Trasigt glas...

[Äjth]

...hör ju inte till ovanligheterna, t.o.m här på forumet har jag läst om glasbitar, halvkraschade flaskor och sigill lösryckta ur sitt sammanhang. Eftersom jag inte är samlare, bara sakletare undrar jag just över det trasiga glaset som det ibland är svårt att ta sig förbi. Köper jag servisglas eller en karaff till mig själv att användas i vardagen vill jag verkligen ínte ha ngt trasigt eller naggat, inte ens när jag köper konstglas till mig själv vill jag att det ska vara trasigt eller defekt, men så händer det ju då ibland att ngt faktiskt är trasigt eller skadat på ngt vis och ÄNDÅ vill man ha det!! Kan ngn förklara detta? Föremålen skall vara till lyst och plötsligt accepterar jag det spruckna och naggade!!! Ju äldre tingen är desto lättare är det att acceptera skadorna, blir man kanske mindre noga med skicket när det gäller äldre ting just för att de är äldre och de flesta objekten i samma familj redan är försvunna? Sanna samlare jag stött på (keramik) har absolut inte accepterat det minsta lilla(gransat under lupp) och det kan jag förstå om samlaren avser att byta detta eller sälja det vidare (till bättre behövande )
men egentligen; varför är trasigt så illa, är det bara gammal vana att man säger; klart det ska vara helt, intakt, orepat, onaggat, first top quality..
Glassamlare däremot tycks acceptera ett visst mått av skavanker.Jag har en brännvinskaraff som står och håller på att falla isär, fan vet om inte sprickbildningen ger sig lite, lite för varje vecka, snart törs jag inte röra den, jag borde hiva den i soporna, den är ju trasiga för tusan!!! Kan ni invigda förklara detta?

[Sladden]

För min del gör det inget om bruksglas har små defekter, det har ju använts i många år och tidens tand går inte obemärkt förbi.
Konstglas, däremot, har jag svårt att acceptera skador på. Nu är dettta inte något stort problem för mig för min samling av konsglas är liten och kommer så att förbli.
Lagat bruksglas kan ju vara riktigt häftigt. Glaset som fått träben, Skålen som lagats med märlor osv.

[Äjth]

Porslin som lagats med märlor tycker jag oxå är läckert, men det som nu inte är lagat som kinesiskt porslin ibland är, utan helt enkelt fortfarande trasigt, sprucket, naggat, knockat ? Bruksglas ska ha sin patina tycker jag, det är ju kärnan i objektet s.a.s. Karaff är väl kanske oxå ett bruksobjekt men det beror ju lite på vad det var tänkt till och sammanhanget. Bruksglas för det fina bordet ser jag inte riktigt som bruksglas. Bruksglaset är för mig vardagsglasen, förpackningsglasen, det glas som stöts och blöts och just brukas med valhänt hand kanske.