I en bytesaffär kom jag över denna plunta. Troligtvis Engelsk Nailsea 1788-1873. Troligen är denna från den lite tidigare perioden. Ca 12 cm hög.
Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Plunta igen
Collapse
X
-
Jag har läst lite grundläggande forskningsmetodik på universitetsnivå. Då jag nu gått igenom mina anteckningar kan jag inte någonstans finna ?magkänsla? eller ?tänkande? bland uppställningen av tillförlitliga källor.
Skämt åsido.
Anledningen till missfärgningen är enkel. Glaset kommer från två olika kärl som kan ha olika temperatur. Den lilla mängd vitt glas man tar på spiken är först varmt men det kallnar fort. Därför har det vita släppt från det mörka på en del ställen. Är glaset som förs på för varmt så blandar det sig med underliggande glaset.
Nedan finns en bild från Nailsea glass av Keith Vincent. Allt från tidsspannet sent 1700-tal till tidigt 1800-tal. Naturligtvis skall det se ut som pluntan på bilden. Men när jag tänker tillbaka så kan jag inte dra mig till minnes när jag sist såg någon sådan till salu. Kanske 766 har ett koppel sådana att erbjuda marknaden?
Comment
-
Intressant! Har sett liknande i porslin ifrån Kanton, var det vanligt att man gjorde sådana i glas också eller är det undantagsvaror?Ursprungligen postat av Lars KallinRolling pin!
Således en bakkavel.
Gåvor till hemmavarande fruar från deras män på sjön.
Har tydligen innehållit salt från början.
Comment
-
-
Hallå, "Rolling pins" säger man i England, inget namn i Sverige. Jag har också
stött på teorin att dessa skulle vara gåvor från hemvändande sailors och att de skulle innehålla kryddor, från Kanton. Nej, det är imitationer av brödkavlar, de flesta och i alla fall de blå tillverkade i Bristol, England. Lyckobringare skulle man kunna kalla dem. Symbol för trohet och skulle föra mannen hem från de frukatde haven. Som synes var pinnarna ofta bemålade med skepp och deviser. Nej, driver inte med någon. So long
Comment
Comment