har ett svagt minne av att det för en längre tid sedan skrevs nåt om porterflaskor med en knopp i botten, om det handlade om riktlinjer för ev. ålder eller ursprung eller vad det än var minns jag ej. Finns det nån som kan säga nåt om denna, genom att utgå från den där knoppen i botten endast, eller ska den enbart tolkas som ett spår av ett (1) rökhål?
(Den till vänster)
Senast redigerat av Mikael den 2006-02-13 klockan 20:46.
Det lutar starkt åt att flaskor som ser ut som din är blåsta i Johanstorps Glasbruk. Är det omärkt så är det, men de som går att belägga till nämnda bruk ser ut så.
--I de blindas rike är den enögde kung.--
Håller med LS, JTP porter ser det ut att vara.
Tänk bara på att det inte räcker med en rökpunkt i mitten Mikael, den ska
ha formen och gärna färgen som din har för att man ska misstänka JTP.
Helan i mitten med apotekettiketten, är den märkt?
Och vad står det på ettiketten?
Aha, tack för era svar! Jag har ganska dålig koll på glasbrukens driftår, så när var johanstorp i drift?
Helan med etikett är från årnäs, ganska skrovlig text på den. Och vad det gäller etiketten så är den från Linköpings apotek. Om jag lyckats tyda hanstilen rätt på den så står de troligen Hyosciamin. Slog upp det och fick upp nåt liknande läkemedel. Har det nedskrivet men kan dessvärre inte se efter nu vad det verkade mot, de flesta flaskorna står ännu kvar hos mina föräldrar och bland dom även denna.
Ang. den förmodade JTP-portern så är den ganska tung i förhållande till dess storlek, glasmassan är väldigt tjock, särskilt i botten.
JTP startade år 1857 och såldes år 1887 då det flyttades.
Vad jag läst mig till så gjorde man buteljer mellan år 1858 och 1868,
sedan var man ett fönsterglasbruk.
Vad gäller din Engelskmodell och dess tjocklek så tyder det på att den är gjord
för porter, de som har tunnt glas är gjorda för öl.
Ok, här haglar det av intressanta uppgifterTack så mycket än en gång!
Portern är blåst i tredelad form, och av det kanske man kan anta att den kanske är blåst under senare halvan av buteljperioden eller? För hur var det med den tredelade formen, var det Lijedahl som fick patentet på den först under 1850-talet och att det sen skulle dröja innan de andra bruken fick använda den?.....nåt gammalt som sitter långt bak i huvudet som jag vill minnas att L.S skrivit om. Eller är jag ute och cyklar helt nu?
1852 till 1857 hade Liljedahl patent på den tredeladeformen, så JTP har
ju kunnat använda den mestoden redan 1858 när JTP startade eftersom
patentet gått ut då.
Men om man gjorde det har jag ingen aning om.
Hyoscyamus niger, dvs vanlig bolmört, har varit leverantör till din medicin. Den har haft en mångfald användningsområden. Det mest spektakulära är toligen häxsalva, dvs den salva som tog häxorna till blåkulla. Som så många andra potatisväxter ger växten upphov till hallucinationer och salvan som var fårtalg med inblandning av nattskatta, bolmört och alruna, vilka alla tre var hallucinogena, smordes på tunn hud. Sedan var det bara att ta sitt kvastskaft, lägga sig under en gran och få uppenbarelser av att bli riden av djävulen...
Hyoscyamin användes medicinsk som kramplösare.
Det är för närvarande 1 användare som tittar på det här ämnet. (0 medlemmar och 1 gäster)
Behörigheter för att posta
Svara med citat
