Tvättlut??

[TorparAnna]

Hej

Köpte denna flaska nu i helgen och har inte kunnat bestämma mig för om det är en gammal eller en nytillverkad modell...

Valet står mellan gammal, som då kanske skulle vara ca 1940-tal enligt min gissning, eller ny, 1990-tal och framåt.

Kanske är båda mina gissningar fel???

Flaskan har två kanter som är lite vassare än de övriga två, så den borde vara gjord i någon slags form (?). Halsen däremot är snurrad. Man ser ingen kant på hals eller regalin.
Hur kan den ha tillvekats, någon som har någon idé?

Det som talar för "gammal" är de ögonformade blåsor, små smutskorn i glasmassan och det som ser ut som glassprickor i massan, eller hur man ska säga... allt detta brukar man ju se i glas från 1900-talets första kvartal.

Det som talat för modern tillverkning är nog mest skicket, vilket är lite för bra, + att det känns lite väl modernt... som någonting som står uppradat i en inredningsbutik med "lantlig inredning i gammal stil" *huuu*

Vad tror ni???
Hade man tvättlut i flaskor?

[Hirvi]

Jag tror flaskan kan vara en 100 åring+-,
den är blåst med glasblåsarpipa, blåst i en tvådelad järnform, (fastblåst)
dom två vassare hörnen bör vara formskarven, regalinen
är pålagd,(ringen runt) och värmd,
halsen ser vriden ut för att glasblåsaren snurrade glasbiten åt ett håll
för att formen skulle kunna stängas, sedan blåstes den fast,
halsen blev då såpas nedkyld att inga formskarvar syns på den.
Hirvi

[TorparAnna]

Tack för ett spännande svar!
Vad glad jag blir om jag haft så fel
Intressant att få läsa lite om hur den kan ha blivit till.

Jag glömde skriva att det står Tvättlut i relief på flaskan, men det syns på bilderna också.
Borde jag inte kunna se något tecken någonstans var den kan ha tillverkats?
Har letat men hittar inget.

Jag kommer att tömma över en flaska Yes i denna och ha ute på torpet.
Hade varit nöjd även om flaskan hade varit ny, men är den så gammal som du tror, Hirvi, så blir det betydligt roligare att diska nu

[Hirvi]

Glasbruket tror jag blir svårt att hitta,
nu får du bli lite extra glad för din diskflaska
maskingjord flaska hade väl inte blivit så bra till disken
Hirvi

[TorparAnna]

Ok, tack för din hjälp.
Jag misstänkte att det skulle bli svårt att få reda på var den gjorts utan några stämplar/märken.

[Obeslutsam]

Intressant det här med lut. Riktigt längesedan använda man asklut både för tvätt och att skrubba sig. Man framställde asklut av askan från björkved. Askan från björkved kan kalla pottaska. Förvrigt använde man pottaskan i b la. tillverkningsprocessen av glas.
Möjligen är din flaskas färg brun för att inte smaken av innehållet skulle försämras, vilket inte är riktigt sant.
Men visst längtar man till höstens kyla och att få tända björkveden i den öppna spisen....och sen någon som luktur rent och gott brevid inte alls dumt!
för övrigt var importen av brunsten som ger glaset dess färg var avstängd under första världskriget.

[Rebello]

- - -

för övrigt var importen av brunsten som ger glaset dess färg var avstängd under första världskriget.

Du fick mej att fundera här. Blev det inte brunt av järnföroreningar i sanden? En titt i "Boken om glas" (det senaste från Glafo i Växjö) visade att järnoxiderna (utan vissa andra tillsatser, se nedan) ger buteljgrönt och andra gröna färger. Där står om brunsten (mangonoxid) att det är den klassiska tillsatsen för att göra violett glas, ametistfärgat. I den boken hittar jag intet om buteljbrunt.

Gick så till gamle Calle Hermelin, gediget skolad till hyttmästare i Orrefors runt 1920, och det var ju hyttmästarna som blandade de väsentligaste kemikalierna till mängtråget (i dag tar man receptbeställda pelletar från Emmaboda). I Glasboken ger Calle ett recept för buteljbrunt: för en normal kaliglassats om 100 kg sand tog han 2 kg manganoxid (= brunsten) och lika mycket järnoxid, 10 gram nickeloxid och 500 gram kolpulver.

Si där satt din utsaga om brunsten, Obeslutsam! Man provoceras/initieras att lära mera och mera här på PES.

[Sladden]

Måste också påpeka att på den tiden man gjorde riktigt snus var pottaska en ingrediens!
Numera får man göra eget snus om det ska smaka bra.

[TorparAnna]

Obeslutsam:
Är du säker på att man använde tvättlut för att skrubba sig
Det låter lite väl hårdhänt... är det inte frätandes??
Men då blev man väl ren om inte annat

Rebello:
Jag antar att det är när det blir dålig blandning på de där ingridienserna som det blir så vackra skiftningar i den bruna färgen (som på min lutflaska).
Lite svårt att se på bilderna, men särskilt på flaskhalsen så syns det bruna i strimmor.

[Obeslutsam]

Jo, jag låter det vara sant tills någon annan bevisar motsatsen.

[TorparAnna]

Det verkar som om det främst är %-satsen pottaska som skiljer beroende på användningsområde. Vid tvättning av textilier undveks i möjligaste mån kontakt med tvättluten. Svagare lösning däremot har använts för bad, då benämt som bapulver

"Lutdroppars" styrka har varierat genom tiderna. I 1901 och 1908 års farmakopéer bestod lösningen av 25 viktdelar pottaska + 75 viktdelar destillerat vatten = 25 % pottaska, som späddes med ytterligare vatten till 20 %.
Pottaska, björkaska och deras vattenlösningar är alla alkaliska och kan skada huden allvarligt. Att gamla recept ofta är vaga ökar risken. Alkalier har inte som syror omedelbar och dramatisk effekt utan skadan smyger sig på. Illavarslande tecken är att huden kliar, svider och rodnar - en känsla som av att ha blivit solbränd.
Första hjälpen utvärtes: Skölj huden med vatten länge och väl, häll sedan på något surt - filmjölk, citronsaft, vinäger, svag ättika. Ögonen: Skölj 15-30 minuter med mjuk vattenstråle, t. ex. ur ett glas.

Svaga alkalier lindrar klåda och irritation, t ex vid eksem. Björkaska, pottaska och kaliumkarbonat har blandats i vätskor, fetter och salvor och svagt alkaliska stearatkrämer har gjorts lite mer alkaliska och läkande genom en extra tillsats.
Salva: 10-20 % pottaska eller kaliumkarbonat

Alla forntida folk, t. ex. egyptier, hebréer och greker - tvättade sig med alkalier, som rengör genom att vara effektiva fettlösare (och torkar ut huden rejält - en av förklaringarna tll att man också använde enorma mängder olja). I Sverige har man använt vattenavkok på björkaska, och fortfarande under 1900-talet har man kunnat köpa vattenlösningar av kaliumkarbonat att tvätta sig med. I England på 1650-talet rekommenderade Culpeper tvättning med träasklut av enved mot klåda.
Tvättvätska för huden: 2-6 % pottaska eller kaliumkarbonat i vatten.