Tweet
Tänkte apropå tråden om Kjell Blomberg att det kunde vara intressant att jämföra några olika designers produktion i keramik kontra glas.
Först ut är Edvard Hald som arbetade åt Karlskrona och Rörstrand samt åt Orrefors. Hans produktion är tämligen lika oavsett media. Nyklassiska former med spröda tecknade dekorer.
Evald Dahlskogs glasproduktion åt Orrefors liknar inte särskilt mycket den keramik han gjorde åt Bo Fajans. Någon likhet kan anas i formerna och de konkava facetterna, men figurerna på glaset saknas helt på keramiken.
Arthur Percy är också ett typexempel på formgivare som är sin stil trogen. Både i glaset från Gullaskruf och keramiken från Gefle och Karlskrona kan man se hans speciella klassiska stil och behagliga färger.
Kaj Franck är en kameleont som gör en massa olika saker. Teema för Arabia och Kartio för Notsjö är tämligen lika varandra, medan hans små rosa, refflade kaffekoppar och tunga färgrika och strama vaser ligger långt från varandra och är ganska otypiska.
Kjell Blomberg vet jag fortfarande väldigt lite om och kan inte uttala mig om.
Olle Alberius gjorde ganska strama saker åt Rörstrand. En mycket speciell stil som går igen i de flesta föremålen. I glaset är det helt annorlunda med tjockt glas med mjuka former och lustiga gubbar som bor där.
Makarna Vallien gör båda keramik för Rörstrand och glas åt Boda. I båda fallen är det ganska lika produktion i de båda medierna. Bertils glas har strukturen på insidan men läggs i relief på utsidan i keramiken. Ulrikas glas ÄR keramik. Enkla former med påmålad dekor. Exakt likadan i båda fallen (det är först med Mine som hon jobbar mer med själva glaset).
Ingegerd Råman har också mycket gemensamt mellan glaset och keramiken. De enkla formerna och det "ärliga" hantverket. Även om formerna skiljer sig lite mellan glas och keramik så är iallafall idealen och förebilderna desamma.
Men vad roligt! Jag fick ett exempel från varje decennium. Fyll gärna på med fler exempel och kommentarer!
Först ut är Edvard Hald som arbetade åt Karlskrona och Rörstrand samt åt Orrefors. Hans produktion är tämligen lika oavsett media. Nyklassiska former med spröda tecknade dekorer.
Evald Dahlskogs glasproduktion åt Orrefors liknar inte särskilt mycket den keramik han gjorde åt Bo Fajans. Någon likhet kan anas i formerna och de konkava facetterna, men figurerna på glaset saknas helt på keramiken.
Arthur Percy är också ett typexempel på formgivare som är sin stil trogen. Både i glaset från Gullaskruf och keramiken från Gefle och Karlskrona kan man se hans speciella klassiska stil och behagliga färger.
Kaj Franck är en kameleont som gör en massa olika saker. Teema för Arabia och Kartio för Notsjö är tämligen lika varandra, medan hans små rosa, refflade kaffekoppar och tunga färgrika och strama vaser ligger långt från varandra och är ganska otypiska.
Kjell Blomberg vet jag fortfarande väldigt lite om och kan inte uttala mig om.
Olle Alberius gjorde ganska strama saker åt Rörstrand. En mycket speciell stil som går igen i de flesta föremålen. I glaset är det helt annorlunda med tjockt glas med mjuka former och lustiga gubbar som bor där.
Makarna Vallien gör båda keramik för Rörstrand och glas åt Boda. I båda fallen är det ganska lika produktion i de båda medierna. Bertils glas har strukturen på insidan men läggs i relief på utsidan i keramiken. Ulrikas glas ÄR keramik. Enkla former med påmålad dekor. Exakt likadan i båda fallen (det är först med Mine som hon jobbar mer med själva glaset).
Ingegerd Råman har också mycket gemensamt mellan glaset och keramiken. De enkla formerna och det "ärliga" hantverket. Även om formerna skiljer sig lite mellan glas och keramik så är iallafall idealen och förebilderna desamma.
Men vad roligt! Jag fick ett exempel från varje decennium. Fyll gärna på med fler exempel och kommentarer!
Comment