Målad, De Porceleyne Fles - 1930
Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Inköpstorka!
Collapse
X
-
Sen replik
Kopparna är mycket riktigt koboltsblå?..Rörstrand, från -51. Bilden blev inte bra?..ändå tog jag 20st för att kunna välja ut det bästa, blev tvungen att göra den lite ljusare, annars hade kopparna varit svarta.
Köpte löv-assietterna för jag var säker på att jag hade sådana koppar hemma.
Har letat o letat?.finner dem inte, det är inte första gången det händer. Tror att jag ibland sett grejer på nätet och efter någon vecka så inbillar jag mig att jag har dem.
Assietterna är ostämplade men känns helt klart som Gustavsberg och som Peter säger modell KS?. Plockade fram assietter av Albion, Svedese, Akademi och Ranka som alla är på KS modell??bottenringen stämmer inte.
Comment
-
Nu äntligen kom lampan fram i förrådsbytestider. Den är ca 40 i diameter och är etikettmärkt "Dahlen". Kan den vara ett intressant bytesobjekt måntro?Ursprungligen postat av Tingeling Visa inläggHar inte köpt en rolig sak på flera veckor! Väntar med iver fram mot bakluckeloppisarna, det är ett par i helgen som brukar vara bra. Är det flera som har likadant, ingen som visar nya inköp?
I helgen inköptes endast 70talsprylar,ett Atari Vsc med spel, 70talstyg (mycket orange och brunt!) och en guldkroken snapsgris och inget är kvar här hemma tack och lov. Letade efter en orange taklampa i glas men det hittade jag inte till den 20åring som har flyttat hemifrån. I helgen ska han med så då lär det bli mer 70tals prylar, letar även efter Gustavsbergs Arenatallrikar.
Är det fler som har ungdomar som vill ha den typen av inredning?
Comment
-
Det är riktig inköpstorka här just nu - fast jag försöker vara lite social så här under semestern, så det har inte blivit så mycket tid att köpa något.
Har städat vinden uppe hos mor och far i stället. Räddade momors mors draperi från 1920-talet, mormors fars ottomanöverkast från 10-talet, och en väggvepa mormor gjorde gjorde till morfar ca. 1935. Det kanske kommer bilder på dem när det det blir tillfälle.
Annars köpte jag Lagerbrings historia i 2:a upplagan. Det var lite rolig sommarlektyr. Roligast var "Sweriges närwarande Tilstånd". Ädelfors bruk bryter guld med förlust, men försvaras ändå; han beklagar sig över det minskade anslagen till manufakturverken, och beklagar storligen att man inte fortsatt satsa pengar i silkesodlingen i Lund. Ostindiska kompaniets vinster är oviktiga för Sverige - all virkesexport är skadlig för landet.
Comment
-
Kan väl lägga in mina senaste inköp också, inget märkvärdigt men det får väl vara med.
Skrinet hade lite fanerskador, faneret är maskinsågat fast det är nog alla fall runt 150 år. Lite skrin har man väl alltid användning av och det kostade bara 25:-. Pressglasfatet kostade 10:-, som synes har det ett bortslipat puntelmärke.
Comment
-
Ännu ett pressglas med puntelmärke, jag blir med lappadockor.
Tar dom aldrig slut, har plötsligt jorden blivit invaderad av dessa bestar.
Nu börja väl den mest godtrogna att vakna eller?
Varför i helsike skulle "någon" göra ett fat i pressglas med puntel, finessen var ju att det skulle gå undan och inget klabb med efterarbete.
Comment
-
Det var så vasst skägg på dom, så man skar sig på det,Ursprungligen postat av Hektor Visa inläggÄnnu ett pressglas med puntelmärke, jag blir med lappadockor.
Tar dom aldrig slut, har plötsligt jorden blivit invaderad av dessa bestar.
Nu börja väl den mest godtrogna att vakna eller?
Varför i helsike skulle "någon" göra ett fat i pressglas med puntel, finessen var ju att det skulle gå undan och inget klabb med efterarbete.
det gick fort att värma bort!
HirviSVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/
Comment
-
Egentligen tycker jag vi kunde slå våra kloka huvuden tillsammans för att ta tag itu med puntelmärkesproblemet ordentligt.
Det vore ju intressant att få reda ut frågan ordentligt. Även om jag inte är fullt så skeptisk till puntelmärken som Hektor så har jag som jag visat en hel del som jag tror med största sannorlikhet gamla saker utan puntelmärke.
Det vore kul med olika reflexioner och helst lite belägg på hur man efterbehandlat pressglas vid olika glasbruk under olika tider - kanske i olika prisklasser?
Sålänge glasbruksarbetarna har 1800-talslöner så är väl lite puntelmärken inga problem. Pressglas har ju faktiskt också hört hemma i olika prisnivåer. Från början var ju inte tanken att det skulle gå undan utan efterarbete - utan att man skulle kunna göra saker som inte gick att göra med glaset när det frihandsblåstes. Att det gick undan var en extra bonus, som sedan blev huvudskälet när pressglaset förlorat nyhetens behag.
Dessutom finns ju som vi tidigare nämnt metoder för eftervärmning utan att ge puntelmärke.
Kanske en egen disskussion?
Comment
-
Vet inte FBQ, vilken eftervärmningsmetod du syftar till?Ursprungligen postat av FBQ Visa inläggEgentligen tycker jag vi kunde slå våra kloka huvuden tillsammans för att ta tag itu med puntelmärkesproblemet ordentligt.
Det vore ju intressant att få reda ut frågan ordentligt. Även om jag inte är fullt så skeptisk till puntelmärken som Hektor så har jag som jag visat en hel del som jag tror med största sannorlikhet gamla saker utan puntelmärke.
Det vore kul med olika reflexioner och helst lite belägg på hur man efterbehandlat pressglas vid olika glasbruk under olika tider - kanske i olika prisklasser?
Sålänge glasbruksarbetarna har 1800-talslöner så är väl lite puntelmärken inga problem. Pressglas har ju faktiskt också hört hemma i olika prisnivåer. Från början var ju inte tanken att det skulle gå undan utan efterarbete - utan att man skulle kunna göra saker som inte gick att göra med glaset när det frihandsblåstes. Att det gick undan var en extra bonus, som sedan blev huvudskälet när pressglaset förlorat nyhetens behag.
Dessutom finns ju som vi tidigare nämnt metoder för eftervärmning utan att ge puntelmärke.
Kanske en egen disskussion?
Frågan om puntelmärke på pressglas är ju befogad!
Som ett ex, vi gjorde (pressade) spenkoppar,(man såg mjölken gå igenom dom),
då fick vi i hyttan sätta varje kopp, på en grej som snurrade, och en kraftig gasollåga stod på föremålet,detta hade en man fullt upp med, det fick inte vara nogot vasst på dom! (det värmdes bort)
Dom var för tjocka för att eftervärma i sliperiet, (skulle spruckit då)
Dom älsta pressarna var ju av trä, där två man fick hänga i hävstången,
att reglera tryck gick ju inte, det var nog bara att hänga på så mycke dom orkade!
Vi får se om flera vill hänga på, med dessa pressglasskarvar!
HirviSVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/
Comment
-
En hel del av det tidiga pressglaset är ju gjort i flera delar.
Har t.ex. skålar som är tillverkade i 3 delar. "Fatet" för sig, benet för sig och foten för sig. Då var det väl praktiskt att använda "blåsröret" vid sammanfogning av de tre delarna.Gud gjorde några perfekta huvuden,
resten satte han hår på.
Comment
Comment