Schatullflaska med kasad dekor

[söffe]

För första gången har jag idag loppat en schatullflaska med kasad dekor. Den är rejält sliten på delar av botten men inte alls på andra delar, vilket väl tyder på viss snedhet därstädes. Det hade redan blivit skymning när jag kom hem så bilderna blev lite halvtaskiga! Några kommentarer om flaskan?
söffe

[söffe]

Någon kommentar?
söffe

[viol]

Ja det ska du få, den var mycket tjusig! Var rädd om den! Ett kulturarv.
Jag skulle vara stolt och glad om jag ägde en sån fin!
Jag är bara på blixtvisit och intensivforskar om flaskor...

[Kaptenen]

Jag håller med viol. Den påminner starkt om en flaska som jag har haft länge och som är köpt i tron och även av auktionshuset attribuerad som från Cedersbergs glasbruk.

Jag hoppas att Du får fler kommentarer och jag ska ta bilder när ljuset tillåter det!

[Legion]

Dom är luriga de här Cederbergmönstren då bruket lades ner redan 1838. Då spriddes de många gravörerna till andra glasbruk och fortsatte där att gravera/kasa likadana dekorer.
Tex. här i Limmared dyker det titt som tätt upp flaskor med typisk Cederrberggravyr och en del är även daterade, då oftast med ett år från 1840-talet. Det fanns en gravör i Limmared som hette Fogelgren som tidigare arbetat på just Cederberg, han började redan 1823 och höll på in på 40-talet. Möjligen är han skyldig till en del av dessa flaskor.
Säkerligen gäller samma även på många fler bruk, men antagligen är de flesta Cederbergsflaskorna tillverkade just på Cederberg

[Kaptenen]

Ja, egentligen borde man tala om typiskt cederbergsmönster för jag antar att det är svårt om inte omöjligt att skilja på glasmassan mellan Cedersberg och Limmared under 1800-talets första hälft.

[Sladden]

Kasgraverade schatullflaskor tyckte jag inte om för några år sedan. Numera är de ett av mina samlarområden. Då sömnen inte vill infinna sig så sitter jag här med en stor mugg espresso med 1/4 grädde i. Lägger in ett par bilder på en kasgraverad schatullflaska i "greppamodell", dvs de inåtgående hörnen, som är goa att greppa i.
Den har en ljust grön ton i massan, blåsor, orenheter, rökslingor och snedhet som gör den till en höjdare. Dessutom har den gravyr som brukar hänföras till Cedersberg, tulpanerna.
Precis som påpekats tidigare så flyttade gravörer till andra bruk från Cedersberg. Bl.a. till Wentzelholm. så säker kan man ju inte vara.
Det bästa vore väl en tulpangraverad schatullflaska med datering, tidigt 1800-an ju ha funnits någon tulpangraverare på annat ställe också.
Det finns ju även speciella slingor och rosetter som brukar hänföras till Cedersberg.

[Kaptenen]

Läcker! Sen har vi veteaxen på sidorna som jag har för mig också anses typiskt för Cedersberg.

[Sladden]

Här kommer en ograverad schatullflaska i greppamodell. Ljust blå massa med diverse slingor, stenar och diverse. Det är så man blir kär!
Jag tror det handlar om 1800-talest första hälft, ev fjärdedel.

[Kaptenen]

Jag håller med viol. Den påminner starkt om en flaska som jag har haft länge och som är köpt i tron och även av auktionshuset attribuerad som från Cedersbergs glasbruk.

Jag hoppas att Du får fler kommentarer och jag ska ta bilder när ljuset tillåter det!

Kasade och graverade tulpaner på båda sidorna och kasade veteax, svagt gulaktig glasmassa. (19 x 9,5 x 6 cm)

[Lars Kallin]

De är trevliga alla dessa schatullflaskor.
Var de faktiskt är tillverkade vet man ej. De vanligast förekommande får nog anses vara de från Cedersberg. Både fullblods cedersbergare dvs de med datering fram till 1830. Sedan finns det Cedersbergstillverkade flaskor som graverats efter brukets nedläggning. De hade ett stort lager med flaskor kvar efter nedläggningen så graveringen fortsatte. Kommer inte ihåg hur länge, men har för mig att det var flera år.

Limmared har med kasgraverade flaskor i den kuranten som jag har för mig är daterad på 1860-talet, så de höll på ett tag.

I en artikel i Antik och Auktion var det någon som sade sig kunna skilja en cedersbergare från de andra utifrån halsens längd och axlarnas lutning. Det är inte dåligt om man klarar det. Jag tror nog inte riktigt att den metoden är statistiskt säkerställd

Rätta mig om jag har fel, men jag har för mig att limmared ofta hade den kasgraverade stjärnan på många av sina kasgraverade tidiga schatullare. Kan nog fixa en bild, nmär jag inte tjänstgör som löneslav.

[Legion]

Ja att kunna härleda flaskor med halsens höjd och axlarnas lutning får nog ses som fantasier
Jag har tidigare visat upp en shatullflaska med kasad stjärna, jag antar att det är en sån här du menar. http://www.precisensan.com/antikforu...light=limmared

[Sladden]

I en artikel i Antik och Auktion var det någon som sade sig kunna skilja en cedersbergare från de andra utifrån halsens längd och axlarnas lutning. Det är inte dåligt om man klarar det. Jag tror nog inte riktigt att den metoden är statistiskt säkerställd

Vem är du att ifrågasätta sådan expertis?
Denna kunskap och fingertoppskänsla måste ju vara utvecklad under flera generationers glasforskning.
Den förutsätter ju visserligen också att glasblåsarna hade skjutmått och gradskiva vid var formblåsning, men det var nog så på Cedersberg. Jag har hört att de var extremt petiga, t.ex. så skulle hörnen i hyttan vara utförda inom tolleransen 80 - 100 grader.
Slogan - Vi blåser på millimetern - . Om nu metersystemet var infört då.....

[söffe]

Jag hade helt slutat hoppas på kommentarer om min flaska och så ser jag idag att den väckt en hel del intresse! Kul!
söffe

[Lars Kallin]

Får väl bidraga med två av mina.
Har faktiskt väckts en tanke igen nu. Kanske skall påbörja samlingen av de olika storlekarna från Cedersberg. Hm, det tål att tänkas på

Här är för övrigt två av mina favoriter. Den med stjärnan och fågeln kan väl möjligen attribueras till Limmared. På Baksidan står det Bergman i stjärnan. Visade den för den gammla på limmareds museum en gång, han hade för sig att det fanns någon sådan på bruket. Det kanske Legion vet?

Den kraftigt manganfärgade har ett utförande som kan tala lite mer för ålder. Men detta är ju heller inte riktigt statistiskt säkerställt. De som vet brukar dock säga att desto mer kvadratiska de är desto mer talar för ålder.