Ruinromantik

[Ulferic]

Fördelen med att samla diverse bröte är
att ofta får charm gå före chick. Har två av
dessa filebunkaskålar med diverse skador
och skavanker. Många skulle nog klassa
dom som ruiner och förpassa dom till närmaste
inrättning som sysslar med destruktion. Men så
länge de är i ett stycke så behåller jag dom.

[766]

Den var rolig.

[Ulferic]

Den här morteln skulle nog om den tillverkats
idag klassats som en ruin och kastas. Denna
mortel har vid tillverkningen någon gång på
1800-talet spruckit. Istället för att kasseras
har den försetts med ett järnband som löper
från öra till öra. Sprickan syns tydligt på bild
två. För att morteln skall stå stadigt har en
skåra huggits i botten.
Delningen kan naturligtvis uppstått efter en
tids nyttjande och då har säkert en lokal smed
fixat skadan.

[766]

Mys pys mortel, uum. Får ett leende på läpparna vid anblicken.
På tal om mys pys, har en pälssymaskin här från 20-talet och den njuter jag av vid anblicken. Faktum är att det är enda anledningen till att jag köpt några sådana (2st), har en arm som joxar i magiska rörelser för att överföra tråden.
Maskinen är gjord med hög mekanisk status och tillika en viss konstnärlig sådan också.
Får säga som Peder Lobbe: Vissa ser i en skruv vad andra ser i en hel maskin.
Peder var den förste här i världen som gav ut en mekanisk handbok. Fy tusan vad han hade mycket i huvudet.
Får verkligen hoppas att vi inte har kommit alltför långt från rubriken vad den nu var!?
Släng in en bild på mortel och Vi kan berätta vilken hattstorlek du har!!

[Ulferic]

Hittade 40 kilo "mortel" Vilken huttstorlek har jag då?
Håller faktiskt just nu på att fota smidesdetaljer på
diverse föremål. Ofta är detaljerna bättre än helheten.
Ämnet var ruiner. Har hänt att men ruinerat sig på ruiner.

[E.B.]

Räddade denna från soppåsen på stamstället. Lagad och limmad vid olika tillfällen, ett hål i den undre kulan efter en bit som försvunnit. Ett perfekt objekt för jämförelse tyckte jag, den ska inte förgås än. Nu är ju frågan som så ofta med denna typ av flaskor med lite grönton i glaset, är den från tiden eller är det Ture Berglund.Tycker att bottenslitaget och massans orenheter ser rätt ut och inte hade man lagt så stor möda på att rädda en Berglundgrej. I alla fall så blir en ett bra jämförelseobjekt för framtida inköp av dylika flaskor.

[A.F]

Ingen Ture där inte, den ser bra ut.

Skulle kunna vara ifrån sent 1700-tal och framåt
1830 ungefär.

[E.B.]

Ingen Ture där inte, den ser bra ut.

Skulle kunna vara ifrån sent 1700-tal och framåt
1830 ungefär.

Då får den trots sin ruinstatus en framskjuten plats i samlingen och blir bra jämförelsematerial

[A.F]

Då får den trots sin ruinstatus en framskjuten plats i samlingen och blir bra jämförelsematerial

Här är en länk till mina 3 jag har.

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=4562

Och en bild ifrån boken Gammalt glas

[E.B.]

En ruin till som jag var tvungen att släpa med hem. Krutflaska i mässing som varit med om lite. Lagad, lappad och allmänt mobbad. Den har nu fått ett hem där den trots sin ruinstatus får uppskattning. Förresten, vad tror ni om ålder och härkomst på denna?

[E.B.]

I forumstrulets tid så kunde man väl inte hoppas på några åsikter om krutflaskan. Knuffar därför upp den nu och hoppas på en kommentar eller två om ålder och ursprung.

[Kaptenen]

Ottomansk dvs Turkiet / Balkan och förmodligen 1800-tal.

http://www.trocadero.com/stores/TheOldBazaar/items/932597/item932597.html

[E.B.]

Tackar Kaptenen, samma form och utförande!

[bwh]

LITE irriterande är det nog att storleken är hemlig, men är dess längd överstigande 15 cm bör den nog ha burits, ej av någon person, utan av ett kavalleridjur - kanske en kamel?
Och Ottomansk kulturkrets kan väl vara troligt, men kan även vara lite längre österifrån - mönstret synes mig vara ganska persiskt
Tiden bör väl oxå vara från svartkrutets dagar, 1800-talet ungefär - där finns väl ingen pip vid mynningen?

[E.B.]

LITE irriterande är det nog att storleken är hemlig, men är dess längd överstigande 15 cm bör den nog ha burits, ej av någon person, utan av ett kavalleridjur - kanske en kamel?
Och Ottomansk kulturkrets kan väl vara troligt, men kan även vara lite längre österifrån - mönstret synes mig vara ganska persiskt
Tiden bör väl oxå vara från svartkrutets dagar, 1800-talet ungefär - där finns väl ingen pip vid mynningen?

Sorry för knapphändig info, nu ligger den hemma och är omätt. Kan dock säga att den är ca 20 cm så den kanske har hängt på en kamel! Pip/kork finns ingen kvar. Såg liknande mönster, men annan form på krutflaskor som sades komma från Spanien, men man lånar väl av varandra i metallvärlden också.