Jo formen överensstämmer helt. Jag är benägen att tro att de haft samma uppgift, d.v.s innehållit vatten. Vem som blåst flaskorna återstår att ta reda på + svaret på mina övriga frågor.Nu har jag (sambon) emellertid tänkt ge mig in på uppgiften att försöka få isär delarna. Metalldelen sitter som berget, är ju nyfiken på hur den ser ut, om den har Kecke´s regalin eller ...??? vill gärna göra ren den invändigt och se.....ja bara titta inutill.
Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...
Liljeriks glastermer stämmer bra! alltså en förblåsarform som såg ut som en strut eller liknande utav rundjärn som stod intill varandra med mellanrum, man kunde gå i den formen en eller två ggr om man ville ha raka eller vridna räfflor, sedan till slutformen, skulle dom vara vridna fick man vrida pipan åt ett håll, raka räfflor vrida pipan fram och tllbaka,vi gjorde mycke lampkupor på detta vis. Ingemar N
SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/
Jag hade en sifon med upphöjd relieff text i glaset ifjol som jag hade köpt i Nora.(numera bort bytt) Den hade samma text har jag för mig som den som Äjth visar här. Det stod även import i glaset också. Färgen tyckte jag dock verkade skum och den var mkt tung. Själva pump annordningen var stämplad France. Så jag fick känslan av att den inte var svensk tillverkad. Jag har sett några sifoner i glas lite här och där. Några har haft etsad (syrad) text likt Äjths sifon andra har haft upphöjd relieff text, men de flesta har varit helt anonyma och jag har inte sett någon som med säkerhet varit svensk tillverkad.
Kommer jag med lösningen eller är jag bara en del av problemet ?
Alltså ursäkta en näsvis: Pantografering innebär en dekorteknik där man med en överföringsarm ristar ett mönster i ett lacklager. Sedan etsas glaset och det ristade är det enda som syrapåverkas varvid mönstret framträder.
Här är det helt tydligt att det är en schablon som är förlaga till den etsade dekoren, inte en pantograf. Det finns olika tekniker för att få hålen i schablonen att påverkas av syran. Idag skulle man kanske använda någon slags fotoetsning (ljus bryter ner lack/harts-lagret) där syran ska ta, men jag vet inte hur man gjorde förr...
Har nästan en likadan där det står Svanens Vattenfabrik i Malmö. Själva texten är upphöjd. De flesta tillverkades i England eller Frankrike. Här är en rätt bra länk med väldigt trevliga sifoner.
Comment