Porter med knopp i botten

[Äjth]

Om det finns en ring kring knoppen i botten, vad säger det?

[A.F]

Om det finns en ring kring knoppen i botten, vad säger det?

Beror på vad det är för flaska, men det jag kommer att tänka på är en
Dansk vichyvattenflaska.

[Rebello]

Det lutar starkt åt att flaskor som ser ut som din är blåsta i Johanstorps Glasbruk. Är det omärkt så är det, men de som går att belägga till nämnda bruk ser ut så.

1852 till 1857 hade Liljedahl patent på den tredelade formen, så JTP har ju kunnat använda den metoden redan 1858 när JTP startade eftersom patentet gått ut då. Men om man gjorde det har jag ingen aning om.

Jag har ett avsnitt, som kan passa in här, om blåsning av buteljer vid Johanstorps glasbruk i min far Knut Bergqvists minnesanteckningar från Kosta på 1880- och 1890-talen. Som bakgrund kan nämnas att Johanstorp anlades 1858 som en filialhytta till Kosta; enligt studiecirkeln "Hemma på Kosta". Den studiecirkeln anger också: "År 1869 flyttades fönsterglastillverkningen över till Johanstorps glasbruk. Tidigare hade även buteljtillverkningen flyttats dit." Enligt Länsstyrelsens i Kronobergs län inventering av glasbruken, så tillverkades det buteljer vid Johanstorp från 1858. Knut Bergqvist skriver:

"Klas Söderbom talade en gång om hur buteljer gjordes på 1850- till 1860-talen. När han började på Johanstorp 1858, så gick han och ett par kamrater till honom fram och tillbaka lördags- och söndagskvällar. När de gick tillbaka till Johanstorp om söndagarna, köpte de ett stop eller en kanna brännvin på gästgivaregården i Kulla." (Redogörs för hur detta konsumerades pö om pö och totalt fram till Jhtp!)

"Så på morgonen klockan 5 var det till att börja göra buteljer. De blåstes i en öppen lerform. För att få dem lika stora, och riktiga i bottnarna, fick han värma in dem ett slag och blåsa i formen om igen.

Klas Söderbom beställde då en täckt form och började blåsa flaskorna i denna, vilket gick så mycket fortare att han förtjänade dubbelt mot förut. Om han hade fått uppslaget från något annat håll eller hittade på det själv, det nämnde han ej. Han talade också om att flaskorna gick med hästskjuts direkt till Kalmar.

Antagligen användes samma metod överallt vid den tiden. Att järnformar också varit i bruk på Johanstorp är troligt, ty jag hittade på den tiden jag var i Orrefors (1914 - 29; min anm.), i ett skjul vid Sjöabro en hel butelj av vanligt brunt buteljglas som i botten var märkt med joh t-p. Den tillvaratogs av Disponent Strömberg för vidare befordran till Nordiska Museet."

Ett par noteringar:
Markeringarna med fetstil har gjorts av mig.
Den täckta formen - var den också en lerform - eller träform - knappast en järnform väl, eftersom KB sist noterar att samma metod troligen användes överallt men att också järnformar hade använts på Johanstorp? Svårt att tolka syftningen av "också".
Präglingen "joh t-p" på den upphittade buteljen var tydligen sådan att den buteljen måste ha kommit från en järnform.

[PLYNG]

Tilbage til "knoppen i botten". Det är vel så, att skal botten (om det är tr¨. järn eller ler) väre cirkulär - da får man använde en passer eller annat at drage cirklen ut ifrån? En passer - eller ett spik - som centrerings-punkt, vil lämna ett hål. - Derav "punktet" - eller "knoppen". Dette är blot en teori.