessa fester. På Knuts inbjudan har Hald skrivit: "Konstnärerna Simon Gate o Edward Hald hafva härmed äran inbjuda Konsterfarne Glasblåsarmästaren Herr Knut Bergqvist till supé i Brukshotellet. Fredag den 16 Maj 1919 Kl 8 e.m."

jag gillar dina inlägg rebello informativa OCH lite poetiska mvh harley

[Rebello]

Mäster Knuts supglas, till vänster här i inlägg nr 11, är ritat av Edward Hald. Jag har uppgiften att det är Orrefors 1920-tal och att de gjordes i Knut Bergqvists verkstad på Orrefors Glasbruk. Mina glas är osignerade. Benet har luft, balusterben, och foten är slät och har omvikt kant, vikt neråt inåt, som Knut enligt sonen Sven-Erik brukade göra.

Det finns 4 st precis lika i mått och modell, i Agnes Hellners samling, men de har små stiliserade blommor graverade vid basen på kuppan. I boken Kärlek till glas anges att det är starkvinsglas, Orrefors 1934, Edward Hald, signerade: Orrefors H 448 34. Nåväl - brännvin och akvavit är också starka "viner" - och Knut brukade dom som supglas - liksom undertecknad gör på julafton etc. Volymen är 5 cl, ganska normalt för ett snapsglas, men AH nyttjade dom kanske till sherry och portvin.

Dåtidens manuella sprängning och kantning gav en mynningskant som är näst intill lika mjuk och behaglig för munnen som den hos drivet glas. Efter ritsning med diamant och värmning knackades kåpan bort. Sedan kantslipning mot stor sandsten som roterade i vågrätt plan. Den slutliga värmningen i gaslågor på en roterande anordning gav bra resultat! Med nutidens automatiska kantningsmaskiner blir kanten inte lika mjuk - ofta för vass.

[Rebello]

Agnes Hellners Hald-karaff

En karaff liknande Marias finns i Agnes Hellners samling med katalognr 363.

I boken Kärlek till glas anges att den är signerad i botten H 324 a Orrefors. Där skrivs också: "Rektangulär med cylinderformad hals och påklippt mynningskant, s .k. flaskfoderflaska." Den flaskan har graverad, kasad och slipad dekor. Där uppges också att den tillverkades som souvenir till Göteborgsutställningen 1923. Modell H 324 med måtten 21,7 x 10,1 cm.

Min flaska i inlägg nr 11 här ovan har samma dimensioner och har också påklippt mynningskant.

[Lars Kallin]

Här kommer en skittaskig bild, orkade inte fota när ljuset stod mig bi.