Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Tenntråd

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Lars,
    Jag hittar inte så mycket; Errjibolaget annonserade eller nämndes i rikstidningar ett fåtal gånger 1950-1954; det var en "handel och agenturrörelse", som sålde en gros men det framgår inte vad. Google gav bara två sökträffar; den första är i "The London Directory and International Register of Manufacturers, Wholesalers & Shippers" (1958), och det är allt man får veta. Den andra träffen är i "Meier's Adreßbuch der Exporteure und Importeure" (1963/64), där man åtminstone får se ett utdrag med texten "Errjibolaget, Soldatvägen 5 (9 unecht, Plastics, 41 Kinder-)". Alltså en grossistfirma, kanske i krimskrams, som lät göra brevknivar att ge till sina återförsäljare.

    Comment


    • Rengöra svartnat tenn

      Har nån erfarenhet av att rengöra svartoxiderat tenn? Jag köpte nyligen en liten tennljusstake från 1810-talet i rätt bedrövligt skick, kantstött och svart som natten. Tänkte försöka putsa upp den, mest som ett experiment, men är osäker på det bästa sättet att gå tillväga. Många verkar mena att det är mer eller mindre omöjligt att rengöra rejält svartnat tenn. Kollade Bruzellis Tennvänner och han verkar förespråka någon slags lutlösning. Men det står inte så mycket om rengöring i boken, så tänkte kolla med tennvännerna här på forumet också.

      I Svenska Familje-Journalen 1874 står det för övrigt så här: "För att rengöra tenn begagnar man kalilut, i det denna lätt upplöser den på ytan befintliga, glansförstörande tenn- och blyoxiden, oafsedt att detta rengöringsmedel äfven borttager annan smuts."

      Edit: Tilläggas skall, att jag osäker på att om det handlar om oxidering, tennpest eller båda två. Tennpest resulterar väl också i en svart yta, om jag förstått rätt.
      Last edited by Memor; 2022-09-03, 11:23.

      Comment


      • Memor,
        Jag har inte provat att göra det (än), men här är några inlägg som beskriver mer exakt hur man gör. Och FBQ har provat.

        Ett par tenntallrikar jag köpte visade sig vara avlutade; all "patina" var uppenbarligen konstgjord för den rann genast bort vid tvätt. Det hårt slitna utseendet kombinerat med ljus metall ända ner i botten på stämplarna känns lite onaturligt tycker jag, men visst har jag också funderat på att testa lut på en helsvart tallrik.

        Just nu hittar jag inte stället där Bruzelli skrev om hur man lutar av tenn, men jag har ett minne av att han nämnde något om att man skulle avsluta med polering efteråt för att få en slät yta utan porer? På sidan 223 i Tennvänner skriver han att tenngjutare ibland använde wienerkalk och såpa till slutbehandling, och jag har upptäckt att polermedlet Universal innehåller just de ingredienserna (ett annat märke är Fix Universal, där står det tvålflingor och polerlera istället men det borde vara likvärdigt).

        Jag tror att om det är tennpest bör det finnas gropar, inte bara svart beläggning. Men i botten på tennpest-groparna verkar det onekligen se mörkt ut!
        Last edited by Anna-Carin; 2022-09-05, 08:31.

        Comment


        • Tack för tipsen Anna-Carin! Vid närmare eftertanke kanske en lutning skulle göra mera skada än nytta i det här fallet... måste fundera vidare på den saken. En "rustik" look behöver ju inte alltid vara fel. Så här ser den ut, ingen skönhet direkt, men ett föremål med karaktär. Och stämplarna finns kvar, så det är ju ett litet plus.

          Click image for larger version

Name:	1.jpg
Views:	1
Size:	120,5 KB
ID:	576715

          Vid närmare granskning rör det sig nog om både svart beläggning* och tennpest. Ytan har små "blåsor" vilket väl är ett tecken på tennpest. På vissa ställen har tennets ytskikt flagat loss och efterlämnat gropar.

          Click image for larger version

Name:	2.jpg
Views:	1
Size:	50,9 KB
ID:	576716

          * Oxidering sa jag tidigare, men svart beläggning är kanske inte samma sak som oxidering. Egentligen reagerar tenn väl inte med luft. Å andra sidan talar Bruzelli om oxidering, så det hela är lite förvirrande...

          Comment


          • Jag skulle nog låta den vara som den är, för visst har den charm i sitt nuvarande skick! Det skulle bli en sorts inkonsekvens med gropar + nyblank yta; den får ett utseende som den nog aldrig tidigare haft. Den idealiska kandidaten för avlutning tänker jag mig är ett föremål är i mycket gott skick i alla avseenden utom att det svartnat; då blir det istället en återställning till ett utseende det haft i ett tidigt skede.

            Om jag minns rätt, så är det tennets blyinblandning som är boven. Blyet i legeringen oxiderar och blir gråsvart.

            Comment


            • Plösligt händer det, sonen började visa lite intresse för gamla prylar. Han gillar metaller så han startar med tenn. Har fått lite bilder under senaste veckorna på olika föremål med frågan -Är det här något intressant? Men hittills har svaret varit, -Nej tyvärr. Så för några dagar sedan undrade han hur man kan se och jag sa att om det både finns en stämpel/tillverkare plus en signatur så kan det vara mer intressant. Då tänkte jag på mest på 30-tals tenn.

              Igår hade han dock hittat en med både stämplar och signatur, tyckte han. Men det visade sig vara fel för signaturen var ju ingen signatur utan ett monogram, men helt fel var det inte för det var en ganska intressant tallrik:

              Click image for larger version

Name:	JB1.jpg
Views:	1
Size:	96,8 KB
ID:	576738

              Click image for larger version

Name:	JB2.jpg
Views:	1
Size:	79,4 KB
ID:	576739

              "H" Är årtalet eller hur?

              Comment


              • Verkligen intressant, du får gratulera sonen till en bra samlarstart!

                Johan Brenning, verksam 1746-1753, i Jönköping förstås. Tillverkningsåret H=1749. Extra roligt med så tydliga stämplar, inklusive de icke-obligatoriska stämplarna upptill.

                PS. Bruzellis standardverk "Tenngjutare i Sverige" finns till ett rimligt fastpris på Tradera just nu, och om sonen snöar in på tenn kommer han definitivt att vilja ha den på sikt. "Läsning för tennvänner" brukar fås för under hundringen och är ett jättebra komplement - eller börja med den om ni tvekar om den dyrare boken. Där lär man sig massor om äldre tenn. DS.
                Last edited by Anna-Carin; 2022-09-16, 09:01.

                Comment


                • Tack, det ska jag göra.

                  Verkligen bra start, där ligger man i lä direkt bara sådär (Myrorna 99:-). Får hoppas det ger mersmak.

                  Själv kom jag bara hem med denna märkliga pryl, gissar på utländskt och hyfsat modernt eftersom det står 95 vilket verkar vara vanligt att ange innehållet(95%) i Europa. Det verkar inte gå att finna vem "MP" är, men det jag undrar över är om det här är försilvrat tenn. Den har liksom en annan blankhet som inte ser ut att vara framputsad.

                  Jag hittar ett par ljusstakar med samma stämpel: https://auktionsverket.com/arkiv/online/800892 och det var när jag sökte på liknande ljusstakar som jag upptäckte att det fanns försilvrat tenn.

                  Click image for larger version

Name:	MP1.jpg
Views:	1
Size:	80,5 KB
ID:	576740

                  Click image for larger version

Name:	MP2.jpg
Views:	1
Size:	78,3 KB
ID:	576741

                  Comment


                  • Ursprungligen postat av MaikiMajk Visa inlägg
                    Själv kom jag bara hem med denna märkliga pryl, gissar på utländskt och hyfsat modernt eftersom det står 95 vilket verkar vara vanligt att ange innehållet(95%) i Europa. Det verkar inte gå att finna vem "MP" är, men det jag undrar över är om det här är försilvrat tenn. Den har liksom en annan blankhet som inte ser ut att vara framputsad.
                    Jag håller med, europeiskt och 1900-talet (antagligen andra hälften). Tyvärr har jag inget bra sätt att slå upp moderna tennstämplar.

                    Försilvrat tenn vet jag tyvärr ingenting om, men en annan aspekt är att blankheten på själva tennet påverkas av vilka andra metaller det är legerat med - förr var det ju ofta bly, som gav en mörkare/mattare färg. (Tallriken är fyrstämplad, dvs 97 % tenn, vilket var lyxvara och den mest glänsande sorten.) Britanniametall är ett exempel på en glansigare tennlegering, dock med 90 % tenn så den är det väl inte i det här fallet.

                    Edit: glömde - jag har svårt att bedöma storleken på din märkliga pryl, om den är liten kan den ha den hört ihop med en tesil, är den större kan det vara vad som i Sverige kallas matskål eller kåsa (ca 10 cm i diameter och brukar ha en ring i ena sidan och ett snäckformat handtag i den andra) medan liknande storlek utomlands kallas tastevin (vinprovarkopp på franskt vis).
                    Last edited by Anna-Carin; 2022-09-16, 13:14.

                    Comment


                    • Troligtvis en "sockerdosa" I tenn.
                      Efter som att statyn syns framför Eksjö stadshotell så är dosan inte tidigare än 1929.men känner någon till stämpeln?
                      Click image for larger version

Name:	IMG_20221101_144025.jpg
Views:	1
Size:	72,4 KB
ID:	576833
                      Click image for larger version

Name:	IMG_20221101_144059.jpg
Views:	1
Size:	93,0 KB
ID:	576834
                      Click image for larger version

Name:	IMG_20221101_143812.jpg
Views:	1
Size:	106,2 KB
ID:	576835
                      Click image for larger version

Name:	IMG_20221101_143738.jpg
Views:	1
Size:	56,4 KB
ID:	576836

                      Comment


                      • Hej!

                        Det är precis som det står: Ceson, svenskt tenn, Göteborg (krönt G).

                        Lite om Ceson:


                        Mvh, Eskil

                        Comment


                        • Toppen Eskil då har jag lite att titta på 😍

                          Comment


                          • Ursprungligen postat av Eskil Visa inlägg
                            Hej!

                            Det är precis som det står: Ceson, svenskt tenn, Göteborg (krönt G).

                            Lite om Ceson:


                            Mvh, Eskil
                            Åter igen tack Eskil, jag har mailat Axel Lundqvist vars sida du länkade till och han kunde berätta att det jag har inte bara är en dosa utan den yttre sargen har troligen inte med dosan att göra.

                            Tyvärr saknar dosan årsstämpel, vilket efter lite tänkande till höger och vänster får mig att tänka att dosan faktiskt kan vara från 1960-talet och då kan det faktiskt vara tal om en snusdosa. Så sargen åker bort (men sparas och dosan får vara bland mina andra snusdosor.
                            Click image for larger version

Name:	IMG_20221102_201253.jpg
Views:	1
Size:	111,4 KB
ID:	576839
                            Click image for larger version

Name:	IMG_20221102_201531.jpg
Views:	1
Size:	43,5 KB
ID:	576838
                            Click image for larger version

Name:	IMG_20221102_201502.jpg
Views:	1
Size:	36,9 KB
ID:	576840

                            Comment


                            • Festligt! Så sargen var ett flaskunderlägg, som råkade passa precis? Tala om 2 för 1...

                              Comment


                              • Att måtta upp kaffe flera gånger varje dag med en simpel skopa i aluminium när man kan få en i vackert tenn! Här är det Gustav Berggren (f.1940) i Svalöf som tillverkat D 10 = 1978. 15 cm och 15 ml. Vad 93.7. står för vet jag inte.
                                Bifogade filer

                                Comment

                                Working...
                                X