Över den lilla sjön, där svanfamiljen simmade, kom en fiskgjuse glidande, för att vid flera tillfällen stanna upp och ryttla, i jakt på mat.
En liten gulsparv sjöng för full hals. Ni vet väl att det är en fågel som kan räkna? Till sju.

Framåt kvällningen, på väg till bilen, fick jag sådär 25-30 meter framför mig syn på ett par sädesärlor – mor och barn. Jag såg att den vuxna fågeln höll på att äta / hacka på något med näbben medan ungen stod några meter ifrån och skrek. Efter en stund ilade den vuxna fram mot ungen och gav den mat. Det visade sig vara en slända och den vuxna hade tagit bort vingarna på den innan ungen fick den. Med visst besvär fick ungen grepp om matbiten. Bilderna blev ”sådär” eftersom ljuset inte var det bästa och avståndet lite för långt. Men det var underhållande att se de båda.
Strax intill bilen kom en fågel flygande och jag trodde först det var en sparvhök. Såg att den slog sig ner i ett träd och smög fram. Det var ingen hök utan visade sig vara en gök. Bjuder på en lite annorlunda bildvinkel på denna välbekanta fågel.
Idag blev det endast ett par timmar utomhus. Ett par glada glador gjorde mig glad på min lilla utflykt.
Leave a comment: