Vitt

[LasseC]

Som kontrast till Keckes blåa flaskor så lägger jag in lite vitt glas.
Jag börjar med en ca 10 cm hög och 5 cm i fyrkant flaska med reliefmärkning på en sida F.PAULI
Någon slag av luktvatten kanske eftersom det kommer från Pauli.

[LasseC]

Ytterligare en vit flaska som innehållit rakkräm. Etiketten är någon slags överföringsbild varför den är i lite dåligt skick. Det jag tycker är kul med dessa är att även proppen är i vitt glas och tätar i någon slags kork i halsen.
mvh DG

[Kecke]

Den sista var lite udda med sin kork. Kul.
Jag har bara en i vitt glas, påminner om din fast utan den fina korken.

[LasseC]

Nästan exakt samma har jag också.

[LasseC]

Propparna och korkarna ser ut på det här viset. En något avvikande konstruktion, men onekligen elegant. Det verkar som den funnits ändock i en hel del parfym och liknande produkter.
mvh DG

[Kecke]

Väldigt annorlunda. Sådan kork har jag inte sett tidigare.

[LasseC]

Jag tittade lite på hur man färgade det vita glaset. Det har ju en hel del olika namn som benglas, flussglas, opalinglas.
Jag såg att det finns (fanns) ett par sätt att fåp fram vitt glas. I Magnussons bok om Glasets egenskaper och tillverkning står följande:
Flouropal Det vanligaste opalglaset framställs genom att utnyttja flourföreningar som flusspat (fluorit) eller kryolit Kryoliten bryts på Grönland.
Dessutom ingår aluminiumoxid som ingår i fältspaten som också blandas in i glasmassan. Alla tre dessa ämnen förekommer oftast tillsammans.

Fosfatopal Den verksamma komponenten här är trikalciumfosfat.
Förr i tiden använde man ben som krossades och maldes till mjöl Kallades benaska. Den innehöll kalciumfosfat. Därför började glaset kallas benaska.

Man kan skilja de två typerna på att fosfatopalen inte har samma vithet som flouropalen. Fosfatglaset har en svagt gul till rödbrun ton (jag har det på ett gammalt fat men tycker inte att den är särskilt tydlig) Det släpper också igenom något mer ljus.

Jag har läst i pukebergsboken att den person som jobbade i "benstampen" och krossade ben hade extra tillägg till lönen. Det var förmodligen inte så trevligt jobb.
När jag var barn bodde mina föräldrar i en lägenhet ovanför en konsumbutik. I ett uthus samlade man upp alla ben från charkuteriet (man styckade ju djuren själva) Dessa skulle gå till att göra benmjöl men om det var till glasbruken vet jag inte. Jag vet att det var ett ställe man inte fick gå in i och vad jag kommer ihåg så luktade det inte speciellt gott.
mvh DG

[LasseC]

Det kanske blir för långrandigt men tänkte tillägga ytterligare om opalglas att opaliseringen orsakas av en emulsion, det vill säga små droppar glas av annan sammansättning, som "svävar" runt i moderglaset. Detta är hämtat direkt ur Magnusson. Därför kallas opalglas ibland för mjölkglas för att det liknar fettdroppar som svävar i mjölkvätskan och ger mjölken dess färg.
mvh DG

[C.R.]

Jag har en likadan flaska som dig Lasse men min är fortfarande plomberad Hur gammal är den ungefär tror du?

Vad gör jag för fel när det inte går att skicka bilder provar först med hantera bifogade filer som jag gjort tidigar Nej går ej Går sedan till infoga bild får då upp en ruta skriptpromt där jag ska skriva in URL Hur fasiken ska jag göra jag fixar inte detta Kan någon hjälpa mig När jag sen ska skicka detta då är jag utloggad

[Björn L]

Här kommer lite från Karlstad. Ägget tycker jag är extra trevligt. Rejält puntelmärke och egenhändigt upp hittat i en mkt gammal möbel jag köpte för några år sedan. Tandtinkturs flaskorna är jag osäker på hur gamla de är. Men eftersom den ena är märkt med namnet Hård af Segerstad så borde det väl gå att lista ut när han var aktiv. Den lilla kruk formade burken med pärl bord har texten Druvan i botten och är ett gräv fynd. Troligen har det varit senap i den.

Jag kan tyvärr inte hjälpa dig C.R. men jag hoppas och tror att du får hjälp av någon annan här ganska snart. Mvh Björn

[A.F]

Du blir inte långrandigt Lasse, det är intressant att läsa om olika
tillverkningsätt.

[A.F]

Kan visa en jag har då.

COLLODIN
Verksammas medel mot liktornar vårtor & nageltrång
Gefle.

[A.F]

Med tanke på dekoren på min etikett så är den ifrån tiden 1900 - 1915
ungefär.

[LasseC]

Flitigt använd. Jag förstår att Du inte har besvär med liktornar längre
Ha en bra dag Lasse