B.A Ørnberg Christiania

[LOM]

Nå er flaskene hentet og jeg har fått følgende tilbakemelding vedr. merkingen:

C'en i Christiania er litt høyere enn de andre bokstavene i det ordet.

B A og Ø er større enn de andre bokstavene, si 3-4 mm høyere. Det er punktum etter B og etter A.

Ø'en har en strek tilsvarende den jeg skrev først i denne setning, bortsett fra at streken er litt mer slange, litt mer S formet, og tilsvarende på skrå. Definitivt ikke den svenske Ö.

En utrolig flott flaske, ikke bare fargen, men den rillete formen og den norske riksløven bak., og bokstavene.

[vemod]

Blått / fiolett glass:

Jeg har en B A Örnberg jaktflaske hvor glasset ser vekselvis blått eller fiolett ut, avhengig av om man ser gjennom glasset mot dagslys eller elektrisk lys... Ved "flat" belysning ser flasken svart ut. Lengde 16 cm. Vekt 300 gram.

[Banden]

Svarer på denne gamle tråden. Jeg og Lom henviste til en brun Örnberg avbildet i svart-hvitt og beskrevet i Bredo Berntsens samling. Jeg vil tro det er denne som nå er i Norsk Folkemuseums samlinger;

http://www.digitaltmuseum.no/things/lommelerke/NF/NF.1939-0074

Baksiden er ikke avbildet, men opplysningene angir B A Ørnberg Christiania og innkjøpstidspunktet 1939 stemmer med når Bertsens samling ble solgt.

mvh
Banden

[Banden]

Ørnberg-flasken over har byttet adresse i Norge Den er omtrent svart som Vemod beskriver, er lilla i elektrisk lys og blålilla i dagslys. Andre har tidligere konstatert at de lilla Ørnberg antagelig er en variasjon av blått....

Det får meg til å stille spørsmålet til eksperten Hirvi;
Får man lilla ved å overmette glasset med koboltblått, eller må man farge med mangan?
Og farger man glasset lilla med mangan, vil den da ha noe blåtone i dagslys?

Uten gjennomlys ser den nesten svart ut...

Jeg har forsøkt å ta bilde av den med gjennomlys, men kameraet autokorrigerer magenta til blått, så fargene blir ikke riktige.

mvh
Banden

[Hirvi]

Den var mörk din flaska, jag hittar inte mina papper om glasfärgning just nu men denna texten beskriver en del.
Hirvi


För att färga glas används olika metaller eller metalloxider. Exempel är:

gulgrönt - uranoxid eller kromoxid
gräsgrönt - kromoxid
blågrönt - kromoxid eller kopparoxid
mörkgrönt - kromoxid, kopparoxid eller manganoxid
ljusgult - selen, titanoxid, ceriumoxid
guldgult - selen, uranoxid
orange - selen, kadmiumsulfid
guldrubin - guldklorid, manganoxid
signalrött - selen, kadmiumsulfid, zinkoxid
rosa - selen, manganoxid
grått - järnoxid, kopparoxid, nickeloxid, manganoxid, järnoxid eller kopparoxid
ljusgråbrunt - järnoxid, nickeloxid
buteljbrunt - manganoxid, järnoxid, niceloxid, kolpulver
rödviolett - manganoxid
blåviolett - manganoxid, koboltoxid
ljusblått - koboltoxid
blågrönt - kopparoxid
klarblått - koboltoxid, manganoxid
svart - manganoxid, järnoxid, kromoxid, kopparoxid[1]

[Banden]

Ser man både kan bruke mangan og kobolt, evt en kombinasjon for å få til blå. Det man kan fundere på er da om min er en feilblanding/variasjon på den normale blåfargen, eller om man bevisst har forsøkt å blande smelten til en egen svart-lilla färg?

Hvor mye/lite skal til før man overmetter på kobolt/mangan og får så mørk farge? Er det små marginer?

mvh
Banden

[Hirvi]

Frågan är om vi har någon som kan svara på detta här på PES, men att glasbruken på den tiden hade stora svårigheter att få till färgerna på glasmassan är nog helt säkert, temperaturen i ugnen gick nog upp och ned under natten när dom smälte.

Sedan kan man undra om dom hade råd med att skopa ur kvarvarande glasmassa ur deglarna efter dagens slut, (vi skopade ur glasmassa om det var kvar när vi slutade) jag tror ju att dom fyllde på ny mäng på det kvarvarande glaset,
färgade dom om glasmassan i samma degel fick dom massa färgproblem i flera dagar, det kostade ju att byta degel, dom körde nog till degeln var utbränd, massor med faktorer som kan spela ett spratt när man färgar glas.
Hirvi

[vemod]

Kjøpt på Facebook :-)

Er det forøvrig oppdaget noen nye fargevarianter siden 2014…?