Finns det nåra mortelsammlare där ute i kylan?? Riktigt gammla alltså!:
Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Gjutjärnsmortel
Collapse
X
-
Min äldsta bedömer jag till 1700-talets första hälft. Den har formen av en karolinsk silverbägare typ men gjuten i en sliten form och troligtvis i myrmalm. Riktigt go!!!
Endast 40 spänn på loppis dock utan stöt. M en jag har köpt till en sköning i efterhand. Gott nytt år alla som läser!
Comment
-
Hallå Bäckis igen.Ursprungligen postat av bäckis Visa inläggBugar å tackar för ditt tips!!
Tycker du borde bjuda på lite bilder. Ta och ge, du vet. So long...
Comment
-
Teorierna om sjö kontra myrmalm är utredd i en av 4 böcker om "Järn i Smäland" del I och del II som heter "Från blästbruk till bruksdöd" Ingår i en serie "Smålädsk järnhantering under 1000 år.Ursprungligen postat av HgF Visa inläggDe där teorierna om myr- och sjömalm skulle jag vilja ha utredda ordentligt. Och hur gör man när man gjuter i "sliten form"?
Intressant läsning men jag kan inte direkt hitta stället där man talar om sjömalm som den bästa av limonitmalmerna för gjutning. Det kan nämnas att Huseby använde endast sjömalm utan inblandning av myrmalm eller bergmalm.
Det Huseby tillverkade var i stort sett endast gjutna saker.
Nör man gjuter i sliten form vet jag inte men det borde ju bli väldigt mycket gjutskägg som fick tas bort med handkraft. Kanske någon annan vet. Man kan kanske jämföra med dåliga formar för pressglas.
DG
Comment
-
Sliten gjutform
När jag skriver "sliten gjutform" tänker jag på att relief dekoren på min mortel i det här fallet är en aningen otydlig och var säkert skarpare när formen var ny.avisst har mekaniskt slitage under århundraden också gjort sitt eller vilket inte är omöjligt har jag HELT fel.
bäckis
Comment
-
För att nu stanna upp en stund vid masugnen där mortlarna gjuts. Möjlighet till "Slitna formar" ges knappast, inte heller tror jag jämförelsen med flasktillverkning håller här. Mortlar och allt annat gjutgods i järn, egentligen i tackjärn, gjuts i sandformar. Man har en modell, i regel i trä, som man pressar ned i en särskild sandblandning där man får ett hålrum som i princip representerar morteln, i vilken man sedan häller det flytande gjutjärnet/tackjärnet.
Här kan man kanske tänka sig en sliten trämodell, men även det ät lite tveksamt. Återstår då att föremålet, morteln, har slitits på naturligt sätt genom att användas till en viss avtrubbning i formerna.
Myrmalmsjärn var - har jag för mig - en mer eller mindre vikingatida metod att snabbt med en primitiv färskning komma fram till en någotsånär användbart smidesjärn, låt gå av låg kvalitet. Poängen var väl egentligen råvaran som var avsedd att gå direkt i masugnarna, men denna råvara kunde tydligen förädlas till smidda produkter av användbar kvalitet utan att gå omvägen via tackjärn och färskning under stångjärnshammaren. Men det verkar långsökt att man tillverkade mortlar med denna metod. Mortlar, grytor och liknande husgeråd göts i sandform med en masugn som grundplåt och där säkert denna sjö/myrmaln förekommer i smältan tillsammans med vanlig järnmalm och sedvanlig skrotinblandning.
Comment
Comment