Nils Ferlin

[Rubus Arcticus]

Får jag lämna några blommor
- ett par rosor, i din vård
och du må ej varda ledsen, min kära.
Ty de rosorna är komna från en konungagård,
det vill svärd till att komma dem så nära.
Den ena den är vit
och den andra den är röd
men den tredje vill jag helst dej förära.
Den blommar inte nu,
först när givaren är död.
Den är underlig den rosen, min kära.

Den blommar inte nu,
först när givaren är död
- men då blommar den rätt länge, min kära.

[Kim von Platen]

Hallå Robus,
Tack, hela kroppen vibrerar och vilken fin bild. Följer upp tråden med en vemodig dikt:
En valsmelodi
T: Nils Ferlin
M: Lille Bror Söderlundh

Dagen är släckt, mörkret har väckt,
stjärnor och kattor och slinkor,
fyllda av skarn, slödder och flarn,
sova polishus och finkor.
Barnet det skådar i drömmarnas brus,
hur en ängel med lyktor går runt våra hus,
och ensam i kvällen den sena,
jag slåss med en smäktande vals,
och jag är ganska mager om ben'a,
tillika om armar och hals.
Jag har sålt mina visor till nöjets estrader,
och Gud må förlåta mej somliga rader,
ty jag är ganska mager om ben'a,
tillika om armar och hals.

Grämelsens son i grammofon,
sprattlar för Hans och för Greta.
Pajas ack ja, schajas ack ja,
gott kan det vara att veta.
Skänk mej nu bara ett rimord på sol,
när jag redan har använt fiol och viol.
Ack, ensam i kvällen den sena,
jag slåss med en smäktande vals,
och jag är ganska mager om ben'a,
tillika om armar och hals.
Jag har alls ingenting här i världen att vinna,
och snart i min grop skola maskarna finna
att jag är ganska mager om ben'a,
tillika om armar och hals.

[Lars F]

Hallå Robus,
Tack, hela kroppen vibrerar och vilken fin bild. Följer upp tråden med en vemodig dikt:
En valsmelodi
T: Nils Ferlin
M: Lille Bror Söderlundh

Dagen är släckt, mörkret har väckt,
stjärnor och kattor och slinkor,
fyllda av skarn, slödder och flarn,
sova polishus och finkor.
Barnet det skådar i drömmarnas brus,
hur en ängel med lyktor går runt våra hus,
och ensam i kvällen den sena,
jag slåss med en smäktande vals,
och jag är ganska mager om ben'a,
tillika om armar och hals.
Jag har sålt mina visor till nöjets estrader,
och Gud må förlåta mej somliga rader,
ty jag är ganska mager om ben'a,
tillika om armar och hals.

Grämelsens son i grammofon,
sprattlar för Hans och för Greta.
Pajas ack ja, schajas ack ja,
gott kan det vara att veta.
Skänk mej nu bara ett rimord på sol,
när jag redan har använt fiol och viol.
Ack, ensam i kvällen den sena,
jag slåss med en smäktande vals,
och jag är ganska mager om ben'a,
tillika om armar och hals.
Jag har alls ingenting här i världen att vinna,
och snart i min grop skola maskarna finna
att jag är ganska mager om ben'a,
tillika om armar och hals.

Jag håller med er Robus och Kim.
" En valsmelodi" får en att rysa en aning.
En favorit som man gärna lyssnar på ibland.
Till exempel, nu!
Här med Monica Z. Kan det låta bättre?

http://www.youtube.com/watch?v=PsKBwrdO1hE

I ur och skur sitter han där, Nils Ferlin, på sin parkbänk i Filipstad.
Skulptör K.G.Bejemark