Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Tenntråd

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Ljusstakarna i rokokostil i förra inlägget blev inte märkbart bättre av putsning; kanske britanniametall eller liknande.

    Mera på kapitlet lärpengar. Jag hittade en saltlåda på Tradera som jag inte kunde låta bli, för den chansen kommer väl bara en gång i livet... Pyttsan - när jag senare googlade pewter salt box 1814 dök det upp ett helt gäng exakt likadana. Med min vanliga försiktiga tvättning med såpvatten rann all patina av och lämnade den så här nyblank. Och godset är nog för tunt för att vara tenn och mycket hårt; eventuellt är den gjord av plåt och förtent (den är dock inte magnetisk). Jäpp, helt klart en reproduktion. Totalhöjden är 16 cm.

    Click image for larger version

Name:	saltlåda.jpg
Views:	1
Size:	72,7 KB
ID:	576084

    Comment


    • Vad är det här för något, vinkanna eller annat?

      Bildsökt på stilen och det dyker upp Franska prylar, kan den vara Fransk? Är sliten, lagad och ser gammal ut men har ingen aning om den är det?

      Höjd 28 cm och väger 900g

      Click image for larger version

Name:	Kanna1.jpg
Views:	1
Size:	53,5 KB
ID:	576220

      Click image for larger version

Name:	Kanna2.jpg
Views:	1
Size:	45,5 KB
ID:	576221

      Click image for larger version

Name:	Kanna3.jpg
Views:	1
Size:	51,7 KB
ID:	576222

      Mvh Mikael

      Comment


      • Ursprungligen postat av MaikiMajk Visa inlägg
        Vad är det här för något, vinkanna eller annat?

        Bildsökt på stilen och det dyker upp Franska prylar, kan den vara Fransk? Är sliten, lagad och ser gammal ut men har ingen aning om den är det?
        Vinkanna låter rimligt. Europeiska tennföremål har jag ingen koll alls på än så länge, men jag ser nu att kannor på hög fot och med markerad "midja" tydligen förekom i såväl Frankrike som Tyskland och Nederländerna (kanske fler länder, vem vet), men jag hittar ingen som är tillnärmelsevis så här extrem i formen så jag kan inte peka på det ena eller andra landet. Åldern vågar jag inte gissa om.

        Comment


        • Tack!

          Det jag funderade på var om det faktiskt är en oljelampa, ser att det finns liknande Tyska modeller(alltså utan pip), dock ej lika extrema i formen. För att vara en kanna så rymmer den inte så mycket drickbart heller, en dryg dl. Tycker den luktar olja inuti med.

          Mvh Mikael

          Comment


          • Ursprungligen postat av MaikiMajk Visa inlägg
            Det jag funderade på var om det faktiskt är en oljelampa, ser att det finns liknande Tyska modeller(alltså utan pip), dock ej lika extrema i formen. För att vara en kanna så rymmer den inte så mycket drickbart heller, en dryg dl. Tycker den luktar olja inuti med.
            Hehe - det var en liiite ledande fråga att du frågade om det kunde vara en vinkanna eller något annat, när du funderade på om det var en oljelampa. Möjligheten att det skulle vara en lampa tänkte jag överhuvudtaget inte på!

            Nåväl, jag tittade litegrann på oljelampor på nätet för ett tag sedan och jag tvivlar starkt på att detta skulle vara en lampa. Här är exempel på de lampor jag har sett på nätet; jag tror att lamporna ofta är tyska för jag fick bäst sökträffar där. En vanlig modell av antika oljelampor ser ut som Alladins lampa med lock, placerad på en pelare och med bred, stadig, fot. En annan vanlig modell saknar pip och lock, men har en knopp eller tumgrepp högt upp på handtaget. En mindre vanlig modell har lock, och istället för pip har den hål i locket för veken.

            Din kanna eller vad det nu är har lock, men ingen pip och inget hål; ska den användas som lampa behöver alltså locket vara öppet under tiden. Den har påfallande liten fot för att vara en lampa, och tyngdpunkten ligger högt; när man dessutom behöver ha locket öppet när lampan är tänd börjar det verka ganska farligt.

            Jag har bara sett enstaka bilder av insidan av skålen på oljelampor av tenn, men i de fallen var det bara skålen upptill som skulle innehålla olja; den stod inte i förbindelse med pelaren. De som saknar lock brukar ha ett slags plåtbleck inuti skålen, säkert för att hålla veken på plats. Om det har förkommit borde det finnas spår efter det.

            Min allra första tanke när jag såg bilderna, var faktiskt att den var gjord för att stå på en hylla och se häftig ut, kanske på 1800-talet. Slitaget på handtaget talar däremot för att den har använts till något - eller, i värsta fall, att handtaget är återanvänt från ett annat föremål. Ornerade hänklar var vanligt på medeltida kannor (se bilder i Albert Löfgrens artikel Den senmedeltida bukiga tennkannan (1933)), men så gammal är den knappast. Om kannan bara rymmer 1 dl, och luktar olja invändigt, så kanske man ska fundera på någon slags ceremoniell användning, att den använts för olja när man gett personer smörjelse? I så fall kanske katolsk, eller att den tillhört något obskyrt ordenssällskap, men då är jag inne på rena gissningar.

            Comment


            • Ja den har inga spår efter någon vekeshållare invändigt och den är rätt grovhuggen inuti så din tanke om att den bara ska stå och se häftig ut kanske inte är så dum. I alla fall svårt att se någon praktisk användning av den, även om något ceremoniellt vore lite intressantare förstås.

              Den ser också lagad ut vid handtagets båda infästningar, samt foten under behållaren, så det kanske är något galet ihopplock helt enkelt...som ska se häftigt ut. Det tycker jag den gör med

              Comment


              • Lite om förfalskningar

                Länk till en tråd med lite info om förfalskat svenskt tenn: Tennstämplar igen! Förfalskningar är vanligare än man kanske väntar sig med tanke dagens låga priser på tenn från 1800-talet och framåt; förklaringen är att de gjordes på 60-/70-talet när antikt tenn var så dyrt att det lönade sig att förfalska. Stämplarna i den tråden är ett bra exempel på hur eftergjorda stämplar kan se ut, typiskt har de ett avvikande grovt/asymmetriskt utseende på sveaskölden. Även den finländska kontrollstämpeln från den ryska tiden (en öppen krona på vertikalt skrafferad botten, jag är osäker på om det äkta märket ska vara sköldformat eller ej) förekommer som förfalskning, och den jag sett hade motsvarande grova utförande. Att jag helt säkert kunde identifiera den som falsk berodde på att den förekom tillsammans med (oläsliga) mästar- och stadsstämplar, samt en årsstämpling enligt svensk standard. Men den svenska årsstämplingen ersattes ju av ett nytt system i Finland 1810, samtidigt med att kontrollstämpeln byttes ut. Där hade alltså ett föremål med slitna stämplar befordrats till finskt (som är dyrare än svenskt tenn) genom att en falsk kontrollstämpel slogs på.

                Sen har jag läst en del som forskaren Jan Gadd skrev om gamla tyska reproduktioner/förfalskningar av antikt tenn. Intresset för antikt tenn (eller i vart fall tenn som såg antikt ut) verkar ha fått sin renässans tidigare i Tyskland än här; redan på 1880-talet:

                August Weygang (1859-1946) i Tyskland kom från en tenngjutarsläkt som varit verksam i Sverige i slutet av 1600-talet. Han tog över efter sin far 1885, och tillverkade tennföremål i alla stilar från sengotik till biedermeier. Förutom att han var en skicklig tenngjutare var han även tennsamlare, så han hade bra underlag för att göra allt från rena kopior till egna varianter av antika föremål. Utdrag ur hans katalog från 1937 visar terriner, rokokokannor, sockerskålar, stop, medeltida oljelampor, m.m., och kunden kunde välja finish - polerat, silvermatt, ljusrepigt, antikt, eller "extra gammalt" (var det slitet och lagat, månne?). Hans egen tennstämpel innehöll en nyckel och bokstäverna AW, men föremål i antik stil stämplade han istället med lämpliga stämplar av äldre typ; han hade en lång rad att välja mellan. Bottenplattor till terriner skars ut ur billiga antika tallrikar, för att få autentiska stämplar. Tennsamlare i Tyskland var inte medvetna om den här omfattande och bedrägliga produktionen förrän en biografi över Weygang kom ut 1983; "Zinn nach altem Vorbild" av Reto Niggl, innehållande en reproduktion av Weygangs katalog. Gadd skriver om att många föremål plockades bort från muséer och privatsamlingar efter att boken kommit ut, och att det tog avsevärd tid innan den tyska marknaden för antikt tenn hämtade sig.

                Från 1905 hade Weygang konkurrens av Eugen Wiedamann i Regensburg i Bayern. Båda tillverkade i viss mån likadana föremål, vare sig de nu kopierade varandra eller hade något samarbete.

                Weygangs katalog ger mått i engelska tum - England var tydligen en viktig marknad för firman. Och en del av föremålen har säkert hamnat i Sverige också. På Tradera har jag sett både tyska rokokokannor och oljelampor som stämmer misstänkt väl med dem som visas i Weygangs katalog. Det förstärker känslan av att det allt är säkrast att hålla sig till svenskt stämplat tenn...

