Den som inte frågar får ingenting veta

[Tonsa]

Dykfyndade 2 L-knoppisar från 1923 häromdagen. De är märkta 6B vid "foten".
De har samma ljusbruna färg, är lika lite slitna så de känns som om de kommer från samma batch av flaskor. Det som slår mig är hur olika de ändå är när man ställer dom bredvid varandra, framför allt knoppen.

Så just därför har jag funderat lite över formarna man använde.
Framför allt kring formarna för de flaskor som inte är maskinblåsta (bra sätt att undvika problematiken med mun- eller handblåsta i olika varianter)

Hur många flaskor tror Ni man kunde producera i en form innan den kasserades?
Om ett glasbruk producerade ett visst antal knoppisar per år hur många formar hade man då?
Hur många glasblåsare behövdes för att blåsa alla dessa flaskorna?
Hur lång tog det att blåsa en flaska? Hur många fång t.ex.?

När man ser vissa flaskor vill man liksom sätta sig in i historien.

Tips om litteratur om kring formar och hur de skapades och brukades.
Det måste ju ha varit en egen yrkeskategori som tillverkade formarna misstänker jag.

[LS]

Hur många flaskor man kunde munblåsa per form, det är en intressant fråga som jag också undrat över och inte funnit svar på. Jag var så nyfiken att glasforskaren Åke Nisbeth uppringdes, denne kunde inte heller besvara frågan trots många års arkivforskning. MEN, sade han, jag kan svara så här; man blåste mer än fem tusen men inte så många som femtio tusen.

[Hirvi]

Hur många flaskor man kunde munblåsa per form, det är en intressant fråga som jag också undrat över och inte funnit svar på. Jag var så nyfiken att glasforskaren Åke Nisbeth uppringdes, denne kunde inte heller besvara frågan trots många års arkivforskning. MEN, sade han, jag kan svara så här; man blåste mer än fem tusen men inte så många som femtio tusen.

Så skall man nog svara, då är man kanske inte ute och seglar!
Får tro att ni pratade järnformar!

Att blåsa en knoppis i dom storlekar som visas,
tog väl 2-3min, det räckte med två anfång glas, ett till post, och ett anfång
över hela posten, ut på naveln, (att jobba med helpost,heter det).
Hirvi

[Hektor]

Här känner jag mig lite okunnig, ett till post och ett till anfång över hela posten, vad menas med det?

[Hirvi]

Här känner jag mig lite okunnig, ett till post och ett till anfång över hela posten, vad menas med det?

Jo! Man tar upp glas från en tom pipa,och blåser upp en post (luftfyld kula) det är ett anfång!
Sedan sticker man ner denna post i degeln (glaset) så långt att det täcker även naveln (det första anfånget på pipan),(helpost) sedan är det formning av glaset och blåsa flaskan.
Halvpost, då sticker man bara ner ca 75% av posten i glaset!

Bra att du frågar Hektor!
det är lätt att tro att folk fattar, bara för man själv vet!
Hirvi

[Hektor]

Det är glädjande att lära sig något som man känner för, är inte så ofta man har den äran.

[Tonsa]

Tack för svaren LS och Hirvi. Vore kul att se någon blåsa en flaska. Kanske man kan se som turist på något glasbruk idag?

Om man rent matematiskt tänker sig om det rimligt att tro att man blåste 15 flaskor i timmen i 8-10 timmar, säg 100 flaskor om dagen
6 dagar i veckan? ger 600 flaskor och gör på 50 veckor 30.000 flaskor.
Det skulle kunna bli 1 form per blåsare och år. Detta även om man "bara" tyade att blåsa 20.000 per år.

Samtidigt blir man lite förundrad när man hittar så många flaskor med upp 3-4 adderade år i botten.
Om bottenformarna användes under alla dessa år borde väl det första året vara mer slitet än det sista adderade året.
Eller?

Ursäkta om jag far i väg i tankarna men jag blir liksom fångad av historian i flaskan.

[LS]

För cirka hundra år sedan tog det ungefär en minut att blåsa en flaska, lite berodde det på om man hade svensk, dansk eller skottelag. Om man tänker sig arbete dygnet runt så blir det en hel del flaskor per år. Som exempel kan nämnas; Årnäs 6 500 000, Liljedahl 13 000 000 och Surte 20 000 000 per år. Det är otroligt och svårt att förstå att man kunde, men buteljglasbruken var tvungna att vara ytterst effektiva annars var man strax ute ur leken beroende på den brutala konkurrensen.

[Hirvi]

Att blåsa en flaska på en minut!
Det kan bli mycke missvisande,men säger man,
från 1min till 20min(storleken då) då är man mera rätt ute!
Att blåsa en flaska på en viss tid,vad räknar dom då,
den tiden dom står i formen, eller!
Det blir många moment, kanske 9-10 man i ett lag, i regel tre blåsare,
från första anfång på pipan, tills inbäraren lagt den i kylugnen,
då har flaskan farit kors och tvärs i verkstaden, och många gjort sin del på flaskan,
I ett sådant lag var det många glasklumpar i luften, runt 15 ämnen kunde vara igång på piporna,
postmakaren som satt på stolen, kunde ha 4-5 varma poster att hålla reda på med vänsterhanden,
postmakaren som fångade an och välsade och blåste ut, lämnade sedan över till den som satt på stolen och skötte posterna till rätt format.
Det var som ett ekorrhjul hela laget fungerade.
Detta var en liten del av momenten,för att göra en flaska!

[LS]

Långt driven specialisering av mycket duktiga människor ledde fram till de hisnande resultaten. I ett blandglasbruk tog det säkert längre tid att blåsa en flaska, men på de renodlade buteljbruken lär det handla om cirka en minut per objekt. I alla fall om man ska tro herrar Nisbeth och Fogelberg.