Knoppis på loppis.

[Ulferic]

Har märkt att jag mer och mer
tittar efter flaskor vid loppisbesöken.
Bland dagens köp fanns dessa åtta
flaskor. Märkta enligt följande.
1. H 1907. Hammar
2. Å 1904. Årnäs.
3. W.1907 Westervik?
4. A. 1907 Arboga?
5. G. 1908 Gefle?
6. B. 1902 Borensberg?
7. Ö. 1914. Östervik?
8. L 1901.
Nummer åtta har lite för mig underlig
märkning i botten. Se bild.
Alla dessa flaskor köptes i ett köp och
då ingick knoppölsflasktranportören
Kan ? tas bort eller?

[Ulferic]

Fick inte med åttans botten.
Här kommer bilden.

[LS]

Åren 1900, 1901 och 1902 hade Liljedahls glasbruk lite extra info under flaskorna, jag tror att de romerska siffrorna står för vilket arbetslag som blåst dem.

[Ulferic]

AHA det är en Liljedahl.
Får nog fortsätta att köpa
knoppisar tills alfabetet är
genomgånget. Finns det någon
på C und so weiter?

[Glasdykaren]

Eller formnummer, vilket borde underlättat service och underhåll.
De var nedsänkta i golvet och rätt så tunga mekanismer.
Eftersom det ofta var skiftgång så verkar det rimligt att fler arbetslag
använde samma formar.
-Men jag kanske har fel.

[A.F]

A, B, F, G, H, K, L, M, N, R, S, W, Å, Ö

Där har du alla.

Sedan finns det några extra som AB, Br, HAGA, Kylleskruf.

På S finns SUND, SURTE, SÖLJE, SÖLVESBORG.

W finns både Wentzelholm och Westervik.

[Ulferic]

Tack för den bokstavsparaden.
Ser att många bokstäver saknas
så det blir nog inte svårt att få
en komplett samling. Hmmmm..

[Ulferic]

Saxat från en artikel.
"det fanns 19-20 småskutor på
Kållandsö mellan 1924-42. Det
seglades bland annat sand från
Vättern som lossades i Årnäs där
den användes till glastillverkningen.
Årnäs hade själva två skutor som
uteslutande seglade med sand. De
bar namnen Gustav Adolf och M/S Daniel"
Kanske något av värde att veta för
några.
Artikeln finns att läsa i tidningen
Västgötabygden nr.4 1980.

[Tonsa]

Ab

Fortfarande ingen ledtråd till vad AB är för tillverkare? Är dom sällsynta.

[LS]

Eller formnummer, vilket borde underlättat service och underhåll.
De var nedsänkta i golvet och rätt så tunga mekanismer.
Eftersom det ofta var skiftgång så verkar det rimligt att fler arbetslag
använde samma formar.
-Men jag kanske har fel.

Diskussionen är intressant men inte ny, knoppismärkningarna finns bevisligen till för spårbarheten. Bryggerierna kunde ösa ovett över t.ex. Borensbergs Glasbruk om många flaskor tillverkade där (B) gick sönder vid hanteringen. Men vem skulle bruksledningen skicka klanket vidare till? Formen, nja det vete tusan, fysiska personer som gjort flaskorna ligger kanske närmare till hands.

Men som ovanstående skrivit, alla människor har fel fel emellanåt, naturligtvis även jag. Och eftersom det ännu inte finns någon bevisföring att tillgå återstår endast logiska resonemang.