Lite svårtolkat.

[Ulferic]

Ett av helgens köp. Ostform-ostkar med en lite svårtolkad text. Ser visserligen vad det står men innebörden är värre att förstå.
Kostar en ost plus ett tecken efter. Har spekulerat lite vilt fram och tillbaka. Det som kanske kan vara den rätta tolkningen är: Ägaren till formen har varit lite ilsken över att behöva ge prästen och andra i församlingen ett viss kvantitet ost. Tyckte kanske att det var onödigt att behöva föda prästen. Vet inte hur länge denna bestämmlse fortlevde. Är säkert ute och seglar men vem vet. Finns också ett årtal på andra sidan men det årtalet är nog inte sannolikt även om det finns rätt många formar med årtal.

[Tingeling]

Kosta renost!

(tyckte det lät kul)

[hose]

Det er det tyske dobbelt s som står der, og det tegn har en betydning i vægt. Jeg kan bare ikke huske hvor jeg har set det. Hvis du kan finde det kan vi måske tyde.
Det var dengang der var quint og lispund osv.

Nej vent lidt det er i møntfod - rigsdaler og skilling - der var tegnet vist det dobbelt s. Nu ved jeg måske hvor jeg skal søge.

[hose]

Her var et sted det sod. Dobbelt s er forkortelsen for skilling. http://209.85.135.104/search?q=cache...lnk&cd=9&gl=dk

Så mangler bare oversigten - hvor var den?
@ havde også en betydning.
FBQ må kunne disse forkortelser.

[Ulferic]

Intressant vinkling på texten hose. Tittade på sidan du hänvisade till och även några på svenska. Sista tecknet ser likadant ut som på den danska sidan. Hittade inget att jämföra med på svenska sidor. Kanske problemet med texten får sin lösning även om jag tror att det blir svårt.

[hose]

Ulferic du glemmer den danske indflydelse - mange hundrede år med dansk går ikke i glemmebogen. Den oste-kasse kan let stamme fra et sted hvor dobbelt s har været brugt længe.

[hose]

Men du skal bare kikke i nogle gamle papirer. Jeg har set bo dokumenter hvor der var brugt forskellige tegn. Ganske som alle idag ved at 1 SEK=0,80 DKK

[Ulferic]

Skrev i mitt första inlägg att det finns ett årtal på andra sidan. Tror själv inte så mycket på att det stämmer men kan kanske vara en ledtråd. Årtalet är 1688, men som sagt är mycket osäker på att det stämmer. Danskarna har även tidvis besökt oss här i Västergötland.

[gello]

Kan det inte vara så att någon snickarkunnig gjort ostformen på beställning och skämtsamt satt priset på produkten?

[Ulferic]

Skall till en Skaraborgare för att komma på en sådan lösning till texten. Oftast är det enklaste det svåraste att komma på. En mycket trolig förklaring gello.

[gello]

Från Västergötland kom lagen och religionen. Den mycket omtalade Ansgar var ju bara en parentes, då han reste hem fortsatte ju bloten som om ingenting hänt. Annat var det med Sigfrid. Bland Västgötar intar ju naturligtvis Skaraborgare en särställning.

[FBQ]

Kunde ju vara kul att se andra sidan alla fall.
Dubbel-S brukas i svenskan även i tryckt text alla fall en bit in på 1700-talet, så visst kan det vara det. Fast 1 skilling, då var nog osten ganska billig.
Det där med ostarna var väl mest att det var en praktisk detalj. Tiondet var ju egentligen uträknad i spannmål, men man kunde lösa det precis som man ville - prästen var nog glad åt pengar, men det hade man dåligt med. Spannmålet behövde man ju oftast själv för gårdens behov, men ost och smör var lyxvaror man kunde avstå och då fick de gå till tiondet. Blev väl lite av kotym att tiondet skulle erläggas så, och det är ju först i andra hälften av 1800-talet som bönderna börjar erlägga all skatt i pengar i stället, så det hade nog gått bra.
Fast jag undrar om det inte har med något frieriskämt att göra i stället. Ostkar var ju vanliga friargåvor eller "känningar", och jag har sett humoristiska anspelningar förr. Är mönstret i botten de vanliga?
Slog mig nu att ostar faktiskt var vanliga gengåvor från flickornas sida. Kanske det helt enkelt handlar om att snidaren velat ha en ost som gengåva av sin käresta för sitt ostkar? Kanske hette han helt enkelt något på B?