Var ute i strålande solsken men i bitande kyla under lördagseftermiddagen vid området känt för Karl XII:s landstigning vid flykten från Turkiet. Promenerade cirka 400 m åt öster och vände sedan åter, hela tiden med uppmärksamheten riktad såväl mot havet som mot golfbanan vilken var lindrigt ockuperad av golfare, men ändock, man vill ju inte ha en boll i bollen.
Vid återfärden, då golfarna slog åt annat håll, hade jag full fokus på sjösidan vilken hade åtskilliga änder, skarvar och knölsvanar som fotoobjekt. Bland en större grupp knölsvanar upptäckte jag något som såg märkligt ut: En knölsvan med två halsar och naturligtvis två huvuden! Med bultande hjärta lät jag kameran smattra likt en kulspruta under första världskriget, skyndade mig till bilen och körde snabbt hem för att redigera bilderna. Jo, då! Jag hade inte sett fel. Svanen hade två halsar och två huvuden.
Gick in och googlade på siamesiska tvillingar på djur och fann detta från ”Illustrerad vetenskap”:
”Siamesiska tvillingar är i princip ¬enäggstvillingar, som inte helt har skilts åt under fosterutvecklingen. ¬Enäggstvillingar kännetecknas av att de har utvecklats från samma befruktade ägg, genom att fosteranlaget på ett tidigt stadium i utvecklingen delat sig i två.
Om fosteranlaget av en eller annan anledning delar sig för sent, ¬bildas det inte två åtskilda foster. De kommer därför att sitta ihop i större eller mindre grad, när de föds. Det finns exempel på siamesiska tvillingar hos i stort sett alla däggdjur, men de ¬förekommer också bland fiskar, ¬groddjur, ormar och sköldpaddor.”
Eftersom det inte nämndes något om förekomsten av siamesiska tvillingar bland fåglar, mailade jag SOF (Sveriges Ornitologiska Förening). Efter någon timme fick jag svar från ordföranden i föreningen, Svante Svanander, som sade att han aldrig hade hört talas om nämnda tvillingar bland fåglar. Det han tyckte var konstigt, var att svanens egenhet upptäcktes av någon så sent som när den var adult. Han menade att redan som pulli eller juvenil borde någon ornitolog ha uppmärksammat den. På måndag kommer Svante ner till Trelleborg via Skurups flygplats och då ska jag guida honom vid Stavstens udde. Måtte nu svanen vara kvar! Enligt ordföranden ska han föreslå styrelsen, att så snart han sett svanen, ska den kallas för Cygnus olor (latinska namnet för knölsvan) med tillägget olso ( efter mitt efternamn Olsson) i fågellitteraturen ,och det är jag väldigt stolt över.

.
.

Comment