                Edit: Här är ett par bilder ur Weygangs katalog 1937, på reproduktioner av föremål som mycket väl kan tas för att vara svenska:

                Click image for larger version

Name:	Weigang_katalog_ljusstake.jpg
Views:	1
Size:	4,8 KB
ID:	576482 Click image for larger version

Name:	Weygang_katalog_prismaflaskor.jpg
Views:	1
Size:	28,1 KB
ID:	576483
                Last edited by Anna-Carin; 2022-07-07, 14:58. Anledning: Kompletterat med bildexempel

                Comment


                • Tack för intressant inlägg senast Anna-Carin!

                  Jag tänkte fortsätta på den mystiska kannan. Stället där jag köpte den fick in tre föremål samtidigt, men jag köpte bara den annorlunda kannan då. Nu har jag köpte de två övriga. Den ena av dem liknar kannan, vissa delar av den i alla fall. Det tyckte jag på bild i alla fall men nu när jag har dem bredvid varandra så är jag inte lika säker. Den stora kannan till vänster har i alla fall en märkning "HVL", det är om jag förstår rätt H. van Lingen i Amsterdam.

                  Click image for larger version

Name:	HVL1.jpg
Views:	1
Size:	77,2 KB
ID:	576318

                  Click image for larger version

Name:	HVL2.jpg
Views:	1
Size:	91,6 KB
ID:	576319

                  Jag tänkte om de kom från en samling och hörde ihop, men som sagt jag är inte lika säker längre.

                  Det kom även in en annan kanna samtidigt, men den har inga stämplar heller och ser ut som hundra andra Svenska modeller:

                  Click image for larger version

Name:	Annan.jpg
Views:	1
Size:	75,6 KB
ID:	576320

                  Comment


                  • Ursprungligen postat av MaikiMajk Visa inlägg
                    Den stora kannan till vänster har i alla fall en märkning "HVL", det är om jag förstår rätt H. van Lingen i Amsterdam.

                    ...

                    Jag tänkte om de kom från en samling och hörde ihop, men som sagt jag är inte lika säker längre.

                    Det kom även in en annan kanna samtidigt, men den har inga stämplar heller och ser ut som hundra andra Svenska modeller:
                    När jag söker stämplar av H. van Lingen hittar jag inte denna stämpel, däremot två andra. Dels en äldre rund stämpel med HVL, ängel som blåser i horn, och årtalet 1807 (brukar inte avse tillverkningsåret, utan året man blev mästare, och i äldre fall t.o.m. året då någon tennrelaterad förordning antogs); dels en nyare oval stämpel med H. van Lingen Amsterdam utskrivet - jag kan tänka mig att det är två generationers stämplar.

                    Din stämpel sammanfaller visserligen med H. van Lingens initialer men behöver inte komma från samma familj. Det skarpstämplade numret för istället tankarna till britanniametall. Det fanns ett 60-tal sådana tillverkare i Sheffield 1825-1850 (boken Pewter sträcker sig inte längre framåt än så). Den största av dem hade flera hundra anställda. Även amerikanska firmor tillverkade britanniametall. Den högsmala modellen är nog hämtad från 1600-talet, antagligen en tysk förebild. I England verkar det inte ha förekommit knoppformade tumgrepp.

                    Jag håller med om att den mindre kannan ser svensk ut. Förr syftade ordet kanna på kärl som rymde "en kanna" (=2,6 liter), rymde det 1,3 liter hette det stop även om det hade pip. Ett stop avsett att hälla ur kallades skänkstop (skänka i = hälla upp). Har du tittat efter stämplar på insidans botten? Svenska tenngjutare brukade oftast stämpla där.

                    Visst kan alla tre komma från samma samling, att de är lika blankputsade allihop tycker jag talar för det. Men det är nog en samlare under 1900-talet som har sammanfört dem.
                    Last edited by Anna-Carin; 2022-06-10, 09:45. Anledning: ÅÄÖ blev konstiga

                    Comment


                    • Ja det här är en lång bit utanför mitt område egentligen. Jag såg en del med samma "HVL" stämpel när jag sökte efter just "H. van Lingen" och som tillskrevs denne, som jag då regerade på om det verkligen kunde vara samma tillverkare. De såg helt annorlunda ut än de med stämpeln med ängeln som blåser i horn och magkänslan sa då att "HVL" inte kanske är "H. van Lingen".

                      Kanna, eller om det nu är ett stop, är också lite skum. Du bad mig titta på insidan av botten. Inga stämplar där, men botten på insidan ser liksom för slät och jämn ut jämfört med allt annat, ser modernt utformad ut helt enkelt! Pipen är sned, om man tittar framifrån och allt det svarta känns som nåt man skitat ned den med för att den ska se extra gammal ut, så kanske något hemmabygge med?

