Olika typer av glasyr- och godsbränning.

[Liljerik]

Ja, Epa o Grill är väldigt lika, det är väl färgen och godset som skiljer. Tycker att Grill Grön är ganska hyfsad, i brunt?vetetusan.
Epa är ju lite trist men är ju i bengods och då blir de nog inte som min Grill på bilden, en massa vita skrap på det gröna, man kan känna dem med fingrarna. Har lite fundering kring det, så här står det i Gammalt porslin ? Grill 1958, ugnssäker e flint, tryckt o målad, svart samt brun, grön e gul, Bibi Breger.?
Den är alltså både tryckt och målad?.de svarta strecken kan man känna med fingrarna men det gröna känns inte, då är väl det gröna tryckt och det svarta målat. Lite märkligt att de svarta strecken är helt oslitet, finns inte heller en enda besticksrepa på botten men dessa jack på det gröna?. Nä, det är väl inte märkligare än att någon använt övervåld vid disknin?.näää, kan inte begripa hur det gått till. Men det kan ju inte vara ?under glasyren dekor? det här, finns väl många exempel på det och man kan undra om det blev så mycket dyrare att lägga på denna skyddande ?klarlack?.
Vieta är en av dekorerna som jag börjat tycka bättre om med tiden?.har väl gått o gluttat lite på dem ibland

Jo, texten GRILL GRÖN är i guldfärg men blir grönt på bilden...vet inte hur ni bär er åt för att få naturtrogna bilder, har ofta problem att få färgerna rätt

[Peter S]

Nämen nu får du ta och sansa dig, Liljerik... Deduktion i flera led, kallar de stora pusseldeckarna det du precis försökte dig på. Men det kräver förstås någon form av handfast kunskap i botten. Att tryck inte känns och att målning känns är en av dina felslut som grundar sig på (vaddå?). Börja nu genast om igen och skippa de förutfattade meningarna.

(såsmåningom kommer man faktiskt fram till det mest elementära, dvs att den enklaste formen av målning är att låta tallriken rotera på en drejskiva och hålla penseln stilla, eller bara svagt röra sig ut mot kanten. Så har de flesta handmålade dekorer tillkommit...)

Tillbaks till ruta ett och räkna nu upp antalet bränningar innan tallriken är klar (glöm inte att få med synpunkter på slityta (spegel) och dekoryta (bräm) som du så luftigt antydde.

[Liljerik]

Nä, du har rätt Peter S, den handfasta kunskapen saknas?..men att jag ska sansa mig...nä, det tänker jag inte göra.
Du får gärna förklara hur det ligger till?..eller ska jag hålla på o gissa och du säger till när jag råkar träffa rätt?
Ok, jag provar ändå?.visst har jag sett att man liksom drejar på färgen i rand/bandmönster men inte f-n kan de svarta ränderna vara tryckta???? De sticker säkert upp 0.1 ? 0.2 mm precis som om man med pensel lagt på tjocka streck, ja, de känns målade. Men vad är det då som är tryckt? Jaha...de ääär tryckta, ok.

[Peter S]

1: Modellering av tallrikens form. Troligen genom att en klump lera lagts på en snurrande form som motsvarar tallrikens ovansida. Ett skärande verktyg (som ett svarvstål ungefär) sänks ner mot tallrikens undersida och skär bort all lera som är överflödig. Formen på stålet motsvarar profilen från kant till mitt, inklusive fotringen och småringar mm.

2: Torkning av tallriken. Den ligger kvar tills materialet hårdnat så pass att den går att flytta. Eventuella spån och ojämnheter putsas till i den läderhårda ytan. Eventuella modell-, gods-, fabriks- och övriga stämplar trycks in i botten medan den är läderhård.

3: Rågodsbränning. Tallriken krymper ansenligt när vattnet försvinner ur leran vid rågodsbränningen (kommer ej ihåg exakt, tror att det kan röra sig om ca 10%).

4: Nu får tallriken de svarta strecken. Eftersom de känns är det fråga om något slags högtryck eller djuptryck. Dekaler eller kromotryck går därför bort. Med tanke på den enkla dekoren är det troligast ett stämpeltryck (högtryck) med en gummistämpel som sätter hela dekoren i en stämpling. Viktigt att den kommer i mitten! Stämpla även tallriken i botten! Särskilt om stämpeln ska sitta kvar länge.

5: Doppa tallriken i glasyr. Före glasyrbränningen är glasyren matt och vitt ogenomskinlig. Alla spår av den svarta randdekoren försvinner tills efter bränningen.

6: Glasyrbränning: Ny bränning där glasyren blir glasartad (som hörs på namnet!). Ränderna framträder igen!

7: Målning av brämet: Med en valfri färg som tål mycket lägre bränningsteperaturer målar man nu brämet. Dels anses denna yta inte behöva lika mycket skydd som spegeln, dels kan den "konstnärliga friheten" vara utgångspunkt till vilken färg man väljer. Färgen läggs på tunt och på bilden syns faktiskt mörkare linjer där penseldragen överlappar varandra.

8: Dekorbränning. Låt svalna och sedan: Klart!

Det var väl inte så svårt? Jag rekommenderar alla med flyktigt intresse för keramik att lära sig lite om processen bakom också. Det är faktiskt mer hantverk och fler moment än man först tror...

[Liljerik]

Tack för lektionen Peter S
Det är ju sån't här man vill veta men inte verkar vara så lätt att hitta uppgifter om, i alla fall inte så pedagogiskt och lättfattligt som du nu beskrev det.
Tack!

[Kill3rsnail]

Heter det rågodsbränning inom porslinsfabriker men skröjbränning inom konsthantverk?
Jag har nämligen inte hört ordet rågodsbränning förr, även om det är mycket mer beskrivande än skröjbränning. Är skröj ens ett ord?

[Peter S]

Visst finns skröjbränning, men jag har bara hört det inom konsthantverket, som sagt. Är osäker på hur man använder det ena eller det andra, och inte blev man klokare av det här:

http://www.skottorps-stengods.se/skolan.htm

Kanske lite klokare om processen, men mer osäkert angående benämningen blev man efter det här:

http://www.skansenskrukmakeri.se/hantverk/Skoejbraning/skrojbranning.html

[Kill3rsnail]

Fast jag blev klar av den texten. Orden är likvärdiga. De beskriver samma process.

Att man ofta skippar skröjbränningen har jag svårt att tro att många gör. Mest för att snustorr lera är så bräckligt att man inte kan hantera det över huvud taget så om man ska utöva vackra glasyrdekorationer så behövs det att leran är skröjad så att man kan ta i föremålet och vrida och vända på det.

[Bruce]

Diskussionen om olika typer av bränningar är flyttad hit från originaldiskussionen om "fula serviser" som finns här:

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?p=16326&posted=1#post16326