Jag har tidigare skrivit om den gången då jag fann ett halvt flask sigill i Vänern, för att sedan ett drygt år senare finna andra halvan en bra bit ifrån stället där jag fann den första halvan ! Jag var vid det tillfället ganska så säker på att något liknade aldrig skulle kunde hända mig igen. Men i dag så har jag varit med om ytterligare en helt otroligt tursam händelse !
I torsdags så besökte jag en äldre samlare. Det blev lite affärer och jag köpte några flaskor samt en flaskhals som var ett dyk fynd från Carlsdals glasbruk. Delen som bestod utav regalin, hals samt en del av bröstet och hade ett väldigt vackert glas. Eftersom jag sedan tidigare samlade på delar från gamla bruk i forsknings syfte så tyckte jag biten var trevlig. En handfull dykare hade vid början av 80 talet ganska så grundligt gått igenom botten vid Carlsdal. Man fann inga hela saker men en hel del halsar och bottnar kom upp till ytan tillsammans med fragment av lite andra saker som tillverkats där. En av dessa halsar hade den äldre samlaren som jag besökte fått av en dykare som var med och bökade på botten.
För tre år sedan så "badade" jag där man tror den gamla lastbryggan till Carlsdal har funnits. Jag är bekant med markägaren och frågade honom om lov innan jag hoppade i. Han satt förövrigt på en bänk och skakade i huvudet och sa att jag inte skulle finna något eftersom flera proffs dykare hade gått tomhänta därifrån. Det är ingen direkt badplats där precis, slemigt vatten, dålig sikt, stenigt och massor av vass. Efter ett par timmar så fick jag upp en stor glasbit med tårna. Jag hade vatten upp till hakan och kände mig försiktigt fram på botten. Direkt efter det så fick jag upp en botten och den hörde ihop med den första biten som jag fann. Trots flera bad den sommaren så hittade jag inget mer i vattnet. Men jag kunde inte släppa tanken på att det kunde finnas något längre ut. Så
för cirka två år sedan så var jag och en bekant och dök vid bruket, dock utan någon större succe. Vassen hade brett ut sig ännu mer och det var svårt att dyka där. Trots ett ganska så grundligt letande så fann vi inget mer än en del av en flaskbotten.
Så blev det till slut den tredje maj 2008 och jag står framför ett skåp där jag bla förvarar gamla skärvor. Tanken (som kändes ganska så långsökt) slog mig att hämta flaskhalsen och testa om den kunde höra ihop med någon av de halva flaskorna jag hade. Den halva delen som jag hade hittat för tre år sedan när jag "badade" passade perfekt !
Jag blev helt paff. Det skall bara inte gå. Av de fragment av flaskor som dykarna fann i början av 80 talet så var ingen i närheten av att kunna passa ihop. Själva kroppen på flaskorna saknades och man hittade mestadels en bit av halsen samt en liten bit av botten. Men inga delar kunde som sagt fogas ihop. Förrän idag 
Mig veterligen så har man endast hittat två skadade flaskor i vattnet som är någorlunda kompletta tidigare. Båda dessa har en enkelt snurrad regalin. Jag har haft båda i mina händer då de står i samlingen hos två samlar bekanta. Mkt fina flaskor men de hade inte de regaliner som var mest typiska för bruket och som dykarna hittade flertalet utav. De var lite speciella och snurrade flera varv och jag har visat upp sådana regaliner här tidigare. Dessa flaskor har man inte vetat hur de har sett ut fram till dagens datum då inget helt exemplar är känt. Min flaska är långt ifrån hel men i forsknings syfte och givetvis känslomässigt så är den en riktig höjdare. Ialla fall för mig....
I torsdags så besökte jag en äldre samlare. Det blev lite affärer och jag köpte några flaskor samt en flaskhals som var ett dyk fynd från Carlsdals glasbruk. Delen som bestod utav regalin, hals samt en del av bröstet och hade ett väldigt vackert glas. Eftersom jag sedan tidigare samlade på delar från gamla bruk i forsknings syfte så tyckte jag biten var trevlig. En handfull dykare hade vid början av 80 talet ganska så grundligt gått igenom botten vid Carlsdal. Man fann inga hela saker men en hel del halsar och bottnar kom upp till ytan tillsammans med fragment av lite andra saker som tillverkats där. En av dessa halsar hade den äldre samlaren som jag besökte fått av en dykare som var med och bökade på botten.
För tre år sedan så "badade" jag där man tror den gamla lastbryggan till Carlsdal har funnits. Jag är bekant med markägaren och frågade honom om lov innan jag hoppade i. Han satt förövrigt på en bänk och skakade i huvudet och sa att jag inte skulle finna något eftersom flera proffs dykare hade gått tomhänta därifrån. Det är ingen direkt badplats där precis, slemigt vatten, dålig sikt, stenigt och massor av vass. Efter ett par timmar så fick jag upp en stor glasbit med tårna. Jag hade vatten upp till hakan och kände mig försiktigt fram på botten. Direkt efter det så fick jag upp en botten och den hörde ihop med den första biten som jag fann. Trots flera bad den sommaren så hittade jag inget mer i vattnet. Men jag kunde inte släppa tanken på att det kunde finnas något längre ut. Så
för cirka två år sedan så var jag och en bekant och dök vid bruket, dock utan någon större succe. Vassen hade brett ut sig ännu mer och det var svårt att dyka där. Trots ett ganska så grundligt letande så fann vi inget mer än en del av en flaskbotten.
Så blev det till slut den tredje maj 2008 och jag står framför ett skåp där jag bla förvarar gamla skärvor. Tanken (som kändes ganska så långsökt) slog mig att hämta flaskhalsen och testa om den kunde höra ihop med någon av de halva flaskorna jag hade. Den halva delen som jag hade hittat för tre år sedan när jag "badade" passade perfekt !
Jag blev helt paff. Det skall bara inte gå. Av de fragment av flaskor som dykarna fann i början av 80 talet så var ingen i närheten av att kunna passa ihop. Själva kroppen på flaskorna saknades och man hittade mestadels en bit av halsen samt en liten bit av botten. Men inga delar kunde som sagt fogas ihop. Förrän idag 
Mig veterligen så har man endast hittat två skadade flaskor i vattnet som är någorlunda kompletta tidigare. Båda dessa har en enkelt snurrad regalin. Jag har haft båda i mina händer då de står i samlingen hos två samlar bekanta. Mkt fina flaskor men de hade inte de regaliner som var mest typiska för bruket och som dykarna hittade flertalet utav. De var lite speciella och snurrade flera varv och jag har visat upp sådana regaliner här tidigare. Dessa flaskor har man inte vetat hur de har sett ut fram till dagens datum då inget helt exemplar är känt. Min flaska är långt ifrån hel men i forsknings syfte och givetvis känslomässigt så är den en riktig höjdare. Ialla fall för mig....

Comment