                      Jag tror de är från samma samling, en bra märklig samling
                      Last edited by MaikiMajk; 2022-06-12, 18:47.

                      Comment


                      • Ursprungligen postat av MaikiMajk Visa inlägg
                        Ja det här är en lång bit utanför mitt område egentligen.

                        ...

                        Kanna, eller om det nu är ett stop, är också lite skum. Du bad mig titta på insidan av botten. Inga stämplar där, men botten på insidan ser liksom för slät och jämn ut jämfört med allt annat, ser modernt utformad ut helt enkelt! Pipen är sned, om man tittar framifrån och allt det svarta känns som nåt man skitat ned den med för att den ska se extra gammal ut, så kanske något hemmabygge med?

                        Jag tror de är från samma samling, en bra märklig samling
                        Aha, det verkar ju misstänkt.

                        Jag tycker det låter som att du börjar få magkänsla för skillnaden mellan gammalt och nytt tenn, så du håller nog på att utöka ditt område.

                        Comment


                        • Ursprungligen postat av MaikiMajk Visa inlägg
                          Vad är det här för något, vinkanna eller annat?

                          Bildsökt på stilen och det dyker upp Franska prylar, kan den vara Fransk? Är sliten, lagad och ser gammal ut men har ingen aning om den är det?

                          Höjd 28 cm och väger 900g

                          [ATTACH]189589[/ATTACH]

                          Mvh Mikael
                          Hej igen,
                          Nu har jag läst på lite. Den här typen av kannor verkar kallas gefußte Kanne på tyska och tillverkades bl.a. som mästarprov i mellersta, södra, och östra Tyskland. Typen fanns också i Schweiz. Vill du söka på nätet så får du flest träffar på ordet Ratskanne (kanna som användes för att servera vin i rådhuset, fanns ofta i uppsättningar om 4, 6 eller 8 stycken). Modellen är ursprungligen från gotiken (ett antal bevarade ska ha tillverkats 1450-1540), men tillverkades även under 1600-talet. Och som jag kanske har sagt så gjordes mycket reproduktioner av gammalt tenn under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Din är snarast en miniatyr - de brukade vara halvmeterhöga eller mer. Det kan också förklara den lilla volymen - om du tänker dig den dubbelt så bred, djup, och hög, så blir volymen 8 ggr så stor (eller mer om väggarna inte görs dubbelt så tjocka), och börjar närma sig en användbar storlek. Den är knappast en kopia utan snarare fritt inspirerad av typen - jag ser ingen som har de tre utbuktningarna på halsen som din har.

                          Liknande från Frankrike kallas cimarre men har ett lustigt trepassformat handtag som är fäst på båda sidor om mynningen.
                          Last edited by Anna-Carin; 2022-07-07, 11:31.

                          Comment


                          • Mitt inlägg Lite om förfalskningar på förra sidan har fått ett par bildexempel ur en tysk katalog med tennreproduktioner.

                            Comment


                            • Ursprungligen postat av Anna-Carin Visa inlägg
                              Hej igen,
                              Nu har jag läst på lite. Den här typen av kannor verkar kallas gefußte Kanne på tyska och tillverkades bl.a. som mästarprov i mellersta, södra, och östra Tyskland. Typen fanns också i Schweiz. Vill du söka på nätet så får du flest träffar på ordet Ratskanne (kanna som användes för att servera vin i rådhuset, fanns ofta i uppsättningar om 4, 6 eller 8 stycken). Modellen är ursprungligen från gotiken (ett antal bevarade ska ha tillverkats 1450-1540), men tillverkades även under 1600-talet. Och som jag kanske har sagt så gjordes mycket reproduktioner av gammalt tenn under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Din är snarast en miniatyr - de brukade vara halvmeterhöga eller mer. Det kan också förklara den lilla volymen - om du tänker dig den dubbelt så bred, djup, och hög, så blir volymen 8 ggr så stor (eller mer om väggarna inte görs dubbelt så tjocka), och börjar närma sig en användbar storlek. Den är knappast en kopia utan snarare fritt inspirerad av typen - jag ser ingen som har de tre utbuktningarna på halsen som din har.

                              Liknande från Frankrike kallas cimarre men har ett lustigt trepassformat handtag som är fäst på båda sidor om mynningen.
                              De känns som du läst lite mer än bara lite, det var imponerande. Speciellt att du kom fram till vad den var till för(eller förlagan till kannan). Kul tack!

                              Case closed

                              Comment


                              • Brevkniv i gjuten tenn. 25 x 4 cm och murgröna (?) som dekor. Errjibolaget (eller RJ-bolaget?) i Göteborg med tel 117736 är angivet på bladet. Finns det mer info?
                                Bifogade filer

                                Comment

                                Working...
                                X