Hur började det?

[MonsterM]

Så här är det, för något år sedan så insåg jag att mitt kall är antik & design. Jag har nått den beaktade åldern av 29 och tycker det själv är rätt märkligt att jag så sent ska helt plötsligt se det vackra och underbara med Sveriges rika kulturhistoria.

Jag har en farbror som är antikhandlare, men har liksom aldrig tidigare förstått vad han egentligen har ägnat sig åt eller varför, men nu är det helt plötsligt uppenbart. Min aha-upplevelse var troligtvis en av Stig Lindbergs kaffekoppar. Hade några kamrater som brukade vara på tradera och en av dessa kamrater visade hur en kaffekopp hade sålts för över tusen kronor. Naturligtvis tyckte jag då att det var vansinnigt att betala så mycket "bara" för en kaffekopp. Blev dock så intresserad och ta reda på varför någon kunde betala så mycket för ett föremål som för mig ansågs banalt. Började söka information på internet, blev lite mer intresserad, köpte lite litteratur, blev ännu mer intresserad, hittade PES och var fast

Det jag skulle vilja veta om mina PES:are är när och hur de fattade tyckte för antik, konst och design?

Så ni får jättegärna fortsätta denna tråd med att ange:

1. Hur det började
2. Vilken ålder ni hade när det började
3. Hur länge ni hållt på?
( Sista frågan är bara så jag vet hur långt efter jag ligger)

[Samlartrollet]

Svar
Fråga 1. & 2. Vet inte hur det började men har alltid samlat på något. Som liten var det plastprylar som man kunde koppla ihop, bokmärken, Plasttroll, stenar och levande möss (jo det är sant, vi bodde vid skogen och mössen tog sig in och jag vägrade att tillåta mina föräldrar att ha mössfällor så det fick bli en bur där de inte kunde ta sig ut igen. Jag byggde ett hus uppe i skogen som jag tömde ut dem i och begrep naturligtvis inte varför det aldrig var några möss "hemma" nästa gång jag hällde ut ett gäng möss, vilket var dagligen)

I tonårstidens begynnelse hade jag hästnoja och samlade på hästbilder, böcker och allt med hästanknytning utom en levande häst för det fick jag ingen. I 18-års åldern då jag blev med lägenhet så samlade jag krukväxter och hade väl ett 50-tal i en liten etta. Växtintresset lever kvar fast i lite andra former vilket du kan läsa om på min hemsida. Tomtar har jag samlat på sedan tidig tonår. Gamla prylar har jag alltid intresserat mig för och glassaker i alla dess former.

Så jag kan väl säga att jag samlat på något i hela mitt liv efter 1 års ålder då jag enligt uppgift samlade på alla nappar jag fick fatt på, både egna, andras och upphittade. Så hur länge jag samlat kan du utläsa av min profil

[FBQ]

Tror jag har berättat det här förrut, men tråden är kanske svår att hitta så jag svarar väl igen.

Jag var väl 6-7 år när jag började samla på frimärken. När jag var 10 år började jag samla på mynt - det hade mycket att göra med att man för en billig summa kunde hitta kopparmynt från Kristina, Gustaf II Adolf och Karl XII osv. som gjorde att jag började faschineras.
När jag var sådär en 13 år började jag samla på brev och gamla böcker - 1800-talsböcker var väl det jag mest köpte. Sedan blev det väl efter några år alltmer annat - i början Ekebysaker och annat lite halvgammalt, men jag har väl letat mig allt längre tillbaka efterhand.
Hur länge jag hållt på går väl att räkna ut - fast eftersom jag hållt på med allt så finns det ju massor med luckor.
Har väl dessutom märkt att ett stort och välordnat referensbibliotek och bra referenssamlingar är det viktigaste (lite klent beställt på den fronten) - man kan inte minnas allt - alla fall inte jag :-)

[Samlartrollet]

Här är några tidigare trådar http://www.precisensan.com/antikforu...e+samla&page=2
och en mer nonsens tråd http://www.precisensan.com/antikforu...ighlight=samla

[Tingeling]

Flyttade till ett större hus och behövde lampor och en del möbler för att fylla ut rummen och började gå på auktioner. Efter ett tag blev jag nyfiken på varför en del saker gick dyrt, köpte en typisk allmän antikbok (fredlunds) och den gav mer frågor än svar. Startade med att samla sådant som det står under vad det är (ekeby!) och för varje sak som inköptes så försökte jag ta reda på vad det var, inte lätt när man inte hade tillgång till vare sig internet, litteratur eller antikintresserade vänner. Det startade för 15 år sedan,mitt under värsta karriär-och barnafödandet så pengar och tiden räckte inte riktigt till........

Kan sakna början av handlandet, när man kom hem med en låda full av fynd som man inte visste vad det var, idag är jag mer blase och punktköper mer.
Och har aldrig samlat något innan, min barndom var mer slit o släng.

[hose]

Ved ikke hvornår jeg startede, men samlede på mønter vel som 10 årig. Samlede på masser af ting. Har altid været fascineret af historie. Ville engang gerne være arkæolog, men blev det aldrig.
Når et område begynder at interessere mig - så læser jeg om det og gør indkøb. Læser mere og så en dag bliver jeg træt af det.
Idag køber jeg lidt af hvert. Men metaller er min passion.
Så har jeg min leveregel:
Hvis en ting er fremstillet efter 1900 - så er den helt ny.
Fremstillet mellem 1850 og 1900 - ældre ting, men ikke noget særligt.
Fremstillet mellem 1800 og 1850 - Ja ok det er en gammel ting.
Fremstillet før 1800 - god antikvitet.
Og jeg køber helst ikke noget hvis ikke det er ældre end 1850. Ihvertfald så betaler jeg ikke noget for ting fra de 2 første kategorier.

Det udgangs punkt gør ofte at folk misforstår mine svar. De har denne dejlige gamle ting fra år 1900 - og jeg betragter tingen som ganske ny.

Samlegenet går ikke i arv. Min datter har bedt mig markere alt som er noget værd. Til den dag hvor de skal rydde op efter mig. Min søn chokeres over de ting jeg køber og hvad jeg betaler. Senest en skål som kostede mig mere end hans månedsløn (studerende på SU)

[Lina Johansson]

Hej!

Jag är 27 år och brinner för konst- och kulturhistoria. Har fått mitt intresse genom min far och var alltid med honom när jag var liten. Det var mässor, auktioner, loppisar allt sånt där en antikfrälst far runt på. Jag måste säga MonsterM, villket jag inte tros stämmer in på vem du är :-) men att väcka det antika intresset hos yngre är i dag inte lätt med tanke på hysterin på att allt ska vara nytt och åter nytt. Så du med dina 29 år är ett sällsynt fall, men så har du också en farbro som är antikhandlare.
Vore så himla kul och höra ifrån några andra yngre man kunde dela sitt intresse med, andra likasinnade. Inte för att det är något fel på de äldre, känner en hel del som är både trevliga och goa samt besitter stor kunskap i ämnet.

[Lina Johansson]

Ta till vara på intresset och utveckla det, det är mycket givande, kul och lärorikt.

[Samlartrollet]

Hej!

att väcka det antika intresset hos yngre är i dag inte lätt med tanke på hysterin på att allt ska vara nytt och åter nytt. Så du med dina 29 år är ett sällsynt fall, men så har du också en farbro som är antikhandlare.
.

Håller inte med om att allt skall vara nytt när det gäller yngre generationer. Har bekanta som jobbar på loppisar och de säger att många yngre handlar både möbler och udda porslin, nyare eller äldre. Senaste flugan skall tydligen vara att duka varje kuvert unikt dvs att udda glas, bestick och tallrik till varje person. Då vet alla vems glas som var vems. Bekanta säger att mångayngre dessutom köper olika muggar osv. Visserligen pratar jag inte antikintresse utan bara att alla yngre vill inte ha nytt utan tvärtom. Lite av 60-70-talets bohemstil verkar vara tillbaka.

[Äjth]

Det är ganska intressant hur det ska sluta, inte bara hur det började!
Var det inte Hose som skrev hur hans barn ville att han skulle märka upp vilka ting som var värt ngt så det blev lättare att röja, sedan han var borta!?
"Samlegenet går ikke i arv. Min datter har bedt mig markere alt som er noget værd. Til den dag hvor de skal rydde op efter mig. Min søn chokeres over de ting jeg køber og hvad jeg betaler. Senest en skål som kostede mig mere end hans månedsløn (studerende på SU) "

[Samlartrollet]

Det är ganska intressant hur det ska sluta, inte bara hur det började!
Var det inte Hose som skrev hur hans barn ville att han skulle märka upp vilka ting som var värt ngt så det blev lättare att röja, sedan han var borta!?
"Samlegenet går ikke i arv. Min datter har bedt mig markere alt som er noget værd. Til den dag hvor de skal rydde op efter mig. Min søn chokeres over de ting jeg køber og hvad jeg betaler. Senest en skål som kostede mig mere end hans månedsløn (studerende på SU) "

Hua så hemskt. Mina barn får själva avgöra vad de vill ha efter mig och in te efter värdet

[hose]

Hua så hemskt. Mina barn får själva avgöra vad de vill ha efter mig och in te efter värdet

Hun mente at når det skulle sælges - ja så skulle hun have værdien og ikke forære det væk til en køber. Da hun ikke kan vurdere, om en af mine ting er 1700tals eller 1800tals eller måske 1900tals - ja så risikerer hun at sælge en 1700tals ting til en 1900tals pris.
Og selvfølgelig skal hun have værdien. Det er da helt klart.

[Susiflätan]

Samlartrollet och jag har mycket gemensamt

När jag var liten samlade jag på bokmärken, klippdockor och djur (möss, maskar, vildfåglar och kaniner och av samma anledning som Samlartrollet).

När jag blev äldre fortsatte intresset för djur men nu större djur - hästar! Jag samlade tidningar, dikter, vykort, artiklar, ja allt som hade med hästar att göra. Fick heller aldrig någon häst, även om jag hade många konstruktiva förslag till mina föräldrar.

Året jag skulle fylla 18 år fick jag min första lägenhet i Ystad och den fyllde jag snabbt med begagnade möbler som jag lutade av och med växter. När jag senare flyttade till Lund till ett studentrum på 16 kvm hade jag 70 krukväxter, en katt och en nymfparakit...

Därefter har samlandet och "fyndadet" fortsatt med möbler, porslin, glas mm. Inriktningen på 50/70-tal har mer och mer kommit att ta överhanden. Med åren har jag också lärt mig att kunna skiljas från saker, en viktig sak för en samlare - tycker jag.

[Äjth]

För min del började jag samla på plånböcker i läder, för de doftade så gott och sedan blev det knivar. Min farmor som bodde på övervåningen hade prytt hela trapphuset upp med sameknivar i renhornsslidor. Vi fick inte röra dom.
Men jag samlade inte och höll ordning.
Jag är ingen samlare, jag är en sökare.
Glädjen i att finna, ruset i att söka, driver mig. Ibland blir det en samling av endera tingest, stor eller liten, men i likhet med Susiflätan har jag inga större svårigheter att göra mig av med sakerna. Vissa saker är svårt förstås men det handlar mest om ting laddade med känslomässiga bindningar till nära och kära. De har sin naturliga plats och avyttras inte.

[johlin]

Jag är 23, det hela började för sissodär 2 år sedan. Fyndade ett stort superellips bord på loppis för 200 kr. Alldeles för stort för min lilla lägenhet och sålde det någon vecka senare för 8500 kr. Imponerade mig själv över att jag faktiskt visste vem Bruno Mathsson & Piet Hein var, och att jag var först på fyndet. Det här var precis innan loppisen stängde. Sen dess har jag sprungit på fler och fler loppisar, följer auktionsvärlden med spänning, antikrundan, PES, tradera, blocket osv. Köper, säljer och samlar! Specialiserar mig på moderna möbler och svenskt porslin och keramik, men känner mig fortfarande väldigt ny inom ämnet. KUL är det iallafall